Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i I fokus i I fokus 2012 i Alder ingen hindring i Hälften av alla äldre är yrkesaktiva i Island
Hälften av alla äldre är yrkesaktiva i Island
tema

Hälften av alla äldre är yrkesaktiva i Island

| Text och foto: Guðrún Helga Sigurðardóttir

Äldre islänningar tycker om att arbeta och arbetar längre än äldre i övriga Norden, Baltikum eller Storbritannien. Yrkesaktivitet är något som islänningarna värdesätter.

Över hälften av islänningarna i åldern 60-65 år är aktiva på arbetsmarknaden. Endast en fjärdedel av esterna och letterna är yrkesverksamma i motsvarande ålder och knappt en fjärdedel av de äldre norrmännen är aktiva på arbetsmarknaden.

Islänningarnas aktivitet har sjunkit avsevärt i åldersgruppen 70-74 år. Trots det arbetar islänningarna fortsatt mest jämfört med andra nordbor, balter och britter. Knappt en femtedel av islänningarna är yrkesaktiva efter 70 år. På samma sätt har yrkesaktiviteten hos de övriga nationerna också sjunkit rejält. Minst yrkesarbetande 70-åringar finner man bland finländare, norrmän, svenskar och litauer.

I Island kan arbetstagarna på den allmänna arbetsmarknaden pensioneras vid 67 års ålder. Inom den offentlig sektorn år pensionsåldern 65 år, men med möjlighet att kunna arbeta fram till 70 år. Kvinnor lämnar i regel arbetsmarknaden tidigare än männen på grund av hälsoskäl. Kvinnorna förtidspensioneras i genomsnitt vid dryga 65 år medan männen pensioneras i genomsnitt vid 70 år.

Alla islänningar betalar en viss andel av sina löner i privata pensionsfonder. Vid fyllda 65 år kan pensionerna utbetalas. Professor Stefán Ólafsson vid Islands Universitet säger att detta kan bidra till att kvinnorna anser sig kunna förtidspensioneras.

Värderar äldres aktivitet

Enligt det traditionella isländska tankesättet är det viktigt att arbeta, också när man blir äldre. Island hade stort behov för arbetskraft före bankkraschen hösten 2008 och äldre hade inga problem med att hitta jobb. De ville gärna förbättra sina levnadsvillkor med extrainkomster.

VD:n för Arbetsgivarnas förbund i Island, Vilhjálmur Egilsson, säger att de äldres ställning på arbetsmarknaden inte har påverkats av bankkrisen och att de äldre inte har förlorat sina jobb i större utsträckning än andra åldersgrupper. Han berättar att förbundet uppmanar arbetsgivarna att behålla arbetstagarna så länge som möjligt, oberoende av deras ålder. Han bedömer att de äldre arbetstagarna får mycket uppskattning och värderas av de isländska arbetsgivarna.
Under de senaste åren har de äldre i Island i allmänhet kommit till den slutsatsen att de inte kan försörja sig på sin pension. Det är alltså en av orsakerna till att äldre har fortsatt arbeta så länge som möjligt. Och hittills har det lönat sig.

Men pensionärernas riksförbunds ordförande, Jóna Valgerður Kristjánsdóttir, poängterar att arbetsmarknaden de senaste åren har förändrats. Den äldre befolkningen har visserligen blivit väl mottagen på arbetsmarknaden och har därför blivit kvar länge inom yrkeslivet men hon spår att attityderna förändras och att allt fler pensionärerna inte vill arbeta längre. Inte minst för att det inte är lika lönsamt som det var tidigare.

Som orsak nämner Kristjánsdóttir bland annat det att finns nya regler i Island som gör att extrainkomster bidrar till att sänka pensionerna och de statliga bidragen med närmare 60 procent. Pensionärer som jobbar får därför mindre utbetalt än tidigare. Dessutom har det blivit skatteförhöjningar som ramar pensionärerna hårt.

Påverkar inkomsterna

Kristjánsdóttir kritiserar också regeringen. Hon anser att den arbetar för att de äldre ska pensioneras tidigare för att därmed skapa arbetsplatser åt yngre åldersgrupper.

- Folk har bättre hälsa nu än för 20 år sedan. Jag är övertygad om att de flesta äldre skulle jobba så länge som de orkade om inte lönerna skulle påverka pensionerna och de olika bidragen från staten, säger Kristjánsdóttir. Hon frågar sig också;

- Varför ska man arbeta om det påverkar inkomsterna så dramatiskt?

Men professor Stefán Ólafsson vid Islands Universitet säger att undersökningar visar att arbetsgivare av flera skäl högt uppskattar de äldres insats på arbetsmarknaden.

- En undersökning från 2004-2005 visar att arbetsgivarna anser att de äldre är både mer ansvarsfulla, mer plikttrogna och att deras yrkeserfarenhet är en stor fördel, säger professor Ólafsson.

Annorlunda fortbildningstradition

Island har en annorlunda och inte lika lång fortbildningstradition som övriga Norden. Det var först med en ny lag år 2010 som den isländska staten systematiskt började organisera ett fortbildningssystem för yrkesaktiva. Den statliga fortbildningen är till endast för lågutbildade personer som utgör en tredjedel av arbetskraften i Island.
Island har nu flera vidareutbildningscentra som arbetar i enlighet med den nya lagen. Man arrangerar kurser efter utbildningsministeriets planer och erbjuder studie- och sysselsättningsrådgivning och kompetensvärdering för individuella arbetstagare. Inga speciella kurser organiseras för äldre, säger avdelningschef Stefán Stefánsson vid undervisningsministeriet i Island.

- Äldre har besökt oss i ministeriet och talat för speciell fortbildning för äldre men det har inte blivit av, säger Stefánsson.

Trots detta satsar Island mycket på fortbildning enligt Vilhjálmur Egilsson från Arbetsgivarnas förbund.

- Man har idag förstått att fortbildning är viktigt, säger han.

Aktive äldre:
  • Det finns drygt 33.800 äldre (67+ år)  i Island.
  • Litet mer än hälften av de äldre i åldern 65-70 år aktiva på arbetsmarknaden.
  • 18% av de yrkesaktiva i åldern 55-74 år går på fortbildning i Island varje år, medan motsvarande siffra är 25% för åldern 25-64, enligt Eurostat.
  • Det statliga fortbildningssystemet i Island erbjuder olika kurser, seminarier och konferanser. Fortbildningen är endast för lågutbildade.
  • Äldre kan studera vid universiteten i Island. 475 personer i åldern 65-74 läser nu vid Islands universitet. Det är 3% av studentgruppen.
Pensionen
  • Fram till 70 års ålder betalar löntagarna 8% av sina löner till en pensionsfond som förvaltas av arbetsgivarnas och fackföreningarnas representanter. Dessutom kan man betala 2% till en privat pensionsfond och arbetsgivarna betalar då också 2%. Utbetalning av pensionen kan börja från och med 60 års ålder.
  • Den isländska staten betalar pensioner och olika bidrag från och med 67 år med undantag av förtidspensionering. Staten garanterar en minimum pension på ISK 203.000 (SEK 11.135, NOK 9.608, DKK 9.299) i månaden.
  • Äldre kan ha skattefria extrainkomster, ISK 140.000 i året (SEK 7.679, NOK 6.627, DKK 6.413). Extrainkomster som överstiger den summan sänker pensionen. Den som tjänar 100 kronor på sitt arbete sänker pensionen och eller de statliga bidragen med 100 kronor. Så var det inte innan finanskraschen. Dessutom betalar äldre förhöjda skatter.
Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment