Välfärdens nya aktörer

En januarikväll i Stockholm samlas drygt 70 personer till ett ”world café” på temat företagens sociala ansvar. Arrangör är ”Social Venture Network”, ett nätverk för konsulter, entreprenörer, företagsledare och investerare som är engagerade i frågor om etik, miljö och socialt ansvar. Inbjuden talare är Anita Roddick, en av de mest framträdande internationella företagsledarna som framgångsrikt kombinerat affärsverksamhet och socialt ansvarstagande genom sitt företag Body Shop.

Kvällen inleds med att gästerna i grupp får diskutera frågan ”Vad betyder företagens sociala ansvar?” Alla är i stort sett eniga. Ett företags sociala ansvar börjar med det egna företaget. Det handlar om en demokratisk och öppen miljö, om bra miljöpolitik, goda villkor för de anställda och möjlighet till växande. Om dessa kriterier inte är uppfyllda kan ett företag inte plädera för sitt sociala engagemang med trovärdighet.

Det finns många tecken på att företagens samhällsansvar är ett tema i tiden. I ett amerikanskt nyhetsbrev, knutet till den amerikanske framtidsforskaren John Naisbitt, beskrivs företagens samhällsansvar som den tredje viktiga trenden 2002. ”Filantropi kommer att öka, men framtidens filantroper kommer inte att nöja sig med att bara skriva ut en check utan önskar att involvera sig djupare i olika saker”, sammanfattar Instituttet för fremtidsstudier i Köpenhamn.

Socialt ansvar

Förra året gav också EU ut en ”Grönbok för främjande av europeiska ramar för verksamheternas sociala ansvar”. Där läggs stor vikt vid företagens interna förhållanden. Det handlar om att som företag ta ett större socialt ansvar än det lagstadgade, både internt, lokalt, nationellt och globalt. Inom verksamheten rör det tillexempel frågor om fortbildning, jämställdhet, förändringsarbete. Lokalt om att stärka ekonomisk och social samhörighet och hälsa. I ett större perspektiv rör begreppet bland annat miljö och mänskliga rättigheter.

Erik Lundby är fackchef vid Näringslivets Huvudorganisation i Oslo. Han är också doktor i filosofi och blev rekryterad till NHO som den första filosofen i huvudorganisationens historia. Hans förklaring är att visserligen är företagens drivkraft fortfarande att tjäna pengar, men man vill i högre grad än förr göra det på ett anständigt sätt. Vilka värderingar som styr en verksamhet har blivit viktigare.

Han berättar att de norska diskussionerna om företagens samhällsansvar började på allvar runt 1998. Orsakerna var flera. Näringslivet, både stora och små företag, har blivit allt mer internationella vilket innebär att de ställs inför helt nya krav.

Parallellt med globaliseringen slog internet igenom vilket skapade en tidigare okänd möjlighet för öppenhet och information. Om ett företag till exempel utnyttjar barn i arbete i tredje land är risken stor för att en frivillig organisation snabbt sprider informationen över hela världen. Risken för att skada varumärket ökar. Parallellt med företagens internationalisering har också de frivilliga organisationerna vuxit lavinartat. De stora globala mötena tjänar också som en väckarklocka. Dialogen förs inte längre bara mellan de klassiska parterna.

- Goda förhållanden på arbetsplatsen, konsensus och dialog är tradition i Norge, men nu utvecklas dialog med nya grupper som media, frivilliga organisationer och lokalbefolkning, berättar Erik Lundeby.

Ryska gästarbetare

Att företag tar socialt ansvar är inte nytt. I de nordiska länderna finns många exempel på små lokalsamhällen som i praktiken byggts upp av företag. Till exempel ägde Norsk Hydro sjukhuset i Rjukan ända fram till 70-talet. I det nordligt belägna Båtsfjord som framför allt lever av fiske-mottagning är företagarförening en mycket aktiv och verkar för att det finns ett gymnasium och fritidssysselsättningar för de ryska gästarbetarna. De ser helt enkelt nödvändigheten av att skapa en attraktiv och levande ort för att dra till sig den välutbildade arbetskraft de så väl behöver.

- Det finns helt enkelt inte en skarp gräns mellan kommun och företag. Vad företagen gör har ofta att göra med den kommun där de verkar. När du som företagare blir utsatt för problem som inte politikerna klarat kan samhällsengagemanget bli en fråga om överlevnad.

I en storstad, eller i ett samhälle där allt fungerar perfekt, ser företagens samhällsansvar ut på ett annat sätt. Men när pressen ökar på välfärdsstaten så öppnas nya möjligheter för företagen, säger Erik Lundeby.

I Danmark har diskussionen om företagens samhällsansvar diskuterats under de senaste tio åren för att kulminera för fyra, fem år sedan, berättar chefskonsulent Jens Bertelsen på arbetsgivarföreningen Dansk Industri, DI.

Den rymliga arbetsmarknaden

- Den förra regeringen bjöd in näringslivet till en diskussion om den ”rummelige arbeidsmarkedet”. Det var ett uttalat försök från politikerna att få en socialpolitisk avlastning. Jag tror också att man ville få en dynamisk diskussion, säger Jens Bertelsen.

Mycket av det som rörde den ”rymliga arbetsmarknaden” var dock redan reglerat i olika former av överenskommelser mellan arbetsmarknadens parter.

- Om du lägger över socialpolitiska uppgifter på företagen, måste du också vara observant på de som inte har arbete och därför riskerar att ställas utanför, säger Jens Bertelsen.

I dag diskuteras inte företagens sociala ansvar lokalt och nationellt i särskilt hög grad i Danmark, berättar Jan Bertelsen. DI själv har på sin hemsida lagt fokus vid företagen som ”verdensborger”. Däremot anser Jens Bertelsen att det av tradition finns ett socialt engagemang hos företagen som ger avtryck lokalt. Dock talar vi sällan om det. I den nordiska protestantiska traditionen finns heller ingen vana att slå sig för bröstet och skryta om det man gör.

Var går gränsen?

Var går gränsen mellan företags samhällsansvar och samhällets ansvar? Bevittnar vi en utveckling där företagens makt expanderar på bekostnad av den politiska? Svaren är inte givna. Vad företagens sociala ansvar innebär, både som begrepp och som verksamhet är ganska flytande.

- Vi måste börja med att definiera vad vi talar om. Det är ofta oklart vad man menar och vilken nivå man talar om, vilket skapar förvirring i debatten, säger Andrea Sjöblom, doktorand vid Svenska Handelshögskolan i Helsingfors.

Hon har tidigare skrivit magisteruppsats kring företagens interna sociala ansvar. Nu doktorerar hon kring företagens sociala ansvar, multinationella företag och värdeförändringar i vår samtid. Det här är ingen stor debatt i Finland, berättar hon och det var först för ett par år sedan, parallellt med välfärdsdebatten, som det också blev aktuellt att diskutera företagens sociala ansvar.

- Jag tror absolut att vi ser en utveckling som kommer att påverka välfärdsstaten och jag är orolig för att makten förskjuts från de som inte klarar sig så bra. Om företagen kommer att ta ett större socialt ansvar kan man också tänka sig att de kräver lägre skatter, säger Andrea Sjöblom.

Erik Lundeby på NHO i Oslo, säger att man där vill att företag ska bli medvetna om de principiella gränserna för sitt samhällsengagemang, men också av betydelsen att ha en dialog med andra organ i samhället.

- Det finns goda grunder för att företag inte ska lösa politiska uppgifter. Man måste i så fall fråga om det sker på bekostnad av demokratin. När företag går in i ett lokalsamhälle bör utgångspunkten vara att detta är tillfälligt. Att företag går in och tar på sig egna politiska uppgifter är att betrakta som ett undantagstillstånd, ett tecken på att politiken inte fungerar och en sådan utveckling är inte önskvärd, säger han.