– Vi har beräknat att det offentliga tjänar fem miljarder norska kronor och företagen fyra miljarder kronor i år på den lägre sjukfrånvaron, säger Svein Thompson, informationsdirektör på Prosessindustrins landsforening, PIL.
Medan den övriga industrin i Norge var mer skeptisk till IA-avtalet, ställde sig PIL bakom det från första stund.
– Jag tror att vi alltid har sett på sjukfrånvaron som en fråga om samarbete. Vi är det enda arbetsgivarförbundet som gick emot åtstramningar i sjuklönen, säger Svein Thompson.
De 47 000 anställda i de 155 medlemsföretagen i PIL har ofta skiftjobb i krävande arbetsmiljöer, som smältverk. När några blir borta ökar belastningen fort på de som inte är sjuka.
– Att få ned sjukfrånvaron är först och främst en uppgift för företagsledningen. Om man ska säga det med ett par ord, så är ”god trivsel” det viktigaste. Det handlar om att ha meningsfulla uppgifter och en arbetsmiljö man trivs med, säger Vemund Digernes, som har ansvaret arbetsmedicinska frågor.
PIL har den bästa statistiken över sjukfrånvaron inom Näringslivets Huvudorganisation. Företag med 70 procent av de anställda i branschen lägger kontinuerligt in sina tal. I fjol öppnades statistiken så att företagen dessutom kan jämföra sig med varandra. Sjukfrånvaron i processindustrin är nu nere på nivån 1993/94.