Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i I fokus i I fokus 2010 i Tema: Se människan i arbetslivet i Därför rankas Sverige så högt i integrationsfrågor
tema

Därför rankas Sverige så högt i integrationsfrågor

| Text: Björn Lindahl

Vad är det facket och arbetsgivarna i Sverige gör som får dem att hamna högst upp i en rankinglista om hur medvetna de är i integrationsfrågor? Det är EU:s byrå för grundläggande rättigheter, FRA, som ger det svenska arbetslivet gott betyg.

Rankingen är inte helt vetenskaplig utan handlar mer om en informell övning, där byrån bedömde svaren på sex frågor som ställdes till arbetsgivarna och facket i alla de 27 EU-länderna. (läs om undersökningen här).

- Ett skäl att facket och arbetsgivarna i Sverige kom så högt upp är att de i Sverige infördes en ny lag om diskriminering, som trädde i kraft den 1 januari 2009. Det gjorde att de som vi ställde frågor till hade fått mycket information om behovet av att arbeta mot diskriminering, säger professor Birger Simonson, på Institutionen för arbetsvetenskap på Göteborgs Universitet.

Han gjorde den svenska landrapporten, där det också framgår att det svenska arbetet mot diskriminering har långa traditioner.

- Inom den fackliga rörelsen togs till exempel frågan om att öka kvinnolönerna upp redan på 1960-talet

Sverige har också haft den kanske minst restriktiva invandringspolitiken i hela EU. Landet accepterar till exempel fler flyktingar från Irak än något annat europeiskt land. Tolv procent av den totala befolkningen i Sverige är född utomlands. Invandrarna är överrepresenterade i yrken som städare (31 procent), arbetare i textilindustrin (28 procent) samt slaktare och bagare (24 procent). De är underrepresenterade inom yrken som poliser (1 procent) och militären (2 procent).

De svenska fackföreningarna är fortfarande väldigt starka, med en organisationsgrad på 70 procent, även om ändringar som gjorts i avgifterna för arbetslöshetsförsäkringen gjorde att organisationsgraden minskade med 4,4 procentenheter 2007.

- De fackliga representanter vi talade med befann sig relativt högt upp i organisationen och arbetade heltid med fackliga frågor. Det kan ha bidragit till hur mycket de kunde om integrationsfrågor, säger Birger Simonson.

Ett exempel han ger i sin landrapport är hur Göteborg kommun gör för att bekämpa diskriminering. Förutom att 4 000 – 5 000 anställda går på kurs årligen har man infört en ny anställningspolitik. Om kunskaper i svenska inte är nödvändigt för att utföra jobbet så ska det inte heller vara ett av kraven när tjänsten blir utlyst.

Nyhetsbrev

Motta Arbeidsliv i Norden gratis med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment