Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i I fokus i I fokus 2012 i Kan kulturen vända konjunkturen? i Spelplanen där Konstfack får medicintekniker att bli kreativa
Spelplanen där Konstfack får medicintekniker att bli kreativa
tema

Spelplanen där Konstfack får medicintekniker att bli kreativa

| Text: Gunhild Wallin

Intresset för industridesigners sätt att arbeta växer och designtänkande bryter ny mark inom allt fler områden. Det är förmågan att skapa processer, att fokusera på kunder och att tänka utanför ramarna som gör att intresset växer hos företag och andra verksamheter.

På sin kick-off i höstas hade företaget SHL-Group, verksamma inom medicin- och teknik området, ett alldeles nytt inslag. De spelade ett tärningsspel, där varje kast och varje förflyttning väckte samtal om företaget utifrån olika synvinklar och scenarier. Det var ett spel som konstruerats av tre mastersstudenter som deltog på kursen ”Design Insight” vid Konstfacks Industridesignprogram, inriktning ”Formgivning Intelligence” efter att de tillbringat tio veckor med att kartlägga företagets svenska verksamhet. Utifrån det skräddarsydde de ett spel.

Josefin Ambring och Kajsa Davidsson

- Vi ville göra något lekfullt och få deltagarna att tänka och samtala utanför de vanliga ramarna . Vi ville också visa vilka problemområden vi sett vid vår kartläggning och få medarbetarna att reflektera över dem, berättar Josefin Ambring som tillsammans med kurskamraterna Kajsa Davidsson och Andrew Wilson konstruerat spelet utifrån företagets speciella förutsättningar.

En process som ger flera svar

Som ett led i Masterutbildningen arrangerar Konstfack tio veckors företags-, eller verksamhetsförlagt arbete.  Ambitionen är att låta design och företagande mötas för att ge studenterna träning i att förstå de företag de kommer att arbeta tillsammans med och att kommunicera på ”businessvis”, men också för att företagen ska få del av designstudenternas färdigheter i kreativa processer. Till skillnad från många andra metoder är designernas sätt att arbeta en öppen process, där verksamheten undersöks ur många olika aspekter, till exempel värderingar, nätverk, maktaspekter med mera. Företaget eller verksamheten sätts i ett sammanhang som också innefattar omvärld och kunder. Man vet därför inte alltid var man hamnar.

- Designprocessen leder ofta till att man kan ringa in flera problem eller förklaringar. Man kartlägger företaget för att finna de faktorer som bäst förklarar dess verklighet och visar på möjligheter, säger Magnus Eneberg som är studenternas lärare på Konstfack och som också doktorerar på designprocessen i små- och medelstora företag. 

Intressenterna är viktiga

Josefin Ambring och Kajsa Davidsson berättar hur deras bild av SHL-Group växte fram genom en grundlig analys av företaget genom intervjuer med medarbetare och kunder Eftersom uppgiften här gällde ett medicinsktekniskt företag tog de också kontakt med apotek och med läkemedelsverket.  De analyserade också hemsidan och jämförde den med konkurrenternas. 

- Vi försöker förstå hur saker hänger ihop och vilka som blir påverkade av företagets verksamhet. När vi gjorde vår presentation blev de överraskade över hur väl vi prickat in sådant de visste, men kanske inte satt ord på, säger Kajsa Davidsson.

En fördel de upplever utifrån sin kompetens är att de är tränade att jobba med komplexa problem och att fokusera på möjligheter. En annan fördel är att de inte är kostnadsstyrda, utan kan gå in med ett öppet perspektiv. En svårighet de blev varse var att företagen är vana att tänka positivt och säljande om sig själva, vilket kan bli ett hinder för att se sin verksamhet som den verkligen är.

- Att ta sig igenom ”det glatta”, det vill säga sättet för företaget att presentera sig själva är en tuff barriär att forcera, säger Josefin Ambring.

Olika scenarier

Det var en av anledningarna till att de tre designstudenterna ville finna ett sätt att få företagets medarbetare att själva tala om de problem som de ringat in under sin kartläggning, snarare än att själva påpeka rätt och fel.

Konstfack tärningarVana att tänka i andra uttryck än ord skapade de spelet, där spelplanens prickar tar upp olika områden i företaget. Med hjälp av tre tärningar slår varje spelare sig fram till ett verksamhetsområde att diskutera utifrån tärningens givna intressentperspektiv, med fokus på behov, hinder eller önskemål etcetera.

- Våra verktyg är ju att visualisera saker, att ge bilder och visioner vilket är mer kommunikativt än en rapport, säger Kajsa Davidsson.

Jochen Ratjen, designansvarig på SHL-Group, är den som haft mest att göra med studenterna på företaget. SHL-Group är ett internationellt medicintekniskt bolag med verksamhet i många länder och huvudkontor i Taiwan. Företaget tillverkar bland annat de sprutor som många diabetiker använder för att skjuta in nålen med insulin. Företaget har vuxit snabbt och har idag 2000 antal anställda. I Sverige arbetar 50 personer.
Han berättar att förväntningarna i ärlighetens namn inte var jättestora från början. 

