Hållbart arbete för hållbar utveckling

Det handlar om att bli sedd och lyssnad till. Om att ha ett tempo som det går att leva med och resurser och redskap som är anpassade till det man ska göra. Inte minst viktigt är att känna mening med det man gör. Frågan är om det är möjligt att skapa hållbara arbetsplatser i en tid då arbetslivet är i ständigt omvandling?

- En hållbar arbetsplats är dit man går med glädje och tillfredsställd hem. En plats där man kan arbeta ett helt liv utan att slitas ut och där man har tillgång till bra redskap. Tempot får inte vara för högt och man ska ha medinflytande och bli lyssnad till, säger Hanna Simonsen, som är fackligt förtroendevald vid kommunägda Esbjerg Kommune Rengøring i Danmark.

Hanne Simonsen är en av dem som går till sitt arbete med glädje. Hon älskar sitt jobb och hon förklarar det med att hon numera har möjlighet att göra skillnad. Förr städade hon, men numera arbetar hon heltid som facklig förtroendevald och hennes huvuduppgift är att förbättra arbetsmiljön för sina kolleger vid Esbjerg kommune Rengøring.

Det började för fyra år sedan. Danska LO hade fått EU-pengar för att genomföra projektet ”På vej mod den bæredygtige arbejdsplads”. De ville därigenom påverka innehållet i det allt mer förekommande begreppet ”Corporate social responsibility”, CSR.

I slutet av 90-talet väckte danskt näringsliv en debatt kring företagens sociala ansvar och LO insåg att det var viktigt att inte bara näringslivet satte dagordningen. LO ville betona arbetslivets roll för ett socialt ansvar för ett hållbart samhälle. Målet var att skapa utvecklingsprocesser på de deltagande arbetsplatserna som verkade för hållbarhet, arbetsplatsdemokrati och samhällsansvar.

Fjorton arbetsplatser i olika regioner och sektorer valdes ut med hjälp av arbetarrörelsens bildningsorganisation för att var och en på sitt sätt reflektera kring och konkretisera begreppet hållbarhet.

En av dem var Esbjerg kommune Rengøring, som har 280 personer anställda.

- Vi hade då en otroligt hög sjukfrånvaro. Tempot var högt och våra medarbetare slets ned både psykiskt och fysiskt. Många städade på kvällar och nätter. Vi var helt enkelt inte särskilt synliga, berättar Hanna Simonsen.

Det första hon gjorde var att konkretisera begreppet hållbarhet genom att döpa om projektet till ”trivsel i rengjøringen”. Genom en rad aktiviteter ville man uppmärksamma och förebygga problem och skapa en arbetsmiljö som minskade sjukskrivningarna. Medarbetarna har varit i centrum. De har erbjudits kompetenshöjande kurser, friskvård som till exempel gymnastik och simning.
Tekniska hjälpmedel har provats ut för att passa var och en ergonomiskt. De cirka tretton procent som har en annan etnisk bakgrund har fått möjlighet att studera danska.

- Från början visste vi knappt vad projektet handlade om, så det har varit en lång process. Det tar tid att vänja sig vid att vara mera synliga, men alla är glada över det. Personalen har varit med hela tiden och ser nu att det de säger
når fram till arbetsgivaren och tvärtom. Vägen mellan arbetstagare och arbetsgivare har blivit kortare. När jag förr kom till en arbetsplats kunde de säga ”det är bra här, Hanne”. Idag säger de ”det här kan inte vara riktigt”, säger hon.

Esbjerg Rådhus Sundhedsmedarbejder Ane Bach Stisen testar Sonia Lau

Efter två år hade sjukfrånvaron sjunkit med tio dagar per anställd och år. Stämningen är en annan och arbetsgivaren har gått in med pengar för att permanenta projektet. Numera finns en ergonomiskt utbildad trivselkonsulent och Hanne Simonsen själv arbetar heltid med projektet. Hon beskriver sitt uppdrag som något som ständigt är i rörelse.
- Har man kommit igång med något nytt, så utvecklar man ännu fler idéer. Det hänger tio bollar i luften hela tiden, säger hon.

Inom projektets ram har också de deltagande företagen mötts på konferenser och delat med sig av sina ganska skiftande erfarenheter. Det visade sig nämligen att medarbetarna på varje företag definierade begreppet hållbarhet ganska olika och just att ta fasta på
dessa olikheter har varit en del av projektet.

- Det har varit stor skillnad i hur människor formulerar det som är viktigt för ett hållbart arbetsliv. Det vi har velat är att få folk att reflektera bredare. Vad betyder det konkret om man till exempel anställer en funktionshindrad med
arbetare? Vilken roll spelar vår arbetsplats i samhället? Vi har velat få en praktisk tillämpning av hållbarhet i arbetslivet. Ett utvecklande arbete och ett hållbart arbetsliv går ju hand i hand, men hållbarhet signalerar också något
annat. Det ger mening för den enskilde, säger Karsten Bøjesen, projektledare vid danska LO.

Finska arbetslivsbarometern

Jakten på det goda arbetet förekommer i hela Europa, men tar sig olika uttryck. Länge har man fokuserat på vilka faktorer som gör människor sjuka, men det blir allt vanligare att vända på begreppen och att i stället titta på vad som gör människor friska. Målet är att så många som möjligt ska orka arbeta högre upp i åldrarna och med så lite sjukfrånvaro som möjligt. Det kräver de demografiska förändringarna och i många länder, inte minst i Sverige och Norge, oroar de höga sjuktalen och kostnaderna
som de medför. Och att det inte står rätt till i arbetslivet är väldokumenterat.

I Sverige står till exempel en miljon människor i arbetsför ålder utanför arbetskraften, många på grund av sjukdom och förtidspension. Och i Finland visar årets arbetslivsbarometer att hälften av finländarna vill arbeta mindre, trots flera omfattande nationella program som har haft till syfte att förbättra arbetskvalitét och arbetsmiljö.
Arbetslivsbarometern har genomförts varje år sedan 1992 till viss del med återkommande frågor, men också med nya frågor som speglar tidsandan. Synen på meningen med arbetet och bedömningar av arbetsplatsens kvalitet är exempel på nya frågeställningar.

Gott betyg

Paradoxen är att finländarna ger sina arbetsplatser ganska goda betyg, i genomsnitt 7,9 av tio möjliga poäng, men att hälften av löntagarna trots detta vill jobba mindre. Man vill inte avstå från arbete, men minska på arbetsbördan.

Undersökningen visar också att arbetslivets krav hårdnar och att den psykiska belastningen ökar.

- Många tycker om att arbeta och arbetar hårt. Kanske arbetar de för mycket och tänker att arbete inte är hela livet, säger forskare Pekka Ylöstalo som arbetat med arbetslivsbarometern sedan starten.

En allt mer välutbildad befolkning kräver också roligare och intressantare arbetsuppgifter. Ingen vill vara en robot, som han uttrycker det.

- Sedan den 11 september 2001 kan vi också notera en större otrygghet, även om man inte direkt relaterar det till World Trade Center. Men vi kan se att människor är räddare för att förlora jobbet och därmed bli bankrutta. De är osäkra och vet inte vad som händer i framtiden, säger Pekka Ylöstalo.

Han tycker det är slående hur sakta arbetslivet förändras. Han poängterar betydelsen av att det finns tillit på arbetsplatsen och att människor har inflytande. Men att bygga tillit tar tid. Det finns inte n lösning för det, utan det bygger på en kollektiv process.

Vad gör oss friska?

Deltagande, inflytande, befogenheter och resurser som matchas med kraven är nyckelord som återkommer gång på gång i samtalen och forskningen kring det goda arbetet. Också Gunnar Aronsson, professor vid Arbetslivsinstitutet i Stockholm, talar om just detta när han ska karaktärisera vad som skapar en god arbetsplats. Han har nyligen valt att forska runt vad som gör oss långtidsfriska i stället för det som gör oss sjuka i arbetslivet – det sistnämna ett betydligt vanligare forskningsområde än motsatsen.

En av utgångspunkterna är att hälsa är något mer än frånvaron av sjukdom och att det finns faktorer inom arbetet, såväl som i det privata livet, som hör samman med långtidsfriskhet. Långtidsfrisk är den som inte varit sjukskriven under en tvåårsperiod, vilket i Gunnar Aronsson material var 28 procent av 2000 anställda, som ingick i undersökningen.

Vad är det då för faktorer som gör oss friska? Stöd från chef när arbetet känns besvärligt är viktigt, liksom att få möjlighet att kunna göra ett bra jobb och att vara nöjd med kvaliteten på det man gör spelar stor roll. Att ha tydliga mål,
att få information och att bli sett och värderat för det man gör är andra viktiga faktorer för hälsa i arbetslivet. Självklart spelar också det privata livet stor roll. Stor belastning av hemarbete ökar risken för sjukdom.

Ekonomin viktig

Undersökningen visar också att ekonomin har stor betydelse för hälsan. De som lever på marginalen riskerar i högre grad att bli sjuka. Vad man gör spelar roll och undersökningen visar att de som arbetar inom data, teknik och kontor oftare är långtidsfriska
än anställda inom vård, skola och industriarbete.
Ett nytt fokus ser ut att komplettera arbetslivsdebatten och forskningen kring arbete. Lösningen på arbetslivets problem sker inte enbart genom att undanröja de dåliga faktorerna, utan att förstå och lära av det som fungerar, av de goda exemplen. Arbetet sätts också in i ett större sammanhang och får en plats i arbetet för ett hållbart samhälle.

Hållbart arbete

För några år sedan presenterade Nordiska Ministerrådet en rapport om företagens sociala ansvar. Den gången var frågor som rörde arbetslivet bortträngda till förmån för social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet. Nu pågår ett nytt nordiskt projekt i Ministerrådets regi, som handlar om hållbarhet och denna gång riktas fokus på arbetslivet. Bjørg Aase Sørensen, professor vid Arbeidsforskningsinstituttet i Oslo, är en av dem som leder projektet.
Representanter från den nordiska forskarmiljön inom arbetslivsområdet tittar på hur parterna, myndigheterna och forskarna definierar en hållbar arbetslivsutveckling.
Hur eniga eller oeniga är man och i vilken grad har man formulerat vilka områden det är viktigt att fokusera på?
I Norge har man gått ut och frågat människor i olika miljöer vad de förbinder med hållbarhet och fått fram konkreta och jordnära tolkningar, berättar Bjørg Aase Sørensen. Man tittar också på om alla de förändringar som präglar dagens arbetsliv kan göras hållbara.

Hållbarhet handlar om integritet

- Människor tycker det är meningsfullt att tala om hållbarhet och begreppet hänger starkt ihop med känslan av sammanhang. Många vill inte vara del av ett system där man tvingas köpslå med sina värderingar, det vill säga lyfta en lön och bortse från konsekvenserna av det man gör. Hållbarhet handlar också om integritet, om känslan av att få vara hel, säger Bjørg Aase Sørensen.

Hon refererar till en undersökning från hälsosektorn, där det visat sig att de som känner att de kan ha hög integritet och som har en känsla av sammanhang har varit sjukskrivna betydligt mindre.

Bjørg Aase Sørensen tycker det är väsentligt att sätta in arbetslivet med alla dess omorganisationer i det sammanhang som handlar om hållbarhet. Det är ett proaktivt sätt att närma sig arbetslivet och handlar om förutsättningar för ett gott arbete.

- En omorganisation blir aldrig bättre än processen som leder dit, säger Bjørg Aase Sørensen.

Att arbetet för ett hållbart arbetsliv handlar om process, understryker också danska LO. Från deras sida är projektet ”På vej mod den bæredygtige arbejdsplads” avslutat. Erfarenheterna finns dokumenterade och LO hoppas att någon griper bollen och fortsätter arbetet. Att de deltagande företagen lagt hållbarhet till sina ordförråd och att de bär erfarenheterna vidare, vet de redan. Slutsatserna är flera - små hållbarhetsinsatser kan innebära ett hållbarare samhälle och arbetsplatserna är viktiga komponenter för hållbarhet i ett större perspektiv och bör därför ta ansvar för miljö, arbetsmiljö, sociala förhållanden och kunskapsutveckling.

I sin inledning till den konferens som avslutade projektet skriver också LO-sekreteraren Marie-Louise Knuppert:

”Vi har lärt att den fullkomliga hållbara arbetsplatsen inte existerar. Hållbarhet är en vision – ett perspektiv och en orienteringspunkt – som arbetsplatserna kan fokusera på och röra sig i riktning mot. Men det finns inte en klart definierad mållinje, som markerar att man uppnått hållbarhet, eller en karta över hur man kommer dit.”

Vidare konkluderar hon att det avgörande är att alla som är berörda av förändringar på arbetsplatserna har varit med och formulerat och arbetat med dem.

Förändringar är en första rörelse, ett litet steg mot det större målet hållbarhet.