Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i I fokus i I fokus 2013 i Olik syn på social dumping i Norden i Utvandring hot mot Baltikum
Utvandring hot mot Baltikum
tema

Utvandring hot mot Baltikum

| Text: Carl-Gustav Lindén, foto Cata Portin

Utvandringen från de baltiska länderna hotar att underminera hela samhällsstrukturen där. Nu vill Nordiska ministerrådet kartlägga migrationen och vilka konsekvenser den får. AIN har träffat två estländska byggjobbare som berättar varför de flyttat till Finland – och inte tänker återvända.

Solen lyser stark men kall över byggplatsen där bostadshuset reser sig i snabb takt. Vinden från det isbelagda havet är kall. Busholmen är Helsingfors kommande stadsdel dit uppemot 15 000 personer ska flytta under de närmaste tio-femton åren.

För de estländska byggstädarna Hanno Kask, 42 år, och Veikko Strelnikov, 44 år, kommer här att finnas jobb i flera år framöver.

 

Busholmen, Helsingfors

 

Båda har flyttat till Finland eftersom arbetsmarknaden i Estland inte drar, trots hög ekonomisk tillväxt. Det finns jobb, men urusla löner och priser som ligger på allmäneuropeisk nivå innebär en omöjlig ekvation.

- Jag jobbade i kundbetjäningen vid ett kasino i Tallinn och tjänade lite över 500 euro per månad, men de sänkte lönen med 25 procent, säger Veikko Strelnikov. Pengarna räckte inte. Han tog färjan över Finska viken, en resa som tar mindre än två timmar, och i dag bor han med familjen i staden Vanda.

Barnen går i skola och hustrun får undervisning i finska som förberedelse för arbetslivet. Estniskan ligger nära finskan, men är ändå olika språk.

Hanno Kask, vars vuxna son bor och studerar i Estland, upplevde samma sak när han bodde och jobbade i Tartu. Lönen på 2000 estniska kronor, cirka 130 euro, är det inte mycket att orda om. Via vänner fick han reda på att det fanns jobb att få i Finland.

Inte tillbaks

Ingendera har några planer på att flytta tillbaks till Estland eftersom de inte räknar med att läget snart blir bättre. Det anses allmänt att inkomstnivån kommer att ha utjämnats inom 10-15 år, men med finanskrisen som slog till 2008 tycks skillnaden bara bli större.

Nästan en femtedel av befolkningen lever i fattigdom med mindre än 300 euro per månad i inkomster och 23 procent lyckas med möda ta sig över den gränsen med hjälp av socialbidrag.

Däremot stiger priserna stiger i jämn takt.

- Det är bara sprit och tobak som är billigare i Estland, och hyrorna, men minimilönerna ligger på 300-400 euro, säger Veikko Strelnikov.

Likvärdiga villkor

Arbetsgivaren i Finland har kontrakt med byggbolaget NCC.  Timlönen ligger kring tolv euro, vilket alltså innebär att månadslönen blir sex-sju gånger högre. Lönen följer kollektivavtalet och förmånerna är desamma som för de finländska kollegerna. Men båda hävdar att deras anställningstrygghet är större eftersom arbetsgivarna uppskattar hårt arbetande estländare.

- De ser att estländarna jobbar lite mer för de vill inte få sparken direkt, säger Hanno Kask.

- Finländarna tar det lite lugnare, fyller Veikko Strelnikov i.

- Och är du en bra arbetstagare får du mera arbete och tillåts även göra övertid.

Vi talar om social dumping, men det låter inte som något stort samtalsämne bland estniska byggarbetare. I december i fjol slog Estlands högsta domstol fast att även de som har estnisk arbetsgivare när de jobbar i Finland har rätt till lön och förmåner enligt finländskt kollektivavtal, vilket är helt i linje med EU:s regler.

- De fick bara åtta euro när de skulle ha fått omkring tolv enligt avtalet, säger Hanno Kask och skakar på huvudet.

- Det var helt rätt, säger han om domslutet.

Facket aktivt

Det finländska byggfacket har också varit väldigt aktivt och gjort razzior på hundratals arbetsplatser under de senaste åren för att granska om löner och villkor motsvarar kollektivavtalen. Det är en kamp som burit frukt även om missbruk fortfarande uppdagas.

Byggplatsen ligger granne med terminalen där färjorna från Estland tar i land. När vi säger ”nägemist”, hej då, har ett av Tallink-rederiets fartyg nyss lämnat av sin last av estländare på väg till Finland. Många av dem är på jakt efter ett jobb - och ett bättre liv - precis som Hanno Kask och Veikko Strelnikov. Invandringen till Finland bara ökar, särskilt efter 2006 då fri rörelse för arbetskraft infördes. Officiellt bor 30 000 estländare i Finland, men i praktiken är de många fler eftersom många veckopendlar.

På andra sidan viken är oron stor för att landet håller på att tömmas på sin arbetsföra befolkning när estländarna flyttar till Finland, Sverige, Norge, Tyskland – länder där det finns jobb.

Nordiskt projekt

Nu har Nordiska ministerrådet startat ett projekt där avsikten är att granska hur stor migrationen från Estland, Lettland och Litauen är och vad den leder till. Risken är att samhällena utarmas demografiskt vilket kan leda till långsiktig social och ekonomisk instabilitet. En snabbt åldrande befolkning, utbredd fattigdom, hjärnflykt och eurokris är ingen bra kombination. Prognosen för Estland är att det behövs 140 000 nya arbetstagare fram till år 2019, men nu går migrationsströmmen bara i en riktning.

- Först siktar vi att få ordning på den information som finns, fakta och migrationssiffror för de baltiska länderna, säger Berth Sundström som leder ministerrådets kontor i Estland.

- På basen av detta kan beslutsfattarna göra relevanta beslut.

- Vad ska till exempel Estland göra för att råda bot på sina ganska dystra demografiska siffror? Fri rörlighet är bra, men medaljen har en baksida.

Sundström ser det inte som omöjligt att finländska experter i stället flyttar till Estland där till exempel behovet av IT-ingenjörer är stort, medan Nokia sagt tusentals i Finland.

Hur kan Estland göras intressant?

Ett problem är att landet gör det väldigt svårt för immigranter att slå sig ned.

Projektet startades i början av mars med ett seminarium för forskare och beslutsfattare i Tallinn som också markerade början på det svenska ordförandeskapet. Seminarier ska även hållas i Litauen och Lettland.

Alla vinner

Berth Sundström säger att social dumping inte var uppe för diskussion alls under det första expertmötet.

- Det är snarast ett problem för det finländska facket, men inte för estländarna. De jobbar hårt i en vecka eller tio dagar och använder pengarna i Estland. De hämtar hem köpkraft.

Berth Sundström anser att pendlingen över Finska viken borde jämföras med Öresundsregionen: det är en win-win-situation där båda i princip vinner.

Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment