Mjuk kompetens behövs för de nya vita och gröna jobben

Ett åldrande Europa behöver fler kvalificerade arbetare inom sjukvården och vårt sätt att leva måste bli grönare.

Kommissionen har avancerat från ”Ny kompetens för nya arbetstillfällen” till ” Ny kompetens och nya arbetstillfällen”. Skillnaden kan verka liten, men en ekonomisk kris har kommit emellan, förklara Giamapaulo D’Angelo, som presenterade kommissionens initiativ på Employment Week-konferensen i Bryssel den 24 november.

När den första agendan för ny kompetens presenterades i december 2008 var den fortfarande färgad av de mer optimistiska framtidsutsikterna som präglat de föregående åren.

Idag handlar det inte bara om ny kompetens för nya arbetstillfällen. Det handlar lika mycket om att skaffa sig ny kompetens för att behålla dagens jobb. 

Kompetens och jobb passar inte ihop

 - Bara 20 procent av den europeiska arbetskraften har yrken som passar med deras kompetens. Frågan om kompetens är inte ny, men krisen har gjort att den snabbt blivit allt viktigare. Även om de europeiska länderna miljontals jobb har försvunnit i Europa, så finns det samtidigt miljoner med lediga jobb, sa Giampaulo D’ Angelo.

En expertgrupp som har studerat varför kompetensen och jobben inte passar ihop skriver i sin rapport att det är en vinn-vinn-lösning att förbättra arbetskraftens kompetens – för ekonomin, för samhället, arbetsgivarna och givetvis även för individerna själva.

I de olika EU-länderna så varierar andelen arbetslösa med utbildningen och kvalifikationerna.

De som har hög kompetens har i genomsnitt en sysselsättningsgrad inom EU som är ungefär 85 procent, för de som har relativ hög kompetens ligger den på 75 procent, medan de som har låg kompetens har en sysselsättningsgrad på 50 procent.

EU-kommissionen har som mål att öka andelen av befolkningen som har hög utbildning från 30-35 procent till 40 procent. Men det finns enorma utmaningar. Inom EU lämnar i genomsnitt 15 procent av eleverna skolan innan de slutfört en utbildning. Målet är att minska den andelen till 10 procent innan år 2020.

I den nya agendan finns det fem sätt att få ett bättre samband mellan kompetensen och vad arbetsgivarna efterfrågar.

1. Utveckla bättre metoder för att kunna förutspå vilken kompetens som kommer att efterfrågas i framtiden.
2. Se till att arbetskraften har rätt kombination av kompetenser. I framtiden kommer kompetens efterfrågas mer än akademiska kvalifikationer. Förmågan att kunna arbeta i grupper, kommunikation, språk och IT-kännedom blir viktigare.
3. Koppla ihop kompetensen med rätt jobb. Speciellt i början av en karriär är det viktigt att inte hamna på fel spår. Det är mycket svårt att backa till något som passar bättre med utbildningen och kompetensen. Här måste både de statliga och de privata arbetsförmedlingarna bli bättre att hänvisa folk till rätt jobb.
4. Minska de återstående hindren för mobilitet, som godkännande av kvalifikationer och förflyttning av pensionsrättigheter.
5. Att förbättra transparensen på arbetsmarknaden. För att de europeiska länderna ska kunna ha ett gemensamt gränssnitt mellan arbetsförmedlingar, utbildning och yrkesutbildning, så behövs det en gemensam klassifikation av kompetenser och utbildningar.

En undersökning av 7 000 ungdomar som gjorts av Generation Europe Foundation målar en mörk bild av hur de unga uppfattar den kompetens de har i förhållande till vad arbetsgivarna efterfrågar. Bara 30 procent anser att det har den rätta kompetensen.

Inställningen har förändrats

- Inställningen bland de unga idag har förändrats markant jämfört med för några år sedan. Då ville de unga har ett jobb i ett företag som hade goda framtidsutsikter och en god etik. I dag är det en anständig lön som är den högsta prioriteten, säger Richard Savage, direktör i Future Work Forum.

Enligt honom får ungdomen nästan ingen yrkesvägledning.

Göran Hultin är styrelseordförande och vd i Caden Corporation samt medlem i EU:s expertgrupp om Ny kompetens för nya arbetstillfällen. Han påpekar att även om en tredjedel av studenterna arbetar samtidigt med att de tar sin utbildning, så finns det inget samband mellan det deltidsjobb studenterna har och vad de studerar.

Det är en stor nackdel på en arbetsmarknad där erfarenhet är viktigare än någonsin och där arbetsgivarna vill ha anställda som kan vara produktiva från första dag.

Mjuk kompetens efterfrågas

Det finns ett anmärkningsvärt resultat av studien: unga kvinnor är mindre pessimistiska än unga män:

- Ett skäl till det är antagligen att de har mer av den mjuka kompetens som efterfrågas än männen. Förr i tiden ritade arbetsgivaren ett organisationsdiagram med små fyrkanter som skulle fylla och vilken utbildning som krävdes för det, säger Göran Hultin.

- Men i ett arbetsliv som ändrar sig så snabbt som det gör idag, så ser arbetsgivarna mer efter förmågan att kunna anpassa sig. Intervjun blir viktigare än CV:t. Hur presenterar personen sig? Hur kommunicerar han eller hon? Vilken sorts attityd till att arbeta presenteras?