Olikheter i arbetslivet beror på livsval som görs tidigt

För drygt ett år, i november 2011, sedan tillsatte regeringen delegationen för jämställdhet i arbetslivet, JA-delegationen. Enligt direktiven ska den sammanställa och sprida kunskap och mäns och kvinnors villkor i arbetslivet, skapa diskussion om frågorna, och innan uppdraget slutförs i oktober 2014 lägga förslag på vilka insatser som kan förbättra jämställdheten. 

JA-delegationen består av elva ledamöter, utsedda av regeringen, och leds av Mikael Sjöberg, generaldirektör på Arbetsmiljöverket. Delegaterna består i övrigt av representanter för arbetsmarknadens parter på hög nivå samt företrädare för forskning men också flera stora företag.  Kansliets uppgift är att förse delegationens medlemmar med fakta och underlag för de åtgärder som delegationen enligt direktiven ska föreslå i slutet av 2014.

Svåröverskådlig kunskap

­– Det är ett fantastiskt uppdrag. Vi går på djupet, analyserar och ser sammanhang. Det som slagit mig är hur mycket kunskap det finns även om den är svåröverskådlig. Vi vet hur det ser ut - frågan är om viljan till förändring finns, säger Maria Hemström Hemmingsson.

Så här långt har en stor del av delegationens arbete ägnats åt den första delen av uppdraget – att sammanställa kunskap och göra den tillgänglig. De fyra anställda på kansliet har rest land och rike runt, träffat människor i många olika funktioner, tagit hjälp av forskare och sammanställt forskning men också ordnat en stor och välbesökt konferens. Närmast på dagordningen står att sätta ingång med en rad antologier som på olika sätt visar kvinnors villkor i arbetslivet.

– Det som slagit mig är hur stora skillnader det faktiskt är mellan män och kvinnor i arbetslivet. Vi tror att vi är helt jämställda, och vi har kommit långt om vi jämför med hur det såg ut för hundra år sedan, men det betyder inte att en genomsnittlig kvinna har samma livsutrymme och livssituation som en genomsnittlig man, säger Maria Hemström Hemmingsson som är huvudsekreterare i delegationen.

Kvinnorna är mer utsatta

När Maria Hemström Hemmingsson sökte personer till delegationens kansli valde hon medvetet medarbetare med olika kunskapsbakgrunder. Tre är disputerade forskare men inom olika discipliner – nationalekonomi, sociologi och ekonomisk historia. Varje område de studerar kan därför speglas ur olika perspektiv vilket inte är helt vanligt inom jämställdhetsforskningen.

– I genomsnitt har kvinnor en svagare position i arbetslivet. det handlar om deltidsarbete, lägre löner och, på sikt, sämre pension – trots att kvinnor presterar bättre på alla utbildningsnivåer, säger Maria Hemström Hemmingsson. 

 Under deras arbete förstärks bilden av hur komplex frågan är. Bristen på jämställdhet har inte en orsak utan de strukturer som håller tillbaka kvinnor beror på många samverkande faktorer. Juridiskt är män och kvinnor jämställda, men andra strukturer motverkar jämställdhet. En viktig sådan är hur arbeten värderas och betalas. Maria Hemström Hemmingsson ritar ett diagram där statistik visar tydligt visar hur de kvinnodominerade yrkena är sämre betalda. Det lönar sig helt enkelt att från början till exempel välja att bli byggjobbare eller transportarbetare än att skola sig till arbete inom vård eller skola. Det är kvinnorna som bär välfärden på sina axlar, konstaterar Maria Hemström Hemmingsson och kollegan Emilia Liljefrost.

Betydelsen av våra livsval

Vilka livsval vi gör spelar därför stor roll, inte minst när vi i slutet av skoltiden ska välja framtidens yrke. Samtidigt är det en illustration av hur komplex frågan om jämställdhet är. Att välja yrke handlar om individens fria vilja, samtidigt som konsekvenserna kan resultera i en skillnad i livslön på två miljoner kronor till männens favör. En annan kritisk period för jämställdheten är när första barnet kommer. Ofta tar kvinnan ett huvudansvar, vilket påverkar framtida karriärmöjligheter, lön och pension. Detta, samt föräldraförsäkringen vill man se vidare på.

– Frågan om jämställdhet går på jaget och börjar man titta på åtgärder finns risk att man går in på individens fria val. Vi glömmer lätt att människor tenderar att göra kön i alla sammanhang, säger Emilia Liljefrost.

Deras slutsatser är att det fria valet kostar och att det är kvinnorna som betalar priset. Dilemmat är att om det ska ske förändringar så kräver det omställning både som går in på person och maktförhållanden i samhället.

– Det är viktigt att erkänna strukturen i sitt eget liv. Att kräva diskussioner hemma, med arbetsgivaren, staten och att också ta diskussionen med sig själv, säger Maria Hemström Hemmingsson.

När det börjar skava

Samtidigt står samhället inför stora utmaningar vad gäller framtidens arbetskraft.  

– Den könsdelade arbetsmarknaden börjar redan få konsekvenser i vissa delar i landet. I till exempel Norrbotten har man problem att rekrytera personal till vården redan idag. Kommunerna och landstingen konkurrerar med den boomande gruvnäringen, som gärna anställer pålitliga personer med erfarenhet från sjukvården, berättar Emilia Liljefrost.

Under de kommande sju åren behöver Sveriges Kommuner och Landsting att rekrytera 420 000 personer för att klara sitt uppdrag. Och redan nu är det så svårt att rekrytera förskolelärare till Stockholmsregionen att man betalar 6000 kronor mer i månaden än i andra delar av landet. Kanske måste lönerna i de kvinnodominerade yrkena höjas om det ska gå att rekrytera arbetskraft? Men hur ska det i så fall betalas? Måste männen avstå för att arbetslivet ska bli mera jämställt? Hur ser det offer ut som kan skapa ett jämställdare arbetsliv?

– Det är när man kommer dit som diskussionen börjar skava, säger Emilia Liljefrost.

Både Maria Hemström Hemmingsson och Emilia Liljefrost vill hålla sig till fakta. Att komma med förslag inför framtiden är delegationens uppgift. Samtidigt går det inte att ta miste på deras engagemang. De arbetar med ett område som berör dem.

– Jämställdhet i arbetslivet är en fråga att ta på stort allvar. Att ta tillvara den kompetens som kvinnor representerar är en fråga om rättvisa, men också samhällsekonomi, säger Maria Hemström Hemmingsson.