Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i I fokus i I fokus 2009 i Tema: Grønne jobber handler ikke bare om miljø i Tomra – både grönt och säkert
Tomra – både grönt och säkert
tema

Tomra – både grönt och säkert

| Text: Björn Lindahl, foto: Thomas Haugersveen

Det produceras 800 miljarder flaskor, burkar och andra dryckesförpackningar i världen idag. Hälften av dem hamnar på en sopanläggning. Genom att återanvända materialet i förpackningarna kan stora mängder energi sparas, och därmed minskar koldioxidutsläppen.

I de nordiska länderna, Tyskland, Nederländerna och vissa stater i USA har det införts pant på förpackningarna. Men butikerna har svårt att hantera att så många flaskor och burkar lämnas tillbaka. Det gjorde att två norska bröder, Petter och Tore Planke, för 37 år sedan såg en affärsmöjlighet – pantautomater, eller reverse vending machines, som de kallas på engelska. Idag är Tomra världens ledande producent av sådana automater.

- Du känner att du gör något meningsfyllt. Vi jobbar inte i vapenindustrin, utan vi tillhör ”the Good Guys”, säger Githa Brusch Trapnes, som är HR-ansvarig på Tomra Systems fabrik i Lier, utanför Oslo.

Photo: Thomas Haugersveen

Githa Brusch Trapnes, som är HR-ansvarig på Tomra Systems fabrik i Lier.

Hon gör också sitt för att Tomra inte bara ska vara en grön arbetsplats, men också en hållbar sådan.
- Tomra är ett säkert företag. Det är inte så mycket man kan skada sig på. Det största problemet har varit att returautomaterna är ganska höga, så att det blir ansträngande när ting ska monteras längst upp. Därför har vi installerat många lyftverktyg för att underlätta arbetet, säger hon.

Hon visar oss runt i fabriken, som ligger fyra mil sydväst från Oslo i Lier. Utvändigt är det en grå och trist fabrik, med 70-talsarkitektur. Invändigt ger emellertid fabriken en trivsam och varm känsla. Returautomaterna står lite överallt, i mer eller mindre färdigbyggt skick. Det är inte något löpande band utan automaterna flyttas med små gaffeltruckar mellan stationerna.

Foto: Thomas Haugersveen

Elisabeth Sandvik har ansvaret för slutkontrollen av automaterna.

Tomras returautomat har tre funktioner. De känner igen vilka flaskor och burkar som stoppas in i automaten, sorterar dem och pressar också plastflaskorna och aluminiumburkarna så att de tar mindre plats. Automaten kan både se om burken eller flaska ska ha pant och sortera glasflaskor i vitt och färgat glas.

Rusch efter pantautomater

När ett nytt land inför ett pantsystem blir efterfrågan på automater stor. I Tyskland, som införde sitt system 2006, installerades 8 800 automater det året. Fabriken i Lier har en kapacitet att bygga 400-2000 automater i månaden. Hittills har Tomra byggt mer än 70 000 returautomater.

Några dagar tidigare var vi på Tomras kvartalsrapport, där den nye koncernchefen Stefan Ranstrand kunde överraska analytikerna med ett ovanligt lönsamt tredje kvartal. Men han presenterade också andra siffror än den vanliga finansposterna:

- Hittills i år har våra returautomater gjort att det samlats in 22 504 998 327 burkar och flaskor. Tillsammans med våra övriga aktiviteter har det gjort att utsläppen av koldioxid blivit tio miljoner ton mindre. Det är mer än 15 procent av de samlade årliga utsläppen i Norge, sa Stefan Ranstrand stolt.

Mer avfall per invånare

Tomra arbetar också med att minska elkonsumtionen för att spara energi och på många olika platser i fabrikslokalerna står det lådor för att samla in olika sorters skrot och emballage från produktionen.
”På sikt kommer Tomra att dra nytta av stabila och starka makrotrender som ökad avfallsgenerering per invånare, högre energipriser, mer lagstiftning som kräver avfallsåtervinning, mer samhällsmedvetna företag och en allt vanligare syn att använt material är en resurs snarare än sopor”, heter det i årsrapporten.

- Vi är nog duktigare på att återvinna än de flesta norrmän, säger Elisabeth Sandvik, som arbetat 13 år på Tomra och som har ansvar för slutkontrollen av automaterna.

Foto: Thomas Haugersveen

Elisabeth Sandvik och Knut Hansen trivs bägge med att jobba på Tomra. 

- Det vanligaste felet är att någon del glömts bort vid monteringen. Då är det min uppgift att se vad som fattas och sätta den på plats, säger hon.
Hon tycker att Tomra är en god arbetsplats.

- Jag känner att min säkerhet har tagits till vara och att arbetet är varierande. Ena minuten jobbar jag högt och den andra lågt, säger hon.
Hennes kollega Knut Hansen håller med.

- Det är inte mycket man kan göra sig illa på. Det är rent och varken buller eller obehagliga lukter, säger han.

Knut Hansen drev tidigare en butik som inte gick så bra innan han fick ett jobb på Tomra för två år sedan.

- Det har jag inte ångrat på. Arbetet är utmanande eftersom automaterna hela tiden utvecklas. När jag var ung stoppade vi alla möjliga sorters burkar in i automaterna och fick pant för det. Det skulle inte gå i dag, säger han.

Säker arbetsplats

Knut Hansen tycker att Tomra är en säker arbetsplats: - Det är inte mycket man kan göra sig illa på. Det är rent och varken buller eller obehagliga lukter, säger han.

Tomra

tomraautomat

I riktlinjerna för Tomras verksamhet heter det att företaget ska hålla en hög standard, både socialt och miljömässigt, oberoende av om det ställs lägre krav i vissa länder. Företaget strävar efter att minimera företagets påverkan på miljön med metoder som både är socialt ansvarsfulla och ekologiska.

”Målet är att den positiva inverkan på miljön som Tomras verksamhet skapar ska vara större än de negativa effekterna av den.”

Läs mer:
h
This is themeComment