Britt Östlund: Teknik är skapad av människor - därför kan den påverkas

– Vi har låga förväntningar på äldre människor och gammalmodiga föreställning om dem som användare av teknik. Men vi lever alla i ett tekniskt landskap och idag flyttar många äldre in på sitt äldreboende med en PC under armen. De har också helt andra förväntningar än tidigare, säger Britt Östlund, professor i vårdteknik på Kungliga tekniska högskolans, KTH:s, skola för Teknik och hälsa.

– Det rymmer en stor potential, konstaterar hon.

Hon är sist ut som enskild talare på konferensen ”Framtidens arbetsmarknad i de nordiska länderna ­ – den teknologiska utvecklingens påverkan på jobben och behovet av kompetens”.

När vi träffas veckan innan konferensen muttrar hon lite över att fokus på användarna av teknik hamnar längst bak i programmet. ”Typiskt att användarperspektivet av den nya tekniken kommer in på slutet”. Dessutom är hon inte förtjust i den ursprungliga titeln på sitt föredrag ”Fokus på brukarperspektivet”, vilket så småningom får sin förklaring när föreläsningen ändras till ”Varför brukarperspektivet är en del i problemet”. Britt Östlund är helt emot ordet brukare när det kommer till användning av välfärdsteknik. Det leder tanken helt fel, anser hon.

 – Brukare är en passiv roll där någon tar emot välfärdstjänster som vi förser dem med. Jag tycker det är ett nedsättande begrepp som signalerar låga förväntningar. Istället borde vi fråga ’vad kan vi hjälpa dig med?’ Jag tycker användare eller medborgare är bättre och mer respektfullt.

Luddiga motiv

I snart 40 år har Britt Östlund forskat kring teknikutveckling, äldre människor och design. Intresset väcktes i tidigt 80-talet när hon var ung aktivist och protesterade mot JAS-planet. Hon kunde inte förstå hur något kunde få så mycket pengar med så luftiga motiveringar.

 – Argumentet var att det skulle ge fler jobb, men vi visste ju inte om det skulle bli så, säger hon.

Välfärdstekniken började utvecklas på slutet av 80-talet, påskyndat av friare upphandlingsregler för kommunerna, som innebar att de fick större frihet att själva bestämma om att köpa in välfärdsteknik. Motiveringen var ofta luddig och gick ut på att den nya tekniken skulle underlätta för äldre att bo kvar längre hemma, berättar Britt Östlund.

– Jag tänkte att det var samma lite svepande formuleringar som användes för att motivera JAS. Jag blev intresserad av trygghetslarm och sökte till Tema teknik och social förändring på Linköpings universitet.

Lyssna på dem!

1995 doktorerade hon med avhandlingen ”Gammal är äldst. En studie av teknikens betydelse i äldre människors liv” och har sedan dess haft fokus på teknik i hemsjukvården, men också mot äldre människor som användare, konsumenter och medborgare. Från början fick hon höra att teknik inte hade med äldre att göra.

– Det fanns inom forskarvärlden en uppdelning av stuprör mellan teknik och användare. Det är fortfarande så, men inte lika starkt som förr. Långsamt börjar intresset växa för att involvera äldre i designprocessen, att ta utgångspunkt i deras behov, säger hon.

För henne är det ett avgörande steg om välfärdsteknik ska fungera. Det räcker inte med att sitta i ett labb och uppfinna teknik som ska underlätta vardagen för äldre, eller skydda dem. För att välfärdsteknik ska bli användbar måste den klara provet att implementeras i människors hem ”out in the wild”, som hon säger. Tekniken måste tämjas, beroende på situation och person för att bli användbar. Ett tekniskt hjälpmedel kan fungera på sjukhus, till exempel en syrgastub, men passar inte i ett hem.

– Om vi till exempel tar utvecklandet av robotar, styrs vi kanske av tanken att äldre vill ha sällskap av en gullig robot, eller att de behöver teknik så att vi kan hålla koll på att de inte ramlar. Men då styrs vi av våra föreställningar. Äldre vill kanske ha andra saker och det kan vara så att de är noga med att det är snyggt hemma utan teknik som skramlar runt. Jag förvånas hela tiden, säger Britt Östlund.

En del uppfinningar klarar testet, andra inte, men också till synes misslyckad teknik kan innebära lärande. Bakmaskinen blev en kort fluga, men inspirerade till den utveckling att i stort sett varje butik idag säljer bröd som bakats på plats.

Teknik kan påverkas

Både mötet med Britt Östlund och hennes föreläsning visar en person som är djupt engagerad i sitt ämne. Efter att ha studerat framför allt äldres användning av teknik i snart 40 år, har hon starka åsikter om både brister och möjligheter när det gäller välfärdsteknik och dess användning. Mitt i hennes vänliga sätt, kommer en skärpa när hon talar om stereotypa bilder av äldre och åldrande. Men också om föreställningarna hur ny teknik ska rädda framtidens hemtjänst och äldreomsorg. Britt Östlund beskriver hemtjänst som hörnsten för ett fungerande samhälle. Därför är det viktigt att skaffa kunskap om hur arbetsmiljön ser ut och hur tekniken kan användas så att den gagnar både de äldre och de som arbetar. Ofta sägs att ny teknik inom äldreomsorgen ska spara tid och pengar, men forskningen stödjer inte detta.

 – Däremot kan arbetet göras enklare och mer flexibelt med teknikens hjälp.

 Just nu är Britt Östlund och hennes kolleger involverade i ett forskningsprojekt tillsammans med Lunds universitet och fem kommuner. Forskarna undersöker arbetsmiljön i hemtjänsten och ställer bland annat frågan ”Vad skulle vara intressant för er?” De undersöker också hur införandet av ny teknik inom hemtjänsten skulle påverka arbetsmiljö och ledarskap. Som en del i arbetet undersökte de hur många vetenskapliga artiklar som har skrivits om hemtjänstens arbetsmiljö där så mycket ny teknik kommer och ska komma till användning. Forskarna fann bara sexton artiklar, trots att de sökte över hela världen. Kunskapen om äldreomsorgen är fragmentarisk.

– Vi talar om dem som jobbar där, men de är inte närvarande i samtalet, konstaterar Britt Östlund.

Nationellt stöd för inköp av välfärdsteknik

Det som är belagt är att personalen har hög andel olyckor och skador och att sjukskrivningarna är många. Branschen är också nästan helt dominerad av kvinnor – vad betyder det? Det finns också en föreställning om att det är ett yrke som inte kräver så mycket kunskap.

– Vi vet också att de har tampats i varje vardag och i många år med ny teknik och att de har en enorm erfarenhet av teknikanvändning. Nu får de chansen att säga vad de vet. 

Britt Östlund efterlyser först och främst en förbättring av arbetsmiljön inom äldreomsorgen. Ska innovationer och välfärdsteknik fungera måste yrkesvillkoren förbättras och de anställdas teknikkunskap tas till vara. Men kommunerna måste också sluta köpa in ”grejer” utan eftertanke och strategi. Samtidigt är hon väl medveten om att det är svårt att sätta sig in i allt som händer inom området och efterlyser därför nationellt stöd till kommunerna.

 Britt Östlunds utgångspunkt är att teknik är skapad av människor och därför går det också att ha inflytande över den. Hon vill därför diskutera vem som har makten över tekniken och efterlyser en dialog om digitaliseringen. Hur ser ansvaret ut? Etiken? 

– Grundtanken i hela vår värld är att tekniken är magisk och där det finns två val - anpassa eller ta skydd – och där de lågutbildade eller användarna kommer sist. Digitaliseringen kräver ett nytt sätt att tänka. Vi ska inte falla i farstun för den nya tekniken utan ha ett kritiskt synsätt för att nå en upplyst tekniksyn. När det gäller teknik riktad mot äldre, är det kanske vi – forskare och politiker – som behöver lära nytt, inte de äldre. Det viktiga är att inte tala om, utan tala till.