Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i I fokus i I fokus 2012 i Kan kulturen vända konjunkturen? i Var fjärde islänning arbetar i kreativa yrken
Var fjärde islänning arbetar i kreativa yrken
tema

Var fjärde islänning arbetar i kreativa yrken

| Text: Guðrún Helga Sigurðardóttir, Foto: Svavar Knútur, Nic Lehoux (nedenfor)

Kultur-, underhållnings- och upplevelseindustrin blir stadigt viktigare på Island. Islands största enskilda kulturindustri är musiken. Ett stort antal arbetsplatser skapas också när amerikanska filmproducenter filmar på Island. Isländska datorspel är populära i internationella sammanhang och nu har Island på nytt börjat exportera litteratur efter 800 års paus. Kulturen är så djupt rotad i den isländska identiteten att islänningarna är inte själva medvetna om hur viktig den är.

Inga nordbor konsumerar så mycket kultur som islänningarna. Islänningarna går på teater, bio och museum och de läser mest böcker jämfört med andra nordiska länder. Detta framgår ur rapporten The Extraordinary Extent of Cultural Consumption in Iceland av Ágúst Einarsson.
Kulturlivet blomstrar. Islands kulturutbud kan jämföras med utbudet i en storstad i utlandet, menar professor Gunnar Kvaran vid Islands konstakademi, Listaháskóli Íslands.

- Utbudet har varit enormt de senaste åren och det ökar stadigt. Samtidigt har det aldrig tidigare varit så mycket folk på olika kulturevenemang som just nu, säger professor Kvaran.

- Det är inte bara professionella artister som bidrar till kulturlivet. Allmänheten har behov av att skapa och bidra till kulturlivet på olika sätt, säger han.

Sagorna viktiga

Ekonomiprofessor Ágúst Einarsson vid Bifröst universitet har specialiserat sig på kulturens betydelse för ekonomin och arbetslivet. Professor Einarsson anser att kulturen är en förutsättning för det isländska folkets existens. Sagor och kväden bildade ursprungligen nationens identitet och gjorde att det växte fram ett folk som heter islänningar.

- Kulturens roll syns i den stora kulturkonsumtionen, säger han.

Den isländska staten betalar en ovanligt stor andel av BNP till kulturverksamheten i landet. Kultursektorn utgör 4 procent av BNP medan fiskerisektorn står för 12 procent och lantbruket för en procent. Kulturen är alltså oerhört viktig för den isländska ekonomin.

En fjärdedel av arbetsmarknaden

Island ligger på toppen i fråga om antalet arbetsplatser inom kultur, skapande verksamhet och nöje, enligt rapporten The Extraordinary Extent of Cultural Consumption in Iceland. Endast Holland har så hög sysselsättning inom kreativa sektorer som Island, men Sverige och Finland ligger inte långt efter.

- Det är många som jobbar inom kulturlivet. En fjärdedel av arbetsmarknaden arbetar inom arbetslivets kreativa sektorer i allmänhet, säger professor Einarsson.

Stora förändringar

Enorma strukturförändringar äger rum just inom näringslivet. Ny teknik blir stadigt viktigare. Förändringarna kan också vara farliga och terrorismen är ett nytt hot. Hela samhället skakar våldsamt, enligt Einarsson, och stora förändringar är på gång.

Professor Einarsson menar att Island har enorma möjligheter inom kultur, natur och skapande arbete, om man bara lyckas utnyttja naturens och teknikens möjligheter lika bra  som inom filmindustrin. Flera amerikanska filmbolag kommer till Island varje år för att filma i den isländska naturen. Regeringen gör det attraktivt genom att ge speciella skattelättnader.

Men den isländska kulturekonomin blir starkare också på andra håll. Det är inte bara Björk som har blivit världsberömd, också till exempel grupperna Sigurrós och Of Monsters and men. Island har dessutom börjat exportera litteratur. Isländsk skönlitteratur har fått beröm och deckarförfattare har blivit bra emottagna, inte minst i Tyskland.

- Bokexporten är en ny utveckling. Island har inte exporterat litteratur sedan medeltiden när isländska skalder åkte runt och sålde sina kväden och sagor, säger professor Einarsson.

- Kulturen är så viktig för den isländska national identiteten att islänningarna själva inte är medvetna om den enorma kulturkonsumtionen och kulturens starka ställning i samhället, säger han.

Musikkhuset Harpa, Island

Musikhuset Harpa

Trots att islänningarna är flitiga kulturkonsumenter har den isländska staten skurit ned kulturbudgeten de senaste åren med ungefär en femtedel, enligt uppgifter från kulturministeriet.

Samtidigt har Island byggt Nordens största musikhus, Harpa. Harpa började byggas just då finanskraschen ägde rum på Island men trots krisen bestämde man sig för att slutföra projektet.

Det kostade drygt 1,2 miljarder svenska kronor eller 145 miljoner euro att bygga Harpa som öppnade förra året. Professor Einarsson anser att Harpa kommer att förstärka kulturverksamheten på Island i framtiden.

- En konsertsal saknades på Island. Jag hade min undervisning på morgonen i samma sal som Islands symfoniorkester hade sin konsert på kvällen, tillfogar Einarsson.

Både Gunnar Kvaran och Ágúst Einarsson tror att musikhuset Harpa kommer att ha stor betydelse för utvecklingen av kulturlivet i Island under flera årtionden framåt.

Privatdrivet kulturhus i Borgarnes

Sigríður Guðmundsdóttir och Kjartan Ragnarsson grundade landnamsmuseet Landnámssetur i staden Borgarnes på västra Island för sex år sedan. Verksamheten skulle finansieras med intäkter, officiella bidrag och banklån. Kommunen var generös och staten garanterade små bidrag under flera år i framtiden.
Men sedan kraschade den isländska ekonomin. Det officiella bidraget uteblev och Sigríður och Kjartan blev tvungna att låna pengar från banken. De driver idag museet med vinst – utan bidrag från staten eller kommunen. 
Landnamsmuseum har en restaurang och en lokal för teater och mindre föreställningar. Det har blivit populärt att åka på teater till Borgarnes.
Företaget har idag sju fastanställda och flera medarbetare som kommer på kvällen och under helgen. Under sommaren är arbetarna ungefär 30 till antalet.

800 filmarbetare på Island

Flera internationella filmbolag har skickat sina team till Island under 2012. Omsättningen inom filmindustrin har ökat från 163 miljoner svenska kronor 2010 till 543 miljoner svenska kronor 2012. Antalet arbetare har ökat från 300 år 2010 till 800 år 2012.
Filmproducenternas ordförande Hilmar Sigurðsson har noterat sex stora internationella filmprojekt på Island under 2012. Som exempel kan nämnas TV-serien Game of Thrones och filmerna Thor 2, The Secret Life of Walter Mitty med Ben Stiller och Noah med bland annat Russell Crowe och Emma Watson.

Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment