Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i I fokus i I fokus 2014 i Delingsøkonomien utfordrer fagforeningene i Norden i Varför äga när man kan hyra? Delningsekonomin och arbetslivet
Varför äga när man kan hyra? Delningsekonomin och arbetslivet
tema

Varför äga när man kan hyra? Delningsekonomin och arbetslivet

| Text och foto: Björn Lindahl

Uber, Netflix och Airbnb är namn som förknippas med delningsekonomin, ett uttryck som försöker beskriva de snabba ändringar som sker i hur varor och tjänster konsumeras. Man hyr istället för att äga; man byter, delar, lånar eller ger bort. Ny teknik möjliggör nya transaktioner och påverkar i sin tur arbetslivet.

Vad har egentligen taxitjänsten, leverantören av filmer och övernattningstjänsten som döljer sig bakom företagsnamnen ovanför gemensamt?

Svaret är att de alla utnyttjar ny teknik och Internet till att para ihop tjänster eller varor med konsumenter, som i sin tur delar med sig av sina erfarenheter. En central tanke för delningsekonomin är att när information om en vara eller tjänst delas, ökar värdet av den varan eller tjänsten, för företaget, individen och samhället. 

Som ofta fallet är vid genomgripande förändringar finns det både vinnare och förlorare. Delningsekonomin började som en konsumentkritisk gör-det-själv-kultur. Men den kan lika gärna vara tjänsten som sågar av just den gren du sitter på, som när Uber utmanar hela världens taxibolag. Eller också ändrar delningsekonomin hur en vara eller tjänst produceras. När Netflix erbjuder sina kunder att strömma filmer och TV-serier utan reklamavbrott, ger det samtidigt tittarna möjlighet att se flera avsnitt efter varandra. Det behövs inte längre ”cliffhangers” i slutet av varje avsnitt. Med sina logaritmer kan Netflix också föreslå nya filmer, baserat på vad du själv och andra kunder sett.

Äger du en elektrisk borr?

Rachel Botsman är en författare som tidigt utforskade delningsekonomin i sin bok ”What’s mine is yours”. När hon håller föredrag brukar hon be alla i publiken som äger en elektrisk borr att räcka upp en hand. Det brukar bli en skog av händer.

- Vet ni att en elektrisk borr i genomsnitt används 12-13 minuter under sin livstid? frågar hon.

- Vad vi behöver är hålet, inte borren. Så varför inte bara hyra en borr, eller ännu bättre, hyra ut din egen borr och tjäna lite pengar på den? 

Kanske började det med fildelningstjänster där ungdomar kopierade den musik och de filmer som de köpt. Du kan få vad som finns på min dator om jag får vad som finns på din. Med tillräckligt många datorer ihopkopplade var det alltid någon som hade det man var på jakt efter. För konsumenter som vuxit upp med Internet är det en självklarhet att dela kunskap med varandra – också som konsumenter. Därför slår Trip Advisor ut Lonley Planet som reseguide. Den ena ändras från dag till dag när tusentals anonyma hotell- och restauranggäster berättar om sina erfarenheter. De traditionella resguiderna skrivs av anställda och frilansare och kommer bara en gång per år. Bokförlag som Lonley Planet, som sålt 120 miljoner guideböcker, har sett försäljningen rasa med 40-46 procent sedan 2008.

Luftmadrassen gav idén

Eller ta Airbnb som ett annat exempel från resebranschen. Det är ett företag som startades för bara sex år sedan av Joe Gebbia och Brian Chesky. De var två nyutbildade formgivare som hyrt en vindsvåning tillsammans i San Fransisco och som behövde kontanter för att betala hyran. I oktober varje år präglas staden av en gigantisk designkonferens som gör att alla hotellrum är utsålda flera månader i förväg. De två vännerna köpte in tre luftmadrasser och erbjöd sig att laga frukost till de som nappade på erbjudandet. Förtjänsten blev tusen dollar på en vecka men de gjorde också en ännu mer värdefull erfarenhet. De såg att det inte bara var 20-åringar som hörde av sig, som de själva hade trott, utan personer med olik bakgrund och ålder.

De beslöt sig för att starta ett företag som till en början hade som affärsidé att erbjuda enkla  övernattningar under stora konferenser. På engelska döptes företaget till Air-bed-and-breakfast, vilket förkortades till Airbnb. Snabbt växte emellertid verksamheten så att den idag omfattar allt från de enklaste lägenheter till hela slott som hyrs ut. 

För den som hyr ut är det gratis att annonsera på Airbnbs hemsida. Uthyraren får själv sätta det pris de anser är fogligt och betalar en avgift till Airbnb. Företaget garanterar att kunderna betalar men håller igen beloppet i 24 timmar ifall kunden anser att han eller hon inte fick det som utlovades. Såväl uthyrarna och gästerna betygsätter varandra vilket gör att de tillägnar sig ett gott rykte. Den nya tekniken gör det lättare att ha förtroende för helt främmande personer.

Tillbaka till byteshandeln

- Vi lever i en global by där vi alla kan efterlikna de band som brukade uppstå när vi möttes ansikte mot ansikte, men i ett omfång och på sätt som aldrig varit möjliga tidigare. Sociala nätverk och ny teknik tar oss tillbaka till den tid då vi byteshandlade och delade med varandra, säger Rachel Botsman.

Det märkliga är att det fungerar. Airbnb har kunder som klagar på att det inte var tillräckligt rent, men ytterst få uthyrare som klagar över att något blivit stulet. Samtidigt finns det frågor omkring verksamheten som myndigheterna måste ta ställning till. Hur ska uthyrarna beskattas? Vem har ansvaret om det börjar brinna i en bostad? 

I oktober i år legaliserade San Fransisco verksamheten eftersom staden såg att det fanns stora miljövinster och att kapaciteten i staden ökade. Under fotbolls-VM i Brasilien förmedlade Airbnb 100 000 övernattningar.

Under den senaste månaden har Uber etablerat sig i både Danmark och Norge. Det tog bara tio timmar innan företaget polisanmäldes i Danmark, några dagar i Norge.

- Vi anser att verksamheten bryter mot lagen på två sätt. Det ena är att det behövs tillstånd och godkännande för att driva en taxicentral. Det finns inte. Det andra är att de som ska köra behöver licens, och det har de inte, sa Hans Edvardsen, direktör i Bymiljøetaten i Oslo.

Uber fungerar så att de som kör använder sin egen  bil och uppträder som egna företagare. Uber tar en avgift för att de får använda den app (litet dataprogram i en smarttelefon) som gör att kunderna både kan hitta en taxi och betala för tjänsten.

Redan värd 40 miljarder dollar

Uber, som startades 2009, har redan etablerat sig i 250 städer i 50 länder. När det nyligen hämtade in 1,2 miljarder dollar i nytt kapital i en nyemission för att kunna expandera vidare, skedde det till ett pris per aktie som värdesätter företaget till 40 miljarder dollar. 

Även Uber kan innebära stora miljövinster, eftersom antalet bilar som är ute i gatorna minskar när privata bilar fungerar som taxi. Uber har inget arbetsgivaransvar för taxichaufförerna som är egna företagare. Vad de tjänar beror på hur länge de är inloggade på tjänsten och hur många körningar de hinner med. Arbetstiden är extremt flexibel – från 5 till 65 timmar per vecka för Uber-chaufförerna i New York.

Det är bara fantasin som sätter begränsningar för vilka verksamheter som kommer att startas i delningsekonomin. Men enligