EU-kommissionären Viviane Redings tålamod slut. De europeiska företagen har på egen hand inte lyckats förbättra jämställdheten i styrelserna nämnvärt. Europaparlamentet har redan röstat igenom ett förslag om att införa kvoter som säkrar minst 30 procent kvinnor 2015 och 40 procent 2020.
För ett år sedan uppmanade Viviane Reding de europeiska företagen att själva lova att det ska ha minst 40 procent kvinnor i styrelserna. Uppropet följdes bara av 24 företag, däribland kosmetikföretaget Guerlain och lyxproduktproducenten LMVH. Resten av listan är inte så imponerande. Den bulgariska exportbyrån, den grekiska fiskimportören Kallimanis och den spanska handelshögskolan EADA hör inte till de tyngsta verksamheterna i Europa.
Inget genombrott för kvinnorna har skett under 2011.
40 år innan könsbalans
- En ökning på 1,9 procent från 2010 betyder att det fortfarande bara är en av sju styrelsemedlemmar i Europa främsta företag som är en kvinna. I den hä’r takten kommer det ta 40 år innan det finns minst 40 procent av bägge kön i styrelserummen, säger Viviane Reding.
Andelen kvinnor i de större börsnoterade företagen i EU är idag bara 13,7 procent. Europaparlamentet har redan beslutat att kvotering bör införas. Det fattas därför bara ett EU-direktiv. Det innebär också att initiativet för att förbättra könsbalansen flyttar från Norden, där Norge redan 2008 började praktisera sin 40-procentsregel, till EU.
Eftersom Danmark har ordförandeskapet i EU under 2012 kommer det emellertid att få en nyckelroll att driva processen vidare. När EU:s arbets- och jämställdhetsministrar möttes den 17 februari var det en livlig debatt om kvoteringsfrågan.
- Jag är verkligen glad för att det under mötet slogs fast att alla är eniga om att det är ett problem att kvinnor är underrepresenteradee i styrelserna. Alla anser att det är en utmaning som vi måste hitta en lösning på, sa den danska jämställdhetsministern Manu Sareen efter mötet.
Vivian Reding poängterade på en presskonferens efter mötet att det viktigaste skälet till att få in fler kvinnor är att det finns ett klart samaband mellan lönsamhet och kvinnrepresentation i styrelsen. Hon hänvisade till en undersökning som konsultbolaget Ernst and Young gjort av de 290 största börsnoterade företagen i Europa, som visade att de som hade minst en kvinna i styrelsen var signifikant mer lönsamma än de som inte hade någon kvinnlig styrelsemedlem.
"Women mean business"
- Kvinnor i toppen är bra för affärerna. Det är inte längre någon som motsäger det. Jag har sett hur den offentliga debatten har utvecklats. För ett år sedan var det fortfarande många företag som sa att de inte kunde hitta några kvinnor till toppjobben och att det inte var aktuellt att öka kvinnoandelen. Nu är det ingen som säger det, sa Viviane Reding.
- Det finns en medvetenhet om att kvinnor är bra för affärerna och det är ett stort framsteg.
När Vivian Reding den 5 mars presenteradee de senaste talen för kvinnoandelen i de europeiska styrelserummen bjöd hon in till en bred diskussion vad EU bör göra för att tackla problemet med den bristande jämställdheten i styrelserummen. Företagen, arbetsmarknadens parter, frivilliga organisationer och vanliga medborgare ska få säga sin mening fram till den 28 maj. Därefter ska kommissionen fatta sitt beslut.
Ett sätt att öka andelen är att använda ett nytt politiskt verktyg som infördes i Lissabonfördraget. I den delen av fördraget som kallas funktionsfördraget, som handlar om hur EU fungerar, heter det i artikel 19 att rådet genom enhälliga beslut kan ”vidta lämpliga åtgärder för att bekämpa diskriminering på grund av kön.”
Det viktigaste ordet är "enhälliga" vilket också begränsar möjligheterna. Flera EU-länder är helt emot kvoter.
EU-kommissionen och parlamentet har inte rätt att kräva en harmonisering av de enskilda medlemsländernas lagar, men det kan ”anta de grundläggande principerna för stimulansåtgärder på unionsnivå.”
En sådan stimulansåtgärd kan vara att utfärda ett direktiv som omedelbart skulle bli gällande i alla de 27 medlemsländerna. Det är i så fall ett krav att alla medlemsländerna omsätter reglerna i sina egna lagar eller genom kollektivavtal.
Ett av skälen till att den norska kvoteringslagen har blivit så vällyckad är att det finns makt bakom orden. De företag som inte uppfyller kvoteringen blir tvångsupplösta eftersom de inte uppfyller kraven för att vara ett aktiebolag.
Spanien
Lagstiftade 2007 att alla företag med mer än 250 anställda och speciellt de 35 största börsbolagen inom åtta år ska ha minst 40 procent av bägge könen i styrelserna. De som inte uppfyller kravet straffas inte, men det tas hänsyn till detta när de konkurrerar om statliga kontrakt.
Frankrike
Införde en ny lag i januari 2011 som kräver att alla börsföretag och de företag som har mer än 500 anställda ska ha minst 20 procent kvinnor i styrelserna inom tre år och 40 procent inom sex år. Nya utnämningar kommer inte godkännas om inte kravet uppfylls.
Nederländerna
Införde i maj 2011 en regel att alla företag med mer än 250 anställda ska ha minst 30 procent av vardera kön i styrelsen, innan år 2016. Uppfylls inte kravet måst det rapporteras i årsredovisningen. En ny lag om kvotering ska antas 2016.
Italien
Införde i juni 2011 en lag om kvotering så att minst en tredjedel av styrelsen i statliga och börsnoterade företag ska bestå av kvinnor. Fristen är 2015.
Belgien
Införde i juni 2011 en lag som kräver minst en tredjedel kvinnor i statliga och börsnoterade företag. Fristen för de statliga företagen är ett år, för de större börsföretagen fem år och för de mindre och mellanstora företagen åtta år. Uppfylls inte kvoten får inte styrelsen någon ersättning.