Innovation i Blekinge - ett starkt ledarskap och en smula tur

Blekinge ligger i sydöstra Sverige, lite vid sidan av allfarvägen. Det är till ytan ett av Sveriges minsta län, men med relativt stor befolkningstäthet. I mitten av 80-talet hade regionen drabbats av den ena företagsnedläggningen efter den andra. Arbetslösheten var hög, nästan tio procent, utbildningsnivån var låg och nya varsel stod för dörren. Skulle man vädja till staten om hjälp eller skulle man agera själv? 

De båda städerna valde olika strategier, berättar historiker och professor Åke Uhlin, verksam vid Blekinge Högskola sedan 1992 och numera professor vid Högskolan i Vestfold. Han är också en av dem som deltagit i den norsk-svenska benchmarkingprojektet, som bland annat studerat innovation i Blekinge och Vestfold.

Centralmakten skiljer

- En av de saker som skiljer Sverige från Norge är synen på centralmakten. I Sverige sneglar alla mot Stockholm. Det gör man inte i Vestfold på samma sätt, säger Åke Uhlin.

Målande berättar han om Karlskrona och Ronnebys utveckling mot dynamisk IT-region som både lockade internationella IT-företag, men som också fick oändliga svenska studiegrupper att vallfärda till Blekinge för att lära av utvecklingen. 

Ronneby tillsatte en grupp inom kommunförvaltningen för att utveckla konkreta projekt. En av deltagarna hade en bror som arbetade vid Stanford Universitet i USA, och som var väl förtrogen med data. ”Ni ska satsa på det där med data, det har framtiden för sig”, sa han. Och gruppen lyssnade. Ett av satsningsområdena blev ett center för utbildning, FoU och programvaruutveckling – Soft Center. En rad prestigetunga företag inom IT-branschen hoppade på, man fick igång forskning och utveckling och man fick regeringen med på banan genom ett beslut om högskola i Karlskrona och Ronneby. 

IT-bubblan

I Karlskrona valde man att hos regeringen begära ersättningsindustrier. Man fick, till sin besvikelse, en mobiloperatör. Men högskolans nye rektor och en företrädare för näringslivet drev frågan om att skapa ett telekommunikationscenter. Efter stor tvekan gav politikerna med sig och tillsatte en projektledare. Dessa tre drev sedan fram utvecklingen, eller som forskarna skriver ”deras betydelse kan inte överskattas”.

När IT-bubblan sprack drabbades både Ronneby och Karlskrona. Antalet anställda inom IT-området har minskat med 1000 personer och högskolan har svårt med beläggningen. Många av företagen har flyttat viktig verksamhet tillbaka till Stockholm och flaggskeppet SoftCenter är mer att likna vid en företagspark.

- Det viktiga är de 4000 som är kvar och som håller på att starta nya företag, säger Åke Uhlin. 

Vad kan man lära?

De personer som var drivande har, av olika skäl, övergått till andra verksamheter. Man anar också att politiker med en mera traditionell syn har velat ta tillbaka initiativet. Åke Uhlin sammanfattar vad man kan lära av exemplet Karlskrona-Ronneby. 

- Att använda sig av tillfälligheter, att tro på människor och att jobba med ny teknik i nya sociala sammanhang. Politiker behöver höja blicken och tänka över var samhället befinner sig. Varifrån kommer vi och vart är vi på väg? Vi lever i ett kunskapssamhälle, men vi vet för lite om lärande. Innovation behöver en retorik som väcker tillit. Då vågar människor lämna det gamla och gå med i utvecklingen, säger Åke Uhlin.