Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i I fokus i I fokus 2013 i Praksis gir en ny sjanse i arbeidslivet i Finsk yrkesutbildning: lärlingarna är vuxna och har jobb
tema

Finsk yrkesutbildning: lärlingarna är vuxna och har jobb

| Text: Carl-Gustav Lindén

De senaste åren har EU-kommissionen varit väldigt intresserad av att skapa fler möjligheter för ungdomar att som lärlingar ta sig in på arbetsmarknaden. Erfarenheterna att arbetsanpassad yrkesutbildning visar att ungdomsarbetslösheten är lägre i länder där ungdomar kan gå i lära och den vägen skaffa sig ett yrke. ”Mönsterländerna” finns i det tyska kulturområdet - Tyskland, Österrike och Schweiz – tillika med Danmark och Nederländerna där yrkesutbildningen fungerar erkänt bra.

De senaste månaderna har diskussionen i EU tagit fart i takt med att allt fler ungdomar går utan jobb. Nu går nästan sex miljoner under 25-åringar och slår dank. Under första kvartalet var ungdomsarbetslösheten 23,5 procent och det finns länder där mer än varannan ung person är arbetslös.

Ny allians

I juli inrättade kommissionen därför ”den europeiska alliansen för lärlingsutbildning” där lärdomarna av de tyska erfarenheterna sätts i omlopp. Avsikten är att höja kvaliteten på de lärlingsutbildningar som finns i EU. Det finns ingen enhetlig modell utan utbildningarna byggs upp på olika sätt, till och med i de tyska delstaterna.

Bland dem undertecknat deklarationen finns de europeiska företrädarna för fackföreningar och arbetsgivare. Kommissionen hoppas även på stöd och ekonomiskt bidrag från myndigheter, företag, fackföreningar, handelskamrar, yrkesutbildningsinstitut, ungdomsföreträdare och arbetsförmedlingar. 

- Vi måste gå samman och agera nu för att se till att ungdomarna får den kompetens de behöver för att lyckas i livet, sade EU-kommissionären Androulla Vassiliou när alliansen presenterades.

Utredningar visar att lärlings- och praktikplatser ofta leder till ett fast jobb. Likaså ökar en yrkesinriktad högskolexamen chansen jämfört med allmän högskoleexamen. I Tyskland börjar närmare 200 000 ungdomar som lärlingar sin yrkesutbildning varje år och efterfrågan är stor från företagen. 

Populärt i Finland – för vuxna

Runtom i EU varierar praxis inom yrkesutbildningen alltså väldigt mycket.

- Allmänt taget har alla länder egna system för utbildning, med egna drag, säger Seppo Hyppönen, chef för vuxenutbildningsenheten vid Utbildningsstyrelsen i Helsingfors.

Det som kallas lärlingsavtal i officiell EU-svenska benämns läroavtal i Finland. Det omfattar knappt några ungdomar alls, trots ekonomiskt stöd från statens sida. Arbetsgivare som tar sig an en ung person får ett statligt månatligt stöd på upp till 800 euro under det första året, 500 euro under det andra och 300 det tredje - men ändå är deras intresse svalt. Situationen är alltså omvänd jämfört med Tyskland.

Även i Sverige har bidragen nyligen höjts i hopp om att fler företag ska erbjuda arbetsplatser. Målet är att hälften av yrkeseleverna ska omfattas av lärlingsavtal om sju år. En ny anställningsform kallad gymnasial lärlingsanställning skall också introduceras. EU-kommissionen uppmanade i våras Sverige att stöda lågutbildade ungdomar och invandrare bland annat med just ett mer omfattande lärlingssystem.

Även om utbildningsminister Jan Björklund (FP) har talat om ett ”regimskifte” ändrar bidragen kanske inte läget eftersom de svenska företagen liksom arbetsgivarna i Finland uppenbarligen är inställda på läroanstaltsbaserad utbildning. En femtedel av alla finländare som skaffar sig en yrkesutbildning gör det genom att vara lärling. År 2011 hade nästan 57 000 personer ett läroavtal, ner från drygt 70 000 personer år 2008 vilket avspeglar statens finansiella åtstramningar och den minskade aktiviteten i näringslivet. Men nästan alla som går på läroavtal är alltså vuxna. De befinner sig redan i arbetslivet, men är inte formellt kompetenta för sitt arbete och behöver därför skaffa sig en examen. De är av uppenbara orsaker väldigt motiverade och det innebär att en högre andel av slutbetygen går till dem som varit lärlingar jämfört med elever i yrkesskolor överlag. Sysselsättningsgraden efter studierna är också högre.

Seppo Hyppönen säger att 99 procent av alla som studerar inom läroavtal är vuxna.

- Och det är ju ett mycket flexibelt system.

Regeringen har nu lovat utveckla utbildningsformerna för ungdomar, däribland läroavtal, men detaljerna är än så länge dolda i statsbudgeten för nästa år som ännu inte offentliggjorts.

Social- och hälsovård

Jeanette Harf, utbildningskoordinator vid den svenskspråkiga yrkesskolan Prakticum i Helsingfors, säger att av skolans 1100 elever studerar 110-120 via läroavtal. De är också alla vuxna.

- De flesta finns inom social- och hälsovårdsbranschen, där finns ett stort behov av personal, säger Harf.

Många vill skaffa behörighet för ett jobb de redan sköter, till exempel som närvårdare (i Sverige kallade undersköterskor), och det är ofta arbetsgivaren som tar initiativet eftersom det råder brist på kompetent personal. Det är vanligtvis lätt att placera eleverna eftersom de i praktiken gör samma jobb som tidigare och får lön medan de utbildar sig.

Likaså är det vanligt att vuxenstuderande skaffar sig kompetens för att bli skolgångsbiträden.

Prakticum utbildar även hårfrisörer via läroavtal men för dem är däremot svårare att hitta lämpliga arbetsplatser eftersom arbetsgivarna kräver vissa förkunskaper.

- Vi har också läroavtal för företagare, eko-frisörer, som studerar som vanliga anställda eller som egenföretagare. De har handledare som jobbar inom den branschen eller ett handledande företag.

Av utbildningen är 70-80 procent praktiskt arbete medan resten är teori. Handledaren på arbetsplatsen planerar utbildningen och utvärderar framstegen tre gånger per år.

I Finland kan man utbilda sig till över 300 olika yrken på läroavtal, men tre större inriktningar täcker in 85 procent av eleverna. Studietiden för läroavtal varierar allt mellan 4 månader och 4 år beroende på examen och tidigare kunskap.

Bara för vissa unga

Prakticums rektor Harriet Ahlnäs anser att läroavtal kanske är lämpliga för vissa ungdomar som inte klarar av att studera i en normal skolmiljö och riskerar att marginaliseras.

- Men då måste man hitta en arbetsplats och det är inte lätt för en 16- eller 17-åring.

För flertalet unga är en normal yrkesutbildning enligt henne ändå det bästa alternativet, där det också ingår en arbetslivsperiod som omfattar en sjättedel av studietiden.

Trots de goda avsikterna verkar det alltså som om EU-kommissionen får jobba i motvind i Finland och Sverige.

 

Fakta: Läroavtal i Finland

Själva läroavtalet undertecknas av studeranden, arbetsgivaren och läroavtalsbyrån. När ett läroavtal skall göras upp, avtalas om följande:

Studeranden

• sköter sina arbetsuppgifter i enlighet med den personliga examensplanen

• får handledning av sak- och yrkeskunniga handledare

• betalar en obligatorisk examensavgift på 58 €

• deltar i närstudiedagar

• utför de uppgifter, tenter samt examenstillfällen som läroavtalet kräver

• lär sig ett yrke genom praktisk inlärning på arbetsplatsen

• kan genom läroavtal få en inkörsport till arbetslivet

• ansvarar själv för att studierna framskrider smidigt

Arbetsgivaren

• utser en arbetsplatsutbildare som handleder och coachar studeranden i arbetsuppgifterna och utvärderar inlärningsprocessen

• erbjuder arbetsuppgifter som stöder de målsättningar som är uppsatta för inlärningen

• ger studeranden möjligheten att delta i närstudiedagar

• utvärderar inlärningsprocessen tillsammans med studeranden

• betalar lön åt studeranden under läroavtalstiden (minimilön enligt kollektivavtal)

• får ekonomiskt stöd av läroavtalsbyrån i form av utbildningsersättning

• utbildar personalen enligt företagets/organisationens behov

• får möjligheten att utvärdera arbetssätt och -rutiner

• får möjligheten till lyckad rekrytering, vidareutbildning samt kunnig och motiverad personal

• bidrar genom läroavtalet till att vuxenutbildningen blir mera arbetslivsinriktad

Läroavtalsbyrån

• gör upp det skriftliga läroavtalet

• erbjuder närstudiedagar samt examenstillfällen

• handleder studeranden (och arbetsplatsutbildaren) genom hela läroavtalsprocessen

• gör upp en personlig examensplan i samarbete med studeranden och arbetsgivaren

• följer med de framsteg som sker i studerandens inlärningsprocess

• betalar utbildningsersättning åt arbetsgivaren

• följer med och utvecklar utbildningen så att den bättre stöder studerandens yrkesinlärning

• utfärdar betyg enligt allmän praxis

Källa: Fortbildningscentrum Praktikum

 

Nyhetsbrev

Motta Arbeidsliv i Norden gratis med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment