Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i I fokus i I fokus 2012 i Kan kulturen vända konjunkturen? i Kulturen betyder allt mer för sysselsättningen
tema

Kulturen betyder allt mer för sysselsättningen

| Text: Björn Lindahl

Kulturens roll för sysselsättningen har blivit allt viktigare. Det som kallas för de kulturella och kreativa näringarna sysselsätter fem miljoner människor i Europa och står för 3,3 procent av EU:s ekonomi. Sysselsättningen i kulturnäringarna ökar dessutom tre gånger snabbare än i den övriga ekonomin. Både i EU och i Norden framhävs kulturen som en kreativ katalysator, som ska bidra med att skapa konkurrenskraft och sysselsättning i den bredare ekonomin.

- De kulturella och kreativa näringarna kan vara en av Nordens vägar ut ur krisen, skriver Nordiska ministerrådets generalsekreterare Halldór Ásgrímsson i förordet till rapporten ”Kreativa Norden 2012”.

Rapporten är skriven av KreaNord, som upprättades efter ett nordiskt statsministermöte i Punkaharju 2007. KreaNord är ett nordiskt initiativ som vill förbättra tillväxtmöjligheterna för regionens kulturella och kreativa näringar. Initiativet var delvis ett svar på en grönbok som gavs ut av EU-kommissionen 2010 ” Unlocking the Potential of the Cultural and Creative Industries”. Enligt grönboken så finns det en stor, outnyttjad potential i kulturnäringarna.

Fyra råd

Under 2008-2012 har KreaNord hållit en rad konferenser som mynnade ut i fyra politiska rekommendationer till kultur- och näringsministrarna:

  • Samarbetet inom de kulturella och kreativa näringarna i Norden samt med andra företag bör förstärkas.
  • Det bör utvecklas nya finansieringsformer som gör det lättare för kulturnäringarna att komma ut på den globala marknaden – och som lockar utländska investorer till Norden.
  •  Kultur och kreativitet bör främjas på alla utbildningsnivåer.
  • En gemensam nordisk marknad för kreativa industrier och kulturprodukter bör upprättas.

Det är många, både i EU eller Norden, som argumenterar för att vi bör bli mer kreativa och att kulturen har en viktig roll.

Svårigheterna uppstår när europeiska eller nordiska initiativ ska finansieras. Kultur är något som länderna helst vill behålla kontrollen över på egen hand.

Försvinnande liten del

I sitt förslag till budget för 2014-2020 har EU-kommissionen lagt in ett nytt program kallat Creative Europe, där kulturen ska stödjas med 1,8 miljarder euro (varav 900 miljoner euro till filmproduktion). Det är 40 procent mer än i den förra budgetperioden, men då utgjorde kulturen en försvinnande liten del av budgeten. Direkt stöd till kulturprojekt låg då bara på 0,05 procent av EU:s budget för 2007-2013, eller 13 eurocent per invånare. Som jämförelse går fortfarande 42 procent av EU:s budget till jordbruk och landsbygdsutveckling.

I Norden har Nordiska ministerrådet prioriterat kulturen högre. I budgeten för 2013 föreslås 169 miljoner danska kronor användas på kulturen. Det är 17,7 procent av den totala budgeten för det nordiska samarbetet, men exakt lika mycket som för 2012. Utslaget på Nordens invånare blir det nästan en euro per person.

Samtidigt ökar kulturbudgeten kraftigt i vissa länder, medan bidragen dras ned kraftigt i andra. I den norska statsbudgeten för nästa år har kulturens andel av statsbudgeten nästan kommit upp i det mål som satts på 1 procent. Med ytterligare 889 miljoner norska kronor har kulturbudgeten fördubblats sedan den rödgröna regeringen tog över makten 2005. 

Nu är det inte först och främst mer statligt subventionerad kultur som ska till för att få européerna ut av den ekonomiska krisen.

Lika viktigt är att utnyttja den kreativitet som finns i kulturnäringarna i det övriga näringslivet.  Den svenska myndigheten för tillväxtpolitiska studier har gjort ett försök att beskriva kulturnäringarnas betydelse på regional och nationell nivå.

Tre dimensioner

Förenklat kan man säga att kultur har ett ekonomisk inflytande i tre dimensioner.

  • Den första dimensionen  handlar om kulturens betydelse för de relationer, nätverk och tillit som knyter samman befolkningen i en region.
  • Den andra dimensionen ser kultur i form av något som lockar externa besökare till området. Det kan både vara ett nytt upplevelsecenter, eller en stadsdel attraherar.
  • Den tredje dimensionen handlar om hur kultur kan ha inflytande på föremål och eventuellt tjänster som kan transporteras från regionen och därigenom inbringa exportinkomster.

- Vad alla dessa begrepp och definitioner trots allt har gemensamt är att de försöker fånga det fenomen i samhället som tyder på att expressiva värden som estetiska aspekter och upplevelser har ökat i betydelse i ekonomin. En strävan efter det unika och det som inte kan kopieras blir allt mer attraktivt. Här har kultur och kulturarvet en viktig funktion, skriver projektledaren Anna Kolmodin.

Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment