Samtidigt som Sverige saknar läkare, sjuksköterskor, lärare och it-ingenjörer, så är det svårt för arbetssökande födda i andra länder att hitta in på den svenska arbetsmarknaden. Kommer de så långt som till en anställningsintervju väcker det mötet ofta förvåning och frustration hos den sökande.
- De blir vänligt bemötta men får inte visa sina diplom. Den som intervjuar vill bara se ett cv på en sida. Och så kan det hända att de lite nedlåtande får veta att de är så duktiga. Mötet brukar avslutas med att arbetsgivaren säger att de höra av sig men sedan blir det tyst. Helt tyst. I ett land som de lärt känna som jämlikt och demokratiskt.
Det säger Magdalena Nour, vd för Mine sedan 2016, en idéburen medlemsorganisation som arbetar med ”inkluderande ledarskap för ökad mångfald och affärsnytta inom arbetslivet” och vars kandidater är utlandsfödda akademiker.
Magdalena Nour är född och uppvuxen i Skanör Falsterbo i sydvästra Skåne. Med en mamma och en morfar som båda arbetade på det stora skandinaviska flygbolaget var det från början en självklarhet att ta sig ut i världen.
- Har man pengar kvar, reser man. Det är jag uppfostrad med.
Hon har både pluggat och jobbat i Kairo. Samt arbetat för internationellt rekryteringsbolag med kollegor och kunder i flera länder. Idag ligger hennes fokus på att rasera barriärerna mellan arbetsgivarna och den internationella kompetensen.
Arbeidsliv i Norden har träffat Magdalena Nour för att få veta mer om den större resan. Den där positioner förflyttas och hinder av nödvändighet undanröjs – allt för att främja den arbetsmarknad där kvalifikationer står över ursprung.
Vi möts i Gängtappen i Malmö. Ett hus som byggdes för att bli huvudkontor för Kockums, under 1950- och 60-talen ett av världen största skeppbyggarvarv med många anställda med utländsk bakgrund.
Nu ägs huset av ett försäkringsbolag som här har sitt skånekontor och tillsammans med Mine och andra verksamheter befolkar de 14 våningarna.
Magdalena Nour och medarbetarna Ivar Nilsson och Francois Perigault.
Härifrån har Magdalena Nour utsikt över Västra Hamnen, en stadsdel i stark expansion och därför ofta får symbolisera den omvandling Malmö gjort från industristad till kunskapsstad. Nya arbetsplatser har skapats och kommer skapas i området – även om coronapandemin har lagt hinder i vägen.
- De behöver alla kompetent personal, men hos många arbetsgivare finns en föråldrad bild av utbudet av den arbetskraft vi har idag, säger Magdalena Nour.
Hur hon och Mine arbetar med att förändra denna bild återkommer vi till. Först något om vår intervjupersons egna erfarenheter.
- Jag har alltid haft ett stort samhällsintresse. Därför pluggade jag statsvetenskap, kommunikationsvetenskap, mellanösternkunskap och arabiska vid Lunds universitet för att förstå sammahangen och hur de påverkar människorna.
Studierna varvades, såklart, med resor och när Magdalena Nour kom på att hon som reseledare kunde tjäna pengar samtidigt som hon besökte nya platser gjorde hon ett studieupphåll och hamnade i Kairo.
- Jag var anställd av en dansk resebyrå där jag hade hand om kulturella rundresor i Egypten och fick lära mig mycket om både samhället och om landets kultur och litteratur. Plötsligt blev jag indragen i en mer än femtusenårig historia.
Det var där i Egypten och då i mitten av 1990-talet, hon mötte sin blivande man, en infödd person som agerade som det utrikeskorrespondenter brukar kalla för en ”fixare”.
- Han var experten som kunde svara på alla frågor, ordna fram allt jag behövde men inte visste var jag skulle leta efter och som även löste problem när sådana uppstod. Ingenting verkade omöjligt för honom. I Egypten var jag i underläge och han i överläge.
När hon återvänt till Sverige, nu tillsammans med sin egyptiske man, hade de inte bara bytt land utan också roller. Här var det hon som visste mest och som fick introducera honom för sina och sin familjs nätverk – med gott resultat. Efter en tid som tidningsbärare fick han jobb på en resebyrå i Malmö. Numera är han kundtjänstchef hos Malmös största bostadsbolag.
Själv valde Magdalena Nour att koncentrera sitt samhällsintresse på arbetsmarknaden. Hon fick anställning på ett internationellt rekryteringsföretag där hon samarbetade med personer både från de nordiska grannländerna och från andra delar av världen.
- Vi jobbade tillsammans i team och då gick det inte att till exempel tycka att en kines agerade konstigt eller att en fransman eller latinamerikan uppförde sig underligt. Vad vi skulle göra var att leverera, annars riskerade vi att tappa kunden. Det var bara att gilla läget även när vi arbetade med människor som inte talade svenska.
Som vd för Mine har hon insett att när hon och hennes man träffades hade han samma bakgrund som flera av Mines kandidater har idag: Han kom från en väletablerad medelklassfamilj med universitetsutbildning och därmed med hög status i samhället, pratade engelska och hade jobbat tillsammans med engelsmän och nordamerikaner.
- I Sverige hamnar många utlandsfödda i ett läge där de väljs bort på grund av sitt språk, sin etnicitet och kultur, trots att de har varit väletablerade i hemlandet. Som om de inte kan bidra eftersom de inte kan svenska eller för att nationalitet eller modersmål skulle ha betydelse för vem du är som människa.
En inställning som Magdalena Nour säger sig ha svårt att förstå och som visat sig vara mindre lönsam. Vår intervjuperson hänvisar till en undersökning som fackförbundet för flera akademiska yrkesgrupper, numera Akavia, presenterade 2018:
”De offentliga finanserna skulle kunna förstärkas med nära 13 miljarder årligen om utrikes födda akademiker får jobb i nivå med sin utbildning. I dag är 55 000 utrikes födda akademiker överkvalificerade för sina jobb. Det visar en ny forskningsrapport som tagits fram på uppdrag av Jusek.”
För samtidigt som Sverige har brist på en rad akademikeryrken, både i mindre som större kommuner, påpekar Magdalena Nour, så är det svårt för arbetssökande födda i andra länder att hitta in på den svenska arbetsmarknaden.
Det är som om de formella kompetenserna inte är nog, reflekterar Mines vd, och gör jämförelsen med glastaket som förekommit i diskussioner kring jämställdhet, ett glastak som måste bort för att den sökande ska få det drömjobb som hen är väl meriterad för och arbetsgivaren en kompetent medarbetare.
Vad är det då som ska till för att spräcka taket och skapa en relevant bild hos arbetsgivarna av den tillgängliga arbetskraften?
Magdalena Nour och hennes medarbetare talar med många arbetsgivare, men möter sällan någon rasism när de diskuterar anställning av utlandsfödda akademiker. Istället handlar det om okunskap och rädsla, så en övning Mine erbjuder är att rita och berätta hur nästa person som de vill rekrytera ska se ut.
- Bilderna visar de mönster vi har. Vi vill ha förutsägbarhet och trygghet. Därför är mönstren varken rasistiska eller aktivt exkluderande utan beror på att våra hjärnor fungerar så. Ju mer kunskap vi får desto säkrare känner vi oss.
Men innan kunskapen kan tillämpas krävs självinsikt. Ett första tips från Magdalena Nour är att börja med att söka på ”Swedishness” på nätet för att få veta mer om hur svenska normer på arbetsmarknaden kan te sig.
- Det finns fina filmer av svenska komiker som tydligt och med satirisk udd visar på tokigheterna vi håller på med. Även om mycket är underförstått är det ändå begripligt för oss svenskar. Obegripliga för andra.
Ett andra tips är att utsätta sig för att bli utmanad genom att börja fundera på om det som man alltid gjort är det bästa möjliga.
Ett tredje är träning och sådan erbjuder Mine via sina workshops. Där får chefer och ledare möjlighet att försätta sig i roller med andras egenskaper och även diskutera hur intersektionalitet – ”ett analytiskt perspektiv som vill uppmärksamma hur relationer av överordning och underordning skapas och upprätthålls i samspel mellan etnicitet, funktionshinder, klass, kön, religion och sexualitet” – styr attityder och inställningar till bland annat utlandsfödda jobbsökande.
Men att få fram nya tankar och innovationer kräver både mod och tålamod. Samt tid. Magdalena Nour drar åter igen en parallell med jämställdhetsutvecklingen och synen på vad som är en duglig medarbetare:
- Vi märker inte de långsamma förändringarna. Från att kvinnor tidigare varit utestängda från vissa positioner i samhället tills idag när kön inte längre spelar roll. Som med tidigare mansdominerade yrken som läkare och präst.
Den inkluderingen som Magdalena Nour verkar för är sammanfattad i Mines huvudbudskap: Att låta affärsnytta, samhällsnytta och verksamhetsnytta gå hand i hand.
- Arbetsgivarna måste våga ta tag i utmaningarna om de ska fånga fördelarna med ett inkluderande ledarskap. Då blir det win-win-win och det kan bli hur stort som helst. Men det sker inte av sig själv.
Med de orden avslutar Magdalena Nour intervjun i huset varifrån Kockums styrt många fartyg långt, långt ut i världen.
Bland Mines kandidater – utlandsfödda akademiker – kan Magdalena Nour urskilja fyra olika anledningar till att personerna landat i Sverige.
- Vi kallar dem för medföljarna, studenterna, flyktingarna och love refugees.
Magdalena Nour utvecklar:
• Medföljarna – partners till specialister som rekryterats till såväl små som stora företag i regionen och som många gånger själva också är högutbildade.
• Studenterna – de som kommit till Öresundsregionen för att läsa ett masterprogram på engelska på högskola eller universitet i Malmö, Lund eller Köpenhamn och som vill stanna kvar.
• Flyktingarna – de med flyktingstatus och därmed med uppehållstillstånd i Sverige i tre år vilket kan bli permanent om försörjningen blir tryggad.
• Love refugees – svenskars och ofta danskars utomeuropeiska partners får inta bosätta sig i Danmark enligt de danska reglerna, men däremot i Sverige.
– Och då gör de det och blir Öresundspendlare eftersom kärleken absolut inte har några gränser, säger Magdalena Nour.
Motta Arbeidsliv i Norden gratis med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.