Jytte Guteland: Framgång i EU-parlamentet kräver stark prioritering

- Det har varit fantastiskt roligt att arbeta med klimatlagen och utsläppshandeln, men för egen del är det dags att göra något nytt. Jag lockas av att vara närmare mitt parti och att driva klimatfrågorna vidare på hemmaplan. Jag vill också få med mig lite av EU hem och koppla det till arbetet hemma. Det behövs utbyte åt båda hållen, säger Jytte Guteland.

Jytte Guteland är 43 år och har bland annat en bakgrund som SSU:s ordförande. På sin Twitterpresentation beskriver hon sig själv som ”miljöengagerad feminist med fäbless för skidåkning och djur”.

Hon valdes in i EU-parlamentet 2014 med tre huvudfrågor på sin politiska agenda – miljö och klimat, demokrati samt sysselsättning och sociala frågor. Nu, strax innan hos lämnar parlamentet, har hon av svenska Dagens Nyheter beskrivits som Socialdemokraternas mest framgångsrika EU-parlamentariker. Hon har också nominerats till ”MEP 2022 Awards”, med prisutdelning den 29 juni i Bryssel.

Priset har delats ut sjutton gånger tidigare till parlamentsledamöter som bedöms ha nått exceptionella politiska mål inom EU. Priset är indelat i olika kategorier och Jytte Guteland är nominerad inom kategorien ”Energi, vetenskap och forskning”. Under senaste parlamentsperioden har hon varit huvudförhandlare för EU:s klimatlag och rankades 2021 som den tredje mest inflytelserika klimatpolitikern inom EU.

- Det är arbetet med klimatlagen som framförallt belönas i nomineringen till ”MEP 2022 Awards”, säger Jytte Guteland.

Vägen till att spela en viktig roll för klimatlagen har skett genom ett målmedvetet arbete, som startade i början av första mandatperioden.

Det kan vara svårt att finna sin roll i EU-parlamentet, där besluten som fattas först måste igenom en snirklig gång i olika utskott.

- För alla politiskt intresserade är parlamentet som ett smörgåsbord av möjligheter att påverka. I början vill man vara med lite överallt, men risken med det är att ingen ser alls vad man vill och då blir det svårt att få inflytande, säger Jytte Guteland.

Att skapa en röst i parlamentet

Redan under första mandatperioden beslutade Jytte Guteland att inte gå in den fälla som alla parlamentets möjligheter innebär, utan att från början prioritera och på så sätt få en röst inom klimatfrågorna. Där såg hon och hennes medarbetare en möjlighet att göra skillnad och att få en röst från en svensk horisont. Under första mandatperioden sökte hon och hennes medarbetare alla möjligheter till olika yttranden som fanns i miljöutskottet i syfte att så småningom få fram en lagstiftning kring utsläppshandeln.  

Det målmedvetna arbetet lyckades och Jytte Guteland fick mandat att förhandla om utsläppshandeln för den socialdemokratiska gruppen i parlamentet.

- Efter det fortsatte vi att prioritera klimatfrågor, söka i alla tillgängliga rapporter och jag yttrade mig i alla debatter om klimat när det fanns möjlighet. Jag blev gruppledare för miljöutskottet under den första mandatperioden och valde där att prioritera klimatlagen.       

En andra mandatperiod stärker argumenten

Jytte Gutelands egen erfarenhet är att det kan ta en mandatperiod innan man som parlamentariker är helt inne i arbetet. Som parlamentariker kan man inte påverka när lagförslagen läggs och eftersom lagstiftningen revideras flera gånger så får parlamentarikerna chansen att fördjupa sig.

- Man får också en starkare röst, när man kan berätta hur det var förra gången. Det tar en mandatperiod innan man känner igen alla cykler, förstår vad som är stora och små frågor och vad parlamentet kan eller inte kan påverka.

Arbetet i Strasbourg gör det svårare att upprätthålls kontakterna i Sverige. Här är Jytte Guteland tillsammans med Sverige tidigare statsminister Ingvar Carlsson på Almedalsmingel, året innan hon valdes in i EU_parlamentet.

Ett politiskt engagemang i Sverige betyder en närmare delaktighet med det egna partiet, jämfört med att vara politiker på EU-nivå. Som EU-parlamentariker är det svårt, ja nästan omöjligt, att delta regelbundet i till exempel partiets veckomöten och Jytte Guteland har saknat detta. Här har dock pandemin inneburit en förändring. Det har blivit vanligare med en hybrid mellan digitala och fysiska möten, också efter att restriktionerna lättat. Idag är det lättare att delta på distans och Jytte Guteland deltar numera i många möten i Sverige som inte hade varit möjliga tidigare.

- Det betyder att det är lättare att få en röst hemma i Sverige. Jag tror det samma gäller för mina nordiska kolleger, särskilt vi som kommer från Finland och Sverige och har ganska långt hem. Vi har alltid lidit av att vara i geografins utkant.

De som kommer från EU:s yttre gränser sitter ofta kortare perioder i Europaparlamentet. Jytte Guteland hoppas att detta ska förändras genom att det även framöver blir vanligare med digitala möten.

 - Eftersom man blir mer inflytelserik ju längre man sitter där är det bra för demokratin att sitta i längre perioder, men inte för länge förstås, säger hon 

Alla samtal börjar med kriget i Ukraina

När vi talas vid på Zoom har det nästan gått tre veckor sedan Rysslands invasion av Ukraina. Under EU-parlamentets februarisession i Strasbourg märktes en vrede och en förstämning över Rysslands krig i Ukraina, men också en enighet och en stolthet över förmågan att tillsammans fatta stora och snabba beslut, som massflyktsdirektivet och rader av sanktioner mot Ryssland och dess oligarker. Jytte Guteland bekräftar känslan, trots att hon inte var fysiskt närvarande vid just den sessionen.

- Alla är i chock och det finns inte ett samtal som inte börjar med att man talar om den fasa som kriget innebär. Det har varit dystra tider länge med flyktingströmmen 2015, Brexit och sen pandemin. Vi var inte beredda på att det skulle komma något ännu värre. Det kändes till och med som att det hade lättat lite politiskt med Biden som president i USA och att lite av den populism som Trump stod för kunde tryckas tillbaka. Så visar det sig att Putin, lite i skymundan, har laddat för det här. Det var ett fruktansvärt och brutalt uppvaknande, säger Jytte Guteland.

Trots kriser fortsätter EU:s lagstiftningsarbete

Men EU har också blivit van vid kriser och oavsett har lagstiftningsarbetet rullat på. Så också nu. Trots att Putin i åratal har velat destabilisera EU, visar EU:s reaktioner att han inte har lyckats, konstaterar Jytte Guteland.

- EU har enats väldigt bra under de här veckorna och agerat kraftfullt genom sanktioner, fördömanden och med uttalad ambition att minska beroendet av rysk fossil energi. Och även om Putin har svårt att backa, så är det ju bra att den här beslutsamheten finns från EU. Att EU-maskineriet fortsätter sitt lagstiftningsarbete och att vi slutar pumpa in pengar så att hans krigskassa kommer att strypas är också ett sätt att markera mot Putin.

Hon argumenterar med skärpa för att Europas beroende av rysk gas och olja måste upphöra. För henne är sambandet tydligt mellan klimat och säkerhetspolitik.

- Vi vet att klimat och säkerhet hör ihop på flera sätt. Vi ser det tydligt nu, när vi vet att den ryska exporten av energi och därmed importen till EU har finansierat Rysslands krigsmaskin. Men det är också så att den globala upphettningen har inneburit att människor i utvecklingsländer har tvingats emigrera. Det beror på att de i ett varmare klimat inte kan bruka jorden, men också havshöjningen och extremvädret tvingar människor på flykt, säger Jytte Guteland i en film på sitt twitterkonto.

Tryggheten med att tillhöra en familj

När hon nu lämnar EU-parlamentet tar hon med sig både sina erfarenheter från klimatarbetet och den kunskap och de kontakter arbetet i parlamentet inneburit.

I EU-parlamentet sitter inte parlamentarikerna landvis, utan i förhållande till vilken partigrupp de tillhör.

- Trots alla kriser - vilken vändning som har skett under de här åren när det gäller EU:s roll i klimatpolitiken. Även om jag och många önskar mer, så är EU en av de största regionala krafterna i världen för klimatet och jag är glad att jag har varit med och varit pådrivande, säger Jytte Guteland.

Hon gläds också över att i praktiken ha fått kunskap om vad EU-samarbetet innebär och att det finns en aktör som kan lösa alla de frågor som är större än landsgränserna. Att medlemsstaternas flaggor hänger bredvid varandra är numera en symbol vars betydelse djupnat. De innebär att tillhöra en europeisk familj. Och det är viktigt, anser Jytte Guteland. Inte minst nu.

- Vi ser bortom de nationella gränserna och stöttar varandra. Innan min tid här var det mer teori, men nu när jag ser hur arbetet sker i verkligheten, från högsta politiska nivå till föreningslivet, så är det otroligt stort. EU är bättre än sitt rykte, även om ryktet blivit bättre på senare år.

Hon ger en vardagsbild av parlamentet, där de olika partigrupperna sitter huller om buller, förenade av sitt parti, inte sina nationella tillhörigheter. Där kolleger från olika länder inte bara samarbetar kring idéer utan också blir vänner.

- I dessa tider av krig och geopolitisk oro är det också tryggt att höra till en familj, där vi som tillhör samma partigrupper är förenade av idéer och om vart vi ska. Det har blivit så uppenbart och tydligt, vi håller sams och vi har fredliga avsikter. Det behövs när den ryska björnen har vaknat.