Gemensam syn på yrken viktigt för fri europeisk arbetsmarknad

Projektet kallas för ESCO, vilket är en förkortning av ”European taxonomy of Skills, Competences and Occupations terminology.” Det kommer att lanseras i mars och vara operativt i sommar enligt planen.

- Idag klassificerar arbetsförmedlingarna i de olika länderna en arbetssökande på olika sätt. De europeiska arbetsförmedlingarna talar inte samma språk. Det gör det svårare att hitta rätt jobb till rätt person, säger Elisabet Arp, som är chef för det internationella samarbetet på Arbetsförmedlingen.

I de flesta utvecklade länder finns det en yrkesklassifikation. I Sverige heter den SSYK (standard för svensk yrkesklassificering) där varje yrke har en sifferkod.

Det första problemet man stöter på när man försöker beskriva ett yrke är om det handlar om vad man är utbildad till eller om det är vad man gör. I den svenska yrkesklassifikationen handlar det om vilka arbetsuppgifter man har vid mättidpunkten

Enligt Cedefop, ett europeiskt center för utveckling av yrkesutbildning, är det bara 21 procent av de yrkesverksamma inom EU som har jobb som helt passar till den profil de har av kvalifikationer och kompetens. Resten är i större eller mindre grad ”mismatched” som det kallas på engelska.

11 procent lägre lön

När det är en bristande överensstämmelse mellan personens kvalifikationer och det jobb han eller hon har leder det i genomsnitt till att den anställde får elva procent lägre lön än vad de borde haft.

Folk kan vara för högt, eller för lågt utbildade för det jobb de har, eller de kan arbeta i yrken som de inte har utbildat sig till alls. Ju bättre kvalifikationerna och kompetensen passar till det jobb man har, desto mer effektivt kan man arbeta. Det leder i sin tur både till högre ekonomisk tillväxt och bättre trivsel

Den bristande överrensstämmelsen kan också gälla utbildningssystemet i förhållande till de krav som arbetslivet kommer att ställa i framtiden. Därför har ”New skills for new jobs” – nya kvalifikationer för nya jobb, blivit ett hett tema.

-  Det är ett av de stora samtalsämnena när generaldirektörerna och cheferna i de europeiska arbetsförmedlingarna möts. Hur ska man kunna göra prognoser för vilka kvalifikationer som behövs och hur ska vi rusta människorna till att klara dem? säger Elisabet Arp.

Det är kanske inte en slump att det är Carl von Linnés hemland som nu bildar grunden för den europeiska yrkesklassifikationen. På samma sätt som den svenske naturforskaren klassade växter och djur i olika släkter och arter, kan ett yrke beskrivas efter de kvalifikationer och den kompetens man har.

Inte meningen med nytt esperanto

-  En person som tagit en journalistutbildning har den kvalifikationen, men i tillägg kanske journalisten är specialist på fiskefrågor. Det är en kompetens. Den europeiska diskussionen har handlat om hur långt man ska gå. Fransmännen har till exempel byggt upp en egen yrkesklassifikation där även kompetensen finns med, säger Elisabet Arp.

Slutsatsen blev att funktionaliteten är viktigast i inledningsskedet.

-  I december fattades beslutet att gå vidare med projektet som redan gjorts i Sverige. Men meningen är inte att skapa ett nytt esperanto för arbetslivet, där alla yrkesbenämningar är de samma, utan målet är en interoperabilitet mellan de europeiska systemen.

Vid lanseringen av ESCO i Bryssel i mars kommer förutom arbetsförmedlingarna också representanter från facket, arbetsgivarna och utbildningsområdet bjudas in.

- ESCO kommer att vara ett mycket användbart instrument även för dessa grupper, säger Elisabet Arp.