Södertälje - hur håller man ihop en segregerad kommun?

Just nu söker Södertälje kommun en verkställande direktör till det nystartade företaget Telge Tillväxt. Bakom står kommunen och företagen Coop, Scania, Mekonomen, Peab, Manpower, Folksam och Telgekoncernen.

Under hösten ska företaget vara igång och syftet är att under hösten anställa upp emot hundra ungdomar som har oavslutade utbildningar och dåliga språkkunskaper. Det ska vara riktiga jobb och från dag ett får de avtalsenlig lön. Målet är att under en treårsperiod halvera ungdomsarbetslösheten som i dag omfattar 1100 ungdomar.

Det är ett av exemplen på den modell som Södertälje kommun använder sig av för att skapa de av många skäl nödvändiga jobben, den så kallade Telgemodellen. Telge är namnet på kommunens egen koncern som rymmer flera bolag och belönades förra året med priset ”Social Capitalist award”, som delas ut av affärstidningen Veckans affärer.

- Vi har ett stort samarbete mellan parterna som beror på den stora invandringen. Samhällets insatser räcker inte för att få ut folk och vi har tvingats att bli innovativa och kreativa på ett sätt vi annars inte hade blivit, säger Anders Lago som är socialdemokrat och sedan drygt elva år kommunstyrelsens ordförande.

Han beskriver sin kommun i positiva ordalag trots att mediabilden ofta visar på stora bekymmer, inte minst i områden som Hovsjö och Ronna där över 85 procent har utländsk härkomst och där man kan leva ett liv utan att någonsin lära sig svenska.

Anders Lago hamnade i rampljuset när han för drygt två år sedan inbjöds till den amerikanska kongressen för att berätta om den stora invandring av kristna irakier som var följden av kriget i Irak. Han har också varit inbjuden till FN-organet UNHCR i Genève för att prata om framtida migration.

Migration som utmanar

Södertälje har som industristad en mångårig tradition av invandring. I cirka 40 år har olika nationella grupper slagit sig ner i staden. Först kom finländarna som arbetskraftsinvandrare och därefter har de stora grupperna kommit som flyktingar. Under 2000-talet har den stora flyktinggruppen varit kristna irakier och på några få år har 6-7000 irakier kommit till Södertälje.

Det skapar stora utmaningar för kommunen vad gäller arbete och bostäder och har väckt ett stort intresse. Det grundläggande budskapet från kommunen och dess ordförande är att den massiva invandringen av irakier till Södertälje är ohållbar och att USA borde ta större ansvar för civilbefolkningen i Irak. Han är också kritisk till den nationella flyktingpolitiken, som inte verkar för att fler kommuner tar emot flyktingar.

- Irakierna har kommit i två olika omgångar och de mellan 4-5000 som kommit efter USA:s invasion är otroligt trångbodda och kommunen har till och med funnit boende i skyddsrum och lagerlokaler. Många är välutbildade och pratar engelska, men de har svårt att få jobb. De flesta har hemska berättelser och har blivit jagade och fördrivna från sina områden, berättar Anders Lago.

Men får de inga jobb eller bostäder växer deras egen frustration, men också andra gruppers. Att nationaldemokraterna har två mandat är en spegling av missnöjet med invandringen, enligt Anders Lago, men även invandrargrupperna själva tycker att Södertälje tagit emot tillräckligt många flyktingar, även om det finns få motsättningar mellan grupperna.

Det finns både tillit och brist på tillit

Hur påverkas tilliten mellan människor i Södertälje och mellan medborgarna och kommunen genom den stora invandringen?

- Det finns stor tillit inom olika grupper i Södertälje och inom olika geografiska områden. Däremot kan man nog inte generellt säga att tilliten är stor mellan olika grupper, utan tvärtom så finns det en stor segregation. Etniska svenskar umgås i huvudsak med varandra, liksom assyrier och syrianer.

De första större flyktinggrupperna som kom till Södertälje var assyrierna och syrianerna. De är idag den mest väletablerade gruppen, arbetslösheten är låg och många driver framgångsrika företag, inte minst inom servicesektorn. Nu är den marknaden mättad och Södertälje kommun arbetar därför med egna metoder för att få ut de nyanlända i arbete.

Samarbete för riktiga jobb

- Vi lade om vårt arbete för många år sedan. Vi arbetar mer än de flesta för att få ut folk i jobb och kommunen har tagit på sig ett större ansvar eftersom vi tycker att arbetsförmedlingen hittills har misslyckats med sitt, säger Anders Lago.

Exemplen är flera, förutom Telge Tillväxt, och bygger på grundtanken att skapa ett hållbart samhälle genom samarbete mellan kommun och företag i kommersiellt lönsamma projekt. För företagen finns framförallt två motiv - chansen till positiv goodwill, men också möjlighet att möta en kommande arbetskraftbrist genom att medverka till att människor kommer i jobb redan nu.

För flera år sedan bildades fastighetsbolaget Telge Hovsjö för att komma till rätta med bilbränder och andra problem i ett hårt segregerat område. De boende fick majoritet i styrelsen och ett omfattande arbete började för att identifiera ledarna bakom oron och engagera dem i positiva projekt. Nu beskrivs området som lugnare och de boende har ett större engagemang, bland annat är flera ungdomar anställda i företaget.

Kortare väg till egen lön

Kommunen tar också ett mer aktivt ansvar för flyktingmottagningen än brukligt är. I Södertälje innebär flyktingintroduktion 40-timmarsvecka med språk och jobbpraktik. Genom ett samarbete och delägarskap med Manpower har man bildat företag Manpower Telge Jobbstart AB, där målet är att få ut 70 procent av de för närvarande 150 deltagarna i riktiga jobb. Normalt tar det sju år för en manlig flykting och mellan tio och elva år för en kvinnlig flykting att få egen försörjning. Detta är man angelägen att bryta i Södertälje.

De skolas i svenska byggtraditioner

Under våren startade företaget Telge Peab, ett samarbete mellan kommunens egna bolag och byggföretaget Peab, som har 14 000 anställda. Kommunen har gått in med aktiekapital och man använder sig av de bidrag som de anställda annars skulle få. I övrigt är det ett kommersiellt projekt med syfte att bygga bostadsrätter. Här har hittills anställts 40 flyktingar med viss byggerfarenhet, som får lära sig bygga hus på svenskt vis med erfarna handledare. På så sätt kommer man förbi den svenska traditionen att börja som lärling. Flyktingarna blir anställda och har kollektivavtal.

Den lokala avdelningen av Byggnads var tveksam, men Anders Lago vände sig direkt till Byggnads ordförande Hans Tilly och då gick det bra.

- Att jobba med näringslivet är ett sätt att skaffa varaktiga jobb på ett sätt som kommunen och arbetsförmedlingen inte klarar ensamma. Och de tycker det är roligt att arbeta med oss, säger Anders Lago.

Tillitens byggstenar

Anders Lago kontaktar alltid styrelseordförande, ägare eller företagsledare när han vill berätta om kommunens problem och vad de behöver hjälp med. Många företag tar också egna initiativ och kontaktar kommunen.

Anders Lago beskriver nödvändigheten i att skapa riktiga jobb och bostäder för flyktingar, men också betydelsen av att också etniska svenskar omfattas av åtgärderna. I Telge Peab är de anställda till hälften etniska svenskar och till hälften invandrare. Samtidigt visar erfarenheten att de nationella grupperna tenderar att skapa starka gemenskaper och frågan är då hur man bevarar en sammanhållen kommun där alla är beredda att verka för det gemensamma?

Det är en intressant fråga, konstaterar Anders Lago, och tänker efter en stund.

- Syrianerna och assyrierna har till exempel inte en tradition av föreningsliv, men här har de skapat starka föreningar. Jag tror att det är möjligt att finna lösningar men att de kanske kommer att se annorlunda ut än vad vi är vana vid.

Att tänka som den borgerliga regeringen och vilja skapa en låglönemarknad för att de nyanlända ska få lättare att komma i jobb tror han definitivt inte på.

- Jag ställer inte upp på det synsättet. Ett sätt att klara den här utmaningen är att ha starka fack och att inte dumpa lönerna. Sveriges möjlighet är inte att få låglönebranscher utan att verka för utbildning, kvalitets- och teknikutveckling. Många som kommer talar flera språk och är välutbildade och vi borde använda dem och deras kunskaper, säger han. 

 Att skapa delaktighet i ett samhälle är en lång process, en jätteresa. Den handlar om att skapa trygga bostadsområden, ha bra skolor där barnen lär sig svenska och att skapa riktiga jobb.

- Vi måste se till att våra områden inte blir getton eller förslummas. Och får vi alla i jobb är detta en fantastisk kommun, säger Anders Lago.

Men räcker nya jobb och bostäder för att skapa den tillit som behövs i ett fungerande samhälle?

- Framför allt jobb, men också delaktighet i samhället är en grund för ett fungerande samhälle. Sedan är set svårt att säga om det räcker eller inte. Även i perioder av mycket låg arbetslöshet så har samhällen, eller kommuner, problem av olika slag, säger Anders Lago.