Side-alternativer
Reglerna för permitteringar skiljer sig i de olika nordiska länderna:
I Danmark kallas permittering for arbejdsfordeling. Arbetstiden ska sättas ned med hela dagar och med minst två dagar i veckan. De som omfattas får dagpengar för den tid de inte arbetar.
I Finland kan en arbetstagare permitteras från anställningsförhållandet antingen tillsvidare eller för en viss tid. Arbetsgivaren betalar ingen lön, och den permitterade har rätt till arbetslöshetsunderstöd.
I Norge kan anställda permitteras högst ett år under en 18-månadersperiod. De permitterade har rätt till dagpengar.
I Sverige betalades tidigare permitteringslönen av staten och arbetsgivarna. Men den förra borgerliga regeringen stoppade inbetalningarna till den speciella fond som finansierade systemet i början av 90-talet. Därefter slutade även arbetsgivarna att betala in pengar i fonden, som nu är tom.
- Permitteringar är ett tveeggat svärd, säger forskaren Knut Røed vid Frischsenteret i Oslo.
Möjligheten att stoppa verksamheten för en tid kan ge företaget en chans att överleva – men det kan också låsa in arbetskraft som behövs i andra delar av ekonomin.
Även myndigheterna verkar tveksamma till om permitteringar löser några problem.
- Enbart de senaste åren har reglerna för permittering i Norge ändrats tolv gånger. Det är också stor variation mellan reglera i de olika länderna i Europa, säger Knut Røed.
Till en viss grad kan det vara förnuftigt att villkoren för permitteringar ändras i takt med konjunkturen.
- Men det finns vissa branscher, som turist- och fiskenäringen som har säsongsbetonade variationer. Där blir permitteringar lätt en dold form av subventionering om inte reglerna är klara, säger han.
Arbeidsforskningsinstituttet
OsloMet – storbyuniversitetet
Postboks 4 St. Olavs plass, 0130 Oslo
Nordisk ministerråd er ikke ansvarlig for innholdet i artiklene
Følg oss på Facebook