Äldre ska uppmuntras att arbeta högre upp i åldrarna

Att förmå den arbetande äldre befolkningen att arbeta högre upp i åldrarna är i dagarna ett hett ämne i Sverige, inte minst som det var ett av två huvudteman när nio statschefer från Storbritannien och de nordiska och baltiska länderna samlades i Stockholm för Northern Future Forum den 8-9 februari. Syftet med konferensen är att skapa en mötesplats där politiker, forskare och näringsliv kan samtala om viktiga framtidsfrågor.

- Den här sortens samtal sker för sällan. Vi sitter ofta fast i kortsiktiga krishantering, men här har vi möjlighet att diskutera tillväxtförutsättningar på sikt. Det är ett givande format och behöver inte nödvändigtvis landa i en text, sade Fredrik Reinfeldt på en pressbriefing några dagar innan mötet.

Ny karriär mitt i livet

Som värd för Northern Future Forum har Sverige fått styra inriktningen på mötet och valt de två teman som diskuterades under mötet. Det ena temat handlade om kvinnligt entreprenörskap och hur fler kvinnor kan få ledande positioner. Det andra temat handlade om de demografiska utmaningarna.

De stora fyrtiotalskullarna är på väg ut ur arbetslivet och det är en grupp som vill se stora ambitioner på välfärdsområdet, enligt statsminister Reinfeldt. Samtidigt lever vi i en allt mer global konkurrens, som innebär att vi konkurrerar med länder som har sämre välfärd vilket ger dem färre skatter och avgifter och därmed billigare produkter.

Om den svenska välfärden ska kunna hålla dagens nivå är det därför viktigt att få människor att vilja arbeta högre upp i åldrarna. I en artikel i Dagens Nyheter dagen efter pressbriefingen talade statsministern om ett utsträckt arbetsliv upp mot 75 år, vilket väckte stor debatt och många protester. Kritikerna talade om förslaget som hopplöst för de som har tuffa arbeten och är utslitna långt innan pensionen vid 65 år.

Men Fredrik Reinfeldt hänvisade till den borgerliga alliansens arbetslinje och menade att det aldrig kan vara bra att någon döms ut från arbetslivet på grund av ett tufft jobb. Istället för att den utslitna undersköterskan i Norrlands inland döms ut i förtid, ska man se vilka förmågor som hon har kvar och öppna möjligheter för omskolning och ny karriär. Att belysa arbetsmiljöns betydelse för människors vilja och ork att arbeta högre upp i åldern är också en del i den pågående pensionsåldersutredningens uppdrag. Fredrik Reinfeldt betonade också motivation och möjligheter till ett förlängt arbetsliv, snarare än mera tvingande incitament.

- Vi vill uppmuntra människor att arbeta större delen av livet, men det är uppmuntran och morot som är huvudorden, snarare än att tvinga alla att jobba längre. Vi vill också få till stånd en förändring i synen på arbetslivets faser, sade statsminister Fredrik Reinfeldt.

Ekonomin spelar roll

Frågan är då hur vi ska förmås arbeta längre? Aspekterna är flera. Det visades under konferensen ”Bortom 65: Förnyade livschanser på arbetsmarknaden”.

Det var ett arrangemang i regi av den av regeringen tillsatta Framtidskommissionen som i samband med Northern Future Forum dels talade om nödvändigheten att fler arbetar längre, dels tog upp frågan om incitament och strukturer. Pensionsålderutredningen som pågår fram till april 2013 utreder bland annat detta, men också vad som gör att människor inte vill fortsätta arbeta efter 65 år.

Ännu finns inga resultat, men utredaren Ingemar Eriksson tycker sig se att ekonomiska incitament spelar roll. Sedan Sverige lade om pensionssystemet på 90-talet så att varje arbetat år ger mer pengar har andelen äldre i arbetskraften ökat. En annan viktig fråga är hur arbetet anpassas för att passa äldre, men också arbetstagares och arbetsgivares attityder.

Inom EU pågår för närvarande forskningsprogrammet ”Best Agers” som omfattar åtta länder runt Östersjön och där man bland annat tittar på demografi och arbetsmarknad, attityder till äldre och metoder för att få äldre att stanna i jobb. Frågorna uppmärksammas utifrån tre perspektiv – individens, företagets eller organisationens och nationens.

Projektet pågår till och med 2012 och i år summerar man och sprider de erfarenheter och den kunskap man samlat in. Anders Östebo vid Göteborgs universitet är en av projektmedarbetarna. Han konstaterar att det är komplext och mångfacetterat forskningsområde. Visserligen ligger Sverige ganska bra till med relativt sent utträde från arbetsmarknaden, men det finns stora demografiska utmaningar i vissa delar av landet, där man redan nu kan se att det inom en snar framtid inte kommer att finnas tillräckligt med unga för att ens fylla upp tjänsterna i offentlig sektor.

Åldersanpassat ledarskap

För att få människor att arbetat högre upp i åldrarna krävs mobilisering på alla nivåer.

- Att vara anställningsbar faller till viss del tillbaka på en själv och individen bör redan som 25-åring se hur han eller hon kan utvecklas kompetensmässigt och fysiskt för ett långt yrkesliv. Samtidigt ska man akta sig för att skuldbelägga individen. Alla har inte samma möjligheter att påverka sina yrkesliv och det finns ett köns- och klassperspektiv, säger Anders Östebo.

På nationell nivå finns en växande medvetenhet, men fortfarande finns många hinder för äldre som vill arbeta längre. Till exempel att det inte finns rätt till deltid efter 65. På arbetsgivarsidan verkar det än så länge hända minst.

-Där är man fullt inriktade på morgondagens bokslut, men det behövs ett mer åldersmedvetet ledarskap. Varje ålder har sina förutsättningar och det krävs ett ledarskap som är anpassat efter det. För äldre kan det handla om möjligheten att få arbeta mer deltid och med mer flexibla tider. Arbetsmiljön är också väldigt viktig, säger Anders Östebo.

Ännu finns inte så många goda exempel på företag att relatera till, men statliga Vattenfall är ett.  Deras arbete för att få äldre att stanna kvar i jobb visar att attityder är möjliga att förändra. Nils Friberg har i många år lett arbetat med ”Ageing Workforce Management” på företaget. I dag är han pensionerad därifrån, men arbetar vidare på Universitetet i Växjö och på Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, i Stockholm.

Koncernledningens stöd

Det hela började med att han kom tillbaka till kontoret i Sverige i början av 2000-talet efter en utlandsstationering i Sydamerika. Ungefär samtidigt kom en ny VD som ville göra något åt de i hans tycke alltför tidiga pensionsavgångarna. Utmaningen var att motivera människor att arbeta längre och att skapa villkor så att de skulle vilja och orka det. Det lockade Nils Friberg, som började engagera sig i uppgiften att finna ett sätt att få fler att jobba högre upp i åldrarna.

- Jag såg att kompetens i ett tekniskt företag som Vattenfall i hög grad består av erfarenheter som inte alltid är lätta att formulera. Kunde man få äldre att stanna kvar i arbetet skulle det vara lättare att föra över erfarenheterna till yngre medarbetare. Mötet mellan yngre och äldre arbetskraft är viktigt, säger Nils Friberg.

Med koncernledningens stöd utvecklade man ett program som fortfarande bär namnet 80/90/100 och som betyder att ett anställd på Vattenfall från 58 års ålder kan ansöka om 80 procent av sin tjänst till 90 procent av lönen och med 100 procents pensionstäckning. När programmet utformades slogs fast att det inte skulle prövas mot ohälsa, utan att alla skulle ha rätt att söka. Den närmaste linjechefen fick fatta beslutet som sedan omprövades var sjätte månad. Innan programmet trädde i kraft anordnades heldagsseminarier för alla anställda över 57 år där man tog upp frågor om pension, ekonomi, livsstil och frågor kring arbetets värde. 

- Med oss hade vi en person från koncernledningen och det var viktigt eftersom vi kunde visa att förslaget var förankrat högst upp i företaget. Det innebar också att många av de äldre kände att företaget såg deras värde och att deras insats spelade roll. Företaget gav en signal om att ”det är värdefullt att du är kvar”, säger Nils Friberg.

Pengar att tjäna

Under sju år drev han programmet 80/90/100 och när han slutade var den genomsnittliga pensionsålder i företaget 63,5 år mot 60 år då arbetet startade.

- Det vi gjorde visar att det går att skapa nya värderingar i ett företag och att det också är möjligt att bryta förväntningar om att gå tidigt i pension, säger han.

Nils Friberg har under åren intervjuat många äldre arbetskamrater på Vattenfall, både innan de deltagit i programmet, men också de som slutat.

- Det finns ett vanetänkande i samhället att pensionen hägrar som en blå lagun. Men även om jag målar den finaste akvarell som finns och ingen ser den, vad är den då värd? Värdet i livet och i arbetet är aktiviteter och engagemang som betyder något för någon annan. Förlusten med att sluta arbeta är för många förlusten av arbetskamraterna. Därför blev också många tacksamma för att det fanns en lösning, säger Nils Friberg.

När programmet lanserades fanns farhågor att det skulle innebära en förlust i pengar, men det har visat sig att man genom att undvika tidiga pensionsavgångar kunde spara miljoner.

- Det visade sig också att aktiviteten var väl så bra den tid de som omfattades av programmet var på jobbet. Man fick dessutom gladare och mer intresserade medarbetare, säger Nils Friberg.