- Vi hade inte tidigare samarbetat med Konstfack, men de hade rykte om sig att vara mer konstnärliga än den verklighet vi befinner oss i. Samtidigt var det spännande med perspektiv utifrån, säger han.

Allt friare tyglar

Hans intresse för studenternas arbete växte under resans gång. Det innebar att företaget gav studenterna allt friare tyglar, bland annat fick de träffa företagets vice president och en schweizisk kund. I efterhand är han förvånad över att de gick med på så många av studenternas förfrågningar och tillskriver det proffsigt bemötande och bra personkemi. 

- Spelet innebar att vi som spelade konstruerade olika scenarier om vårt företag. Det var väldigt bra tänkt och många bra punkter att diskutera. Ja, det var så pass bra att vi tänkte det skulle passa på vår kick-off och det blev också bra diskussioner där, säger Jochen Ratjen. 

Han tycker designstudenterna gett input om verksamheten som det är värt att gå vidare med.  Bra har också varit att de skissat på en vision hur det kan se ut om fem till tio år – ett perspektiv som, som lätt kan gå förlorad i det dagliga arbetet. Med studenternas hjälp har reflektioner kring företagets framtid fått större plats, liksom hur de kan användas strategiskt.  Studenterna kommer också att göra ytterligare projekt på företaget.

- De kom själva med två förslag och bjöd in sig själva på ett smart sätt. Och visserligen har de inte vält omkull hela tänkandet, men gett input som är värt att jobba vidare med, säger Jochen Ratjen.

Nya sätt att se sin verksamhet

Att design är mer än vackra och funktionella produkter, är en insikt som växer sig allt starkare. För inte så länge sedan var design för många synonymt med hantverk. Sedan växte det fram en insikt om designers betydelse för produkten och nu börjar själva designprocessen att uppmärksammas allt mer. Man talar till exempel både om design i tjänsteutveckling och design som service där designers arbete kan leda till organisationsutveckling och innovation och ett växande område för designers är hälso- och sjukvård. Både forskning och utredningar visar att ju tidigare designers kommer in i en process, desto bättre är det, berättar forskaren Magnus Eneberg. Designers kreativa arbetsmetoder ger företaget möjligheter att se sin verksamhet på nya och innovativa sätt vilket inte sällan resulterar i ett gemensamt lärande och nya innovativa lösningar för affärs-, produkt och tjänsteutveckling.

- Kommer designprocessen in i tid bidrar den till strategiskt tänkande. Vi vet också att den ger bra resultat som ofta överskrider kundföretagens förväntningar, säger han.

Och att det lönar sig att ta in designers i företag, offentliga verksamheter och tjänsteproducerande företag visar flera undersökningar. Med hjälp av designers produkter och processer blir företag mer innovativa, anställer fler och för de som är introducerade på börsen ökar börsvärdet. En annan viktig aspekt handlar om demokrati, enligt Magnus Eneberg.

- Designprocessens metod innebär att involvera både slutanvändare och anställda på olika nivåer vilket gör att människor kommer till tals om de produkter och tjänster de är med och skapar eller ska använda, säger han.

En växande arbetsmarknad

Kajsa Davidsson och Josefin Ambring utstrålar båda framtidstro. De är snart färdigutbildade och bedömer framtidens marknad för industridesigners som mycket god, inte minst inom offentlig sektor.

-Design klättrar längre och längre in på områden där det inte förekommit tidigare och om några år kommer det att vara ett självklart perspektiv på de flesta ställen, säger Josefin Ambring.

Intresset stor för industridesign

Designområdet är under utveckling och under senare år har det kommit flera nya designdiscipliner. Också det område som rör industridesign har förändrats och idag utvecklar industridesigners både varor och tjänster, även om arbetsprocessen är den samma.  Exakt hur många industridesigners som är verksamma i Sverige är oklart, men det kan röra sig om cirka 4 500 personer, även om många även kallar sig formgivare och är mer inriktade på fysisk form.
Intresset för att utbilda sig till industridesigner är stort och kraven för de mest eftersökta utbildningarna är hårda. Ofta är arbetsprov avgörande.  I dag finns sex högskolor som utbildar i industridesign, men det finns ingen tydlig gräns mellan konstnärlig utbildning, teknisk utbildning och marknadskommunikation.
Arbetslösheten för utbildade designers som arbetar med utvecklingsprojekt är låg och trenden är att arbetsmarknaden blir allt mer internationell.
Intresset för industridesign varierar.  Idag växer intresset för tjänster och hälso- och vårdområdet är idag viktiga uppdragsgivare för industridesign.
Läs mer om svensk industridesign här.

h
This is themeComment