Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i I fokus i I fokus 2001 i “Suuret ikäluokat” - De stora årskullarna
tema

“Suuret ikäluokat” - De stora årskullarna

| Text: Sören Viktorsson

Finland är det land i Europa som står inför den procentuellt största ökningen av antalet äldre i arbetslivet. År 2005 är 30 procent av de finländska arbetstagarna 50 år eller äldre. - Att främja uthållighet i arbetet samt att integrera invandrare på arbetsmarknaden är kärnfrågor under vår ordförandeskapsperiod i Nordiska Ministerrådet, säger kanslichef Markku Wallin på arbetsministeriet i Helsingfors.

Markku WallinEtt begrepp som ständigt återkommer i den finländska arbetsmarknadspolitiken är "suuret ikäluokat" ("de stora årskullarna"). När fortsättningskriget mot Sovjetunionen tog slut 1944, skedde en formlig explosion i barnafödande. Nu är dessa grupper på väg mot pensionsåldern, samtidigt som det är dåligt med återväxten.

Tidningen Helsingin Sanomat hade nyligen en artikel som hävdade, att det inom några decennier kommer att behövas en miljon (!) invandrare till Finland för att lösa situationen.

- Det var en klar överdrift. Men inom en 20-årsperiod kan det, om inget görs, komma att behövas 300 000 till 400 000 nya arbetstagare, förklarar Markku Wallin.

Hur ska denna ekvation lösas? Arbetskraftsimport från Estland, när landet blivit EU-medlem, har diskuterats.

- Personligen tror jag inte Finland lockar så många ester. Istället måste vi se till att de invandrare vi redan har ges jobb, påpekar Markku Wallin.

Under ordförandeskapsperioden är det meningen, att Finland ska ta fram ett samnordiskt åtgärdsprogram för att främja integrationen av invandrare på arbetsmarknaden.

- Man kommer att anordna en särskild konferens om de yngre invandrarnas problem på arbetsmarknaden, förmodligen i Danmark.

- Dessutom blir det en konferens här i Finland om arbetslivets betydelse, för att invandrare ska känna sig hemma och integreras i samhället.

Finland har endast 1,7 procent fast bosatta utomlands födda. Många av dem kommer från Ryssland och är så kallade "Paluumuuttajat" ("Återflyttare", det vill säga personer som tillåtits invandra med hänvisning till finsk anknytning bakåt i historien, en som ofta ändå inte kan finska). Andra stora invandrargrupper, dock med flyktingstatus, är somalier och irakier.

- Tyvärr är de finländska arbetsgivarnas attityder generellt negativa. Hör de att en person har ett utländskt namn, så ser de genast stora problem, berättar Markku Wallin.

För exempelvis somalierna är arbetslösheten kring 80 procent. En liten ljusglimt är dock, att man nu t ex börjar se somaliska busschaufförer i Helsingfors.

- Offentliga sektorn går före. Jag tror, att ju mer finländarna vänjer sig vid att se invandrare i arbetslivet, desto positivare blir också arbetsgivarnas attityder, säger Markku Wallin.

Erfarenhet är ett kapital

 Til syvende og sidst måste dock finländarna själva lösa sina arbetsmarknadsproblem. Sedan 1998 har man ett landsomfattande program, med titeln "Kokemus on kansallista pääoma" ("Erfarenhet är ett nationellt kapital"), som syftar just till att de äldre ska orka längre i arbetslivet.

- Regering, departement och arbetsmarknadens partner deltar. Men det viktigaste arbetet sker i projekt ute på arbetsplatserna. Hittills har över hälften av våra 2,5 miljoner yrkesverksamma på något sätt stött på  programmet, berättar professor Juhani Ilmarinen vid Institutet för arbetshygien i Helsingfors och tillägger:

- I fjol kunde vi för första gången se ett trendbrott. Andelen sysselsatta över 50 år ökade med fyra procent.

Markku Wallin på arbetsmarknadsministeriet bekräftar bilden. Exempelvis har personer som avskedades under lågkonjunkturen på 90-talets första hälft återanställts. Man inser fördelen med att ha erfarna och mogna arbetstagare.

Ungdom

Nu är det inte bara de äldre arbetstagarna, som är finländarnas bekymmer. Finländska ungdomar påbörjar sin postgymnasiala utbildning relativt sent, och snittiden för en akademisk examen är, enligt en färsk undersökning, sju år. I början av 90-talet startades därför särskilda yrkeshögskolor, med syfte att på mellan 3,5 - 5 år utbilda direkt för arbetsmarknadens behov.

- Av en kull på 60 000 gymnasister går idag 19 000 till universitetet och hela 25 000 till yrkeshögskolan, berättar rektor Henrik Wolff vid den största finlandssvenska yrkeshögskolan Arcada.

- Vad vi nu också allvarligt funderar på är, att sänka åldern för skolstart från sju till sex år, tillägger Markku Wallin.

Högre krav

Finns det då någon ytterligare fråga, där finländarna vill konsultera sina nordiska grannar under ordförandeskapet?

- Ja, vi har här en grupp människor, såväl yngre som äldre, vilka inte är handikappade men ändå i det närmaste omöjliga att få in på arbetsmarknaden.

- Finländska arbetsgivare ställer allt högre krav på utbildning, social kompetens och förmåga att arbeta i grupp. Vi vill veta, om läget är liknande i övriga nordiska länder samt diskutera hur man kan tackla det här problemet.

Intervjutimmen är över. En sista fråga, hur ser kanslichef Markku Wallin, 50, till att hålla formen..?

- Ha ha. Jag ser alltid till att lära mig nya saker. Det håller hjärnan i trim.

- Så motionerar jag flitigt. Rullskridskor om sommaren och skidor på vintern. Jag skidar med utpräglad skridskostil!

Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment