Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i I fokus i I fokus 2012 i Globaliseringen pressar arbetsvillkoren inom flyget i Konkurrensen från Norwegian ändrar den nordiska flygmarknaden
Konkurrensen från Norwegian ändrar den nordiska flygmarknaden
tema

Konkurrensen från Norwegian ändrar den nordiska flygmarknaden

| Text: Björn Lindahl

Utvecklingen inom flyget ställer politiker, arbetsgivarna och facket inför nya utmaningar. Å ena sidan medför avreglering och större konkurrens att det blir billigare att flyga, vilket leder till ökad tillväxt. Men faran är att villkoren blir så tuffa att de delvis statligt ägda flygbolagen inte klarar sig.

 Ser man på hur många passagerare som”flaggbärarna”, det vill säga SAS, Finnair och Icelandair, fraktar per år och jämför med det privata lågprisbolaget Norwegian, så är det tydligt att det blivit trångt i det nordiska luftrummet.

Den norska flygbolaget som i år fyller tio år, fraktade förra året nästan 16 miljoner passagerare. De övriga tre flygbolagen, med 66-89 år på nacken, fraktade drygt 32 miljoner passagerare. Även om de fyra bolagen inte alltid konkurrerar direkt med varandra och även om det finns andra aktörer på den nordiska flygmarknaden, så säger det något om styrkeförhållandet. I den här gruppen av fyra flygbolag har Norwegian tagit en tredjedel av passagerarna.

Flaggbärare är ett uttryck som stammar från den tid när varje land hade sitt eget flygbolag och trafiken reglerades med bilaterala avtal. Även inhemskt hade flygbolagen ofta monopol på flygtrafiken.

USA först med avreglering

USA var först med att liberalisera sin flygmarknad 1978. EU följde efter i en process som ledde till att en gemensam flygmarknad upprättades från och med 1993.

Resultatet blev att flygtrafiken i genomsnitt ökade dubbelt så snabbt under åren 1995 – 2004, som den ökat från 1990 – 1994. Detta skapade 1,4 miljoner nya jobb, och gjorde det möjligt för Ryanair, Easyjet och andra lågprisbolag att etablera sig och växa snabbt.

Lågprisbolagen utnyttjade Internet för att sälja sina biljetter vilket gjorde det lättare för kunderna att hitta den billigaste resan. Samtidigt har det skett en snabb utveckling med nya flygplanstyper, byggde av kompositmaterial som gör dem bränslesnålare. Den med yngst fartygsflotta har lägst kostnader.

Norwegians vd Bjørn Kjos lade i januari i år in Europas Bjørn Kjoshittills största beställningar på nya flygplan. Flygbolaget köper 122 flygplan av Boeing och 100 av Airbus för 127 miljarder norska kronor. Flygplanen levereras fram till 2018.

Norwegian kunde växa sig så stor för att avregleringen öppnade en lucka i de etablerade flygbolagens sätt att organisera verksamheten i ett system som brukar beskrivas som nav och ekrar (hub and spokes på engelska). Passagerarna flygs in till en central flygplats och fördelas sedan på andra inrikes- eller utrikesflygningar. Detta var speciellt framträdande i Sverige, som inte hade inhemska konkurrenter, som Braathens i Norge och Maersk i Danmark, när flygmarknaden avreglerades. 96-97 procent av inrikespassagerarna flög via Stockholm.

Direktresor sparar tid

Norwegian använde sig istället till 96 procent av en punkt till punkt-trafik. Det ger ett sämre urval, men sparar tid. Charterpassagerarna kunde till exempel resa direkt från sin hemstad till en semesterort. Dessutom går det snabbt att justera verksamheten. Finns det inte passagerarunderlag på en linje läggs den ned.

Även om det skrivs mycket om pris handlar konkurrensen om kunderna lika mycket om hur ofta flygbolagen flyger en sträcka. Bristen på start- och landningstider, så kallade slots, på de viktigaste flygplatserna gör att nya flygbolag får det svårare. Konkurrensverket har flera gånger försökt bryta upp de regler som tidigare gjorde att SAS kunde behålla de mest attraktiva slotsen. I Norge startade Norwegian några år efter att den nya huvudflygplatsen Gardermoen invigts, och kapaciteten utvidgas.

Norska myndigheter förbjöd också SAS att använda bonuskort i Norge, ett effektivt sätt att binda kunderna till ett flygbolag. Samtidigt som den norska regeringen ägde 14,3 procent av aktierna i SAS bidrog den till att flygbolaget kunde växa till en allvarlig konkurrent, som också vann kundernas gunst när den expanderade till grannländerna. SAS uppfattades som byråkratiskt och med allt för stridbara fackföreningar.

"Gamla haggor"

- I medierna läser jag stort sett att flygvärdinnorna i SAS är ett gäng kravstora gamla haggor som inte klarar av att följa med i samhällsutvecklingen. Att vi är inflexibla, snobbiga och att vi tjänar allt för bra, skriver Lena Ronge, purser i SAS, i en debattartikel i Aftenposten.

Efter de hårda förhandlingarna, där facket ställdes inför ett ultimatum att skriva på ett avtal med kraftiga försämringar av arbetstider, pensionsrättigheter och löner, har opinionen delvis svängt.

I ett gemensamt uttalande från Nordens fackliga samorganisation skriver de 16 förbunden med sina nio miljoner medlemmar:

- SAS agerande i samband med bolagets aktuella ekonomiska kris är ett exempel på hur stat och arbetsgivare agerar oklokt och kortsiktigt, och trott sig kunna göra vinster på att försöka sätta den nordiska modellen ur spel.

Thailändsk kabinpersonal

När Norwegian nästa år börjar konkurrera på långa distanser genom att flyga från Norden till New York och Bangkok, vill flygbolaget också etablera baser där med arbetsvillkor enligt de regler som gäller i Thailand.

- Kabinpersonalen kommer i huvudsak vara thailändare. Vem som helst kan söka, men de måste bo i Bangkok. Det viktigaste är att de är erfarna och duktiga. Eftersom Norwegian är norskt måste vi ha flygare med europeiska certifikat, säger Bjørn Kjos till E24.

Är detta inledningen till samma utveckling som inom sjöfarten där det idag arbetar 17 000 filippinska sjömän på norska fartyg?

Ser man på de prognoser som flygplanstillverkaren Airbus gör kommer det att byggas 28 200 nya passagerar- och fraktflygplan de kommande 20 åren, men bara skrotas 10 000. Flygtrafiken har ökat med 53 procent i antal passagerarkilometer sedan år 2000.

Den andra stora flygplansproducenten, Boeing, varnar för att det redan uppstått brist på piloter i delar av världen.

Enligt The 2012 Boeing Pilot & Technician Outlook så behöver 460 000 nya civila piloter och 601 000 underhållstekniker utbildas innan 2031.

Källor

Passagerarsiffrorna är hämtade ur flygbolagens årsredovisningar. Effekten av avregleringen i Europa omtalas bland annat i rapporten:

The economic impact of Air Service Liberalization

Norwegian skakar om

Det norska flygbolaget Norwegians inträde på den nordiska flygmarknaden har dramatiskt ändrat styrkeförhållandet, mätt i antal passagerar. Från toppen på bilden ovan:  SAS, Finnair, Norwegian och Icelandair. 

Nyhetsbrev

Motta Arbeidsliv i Norden gratis med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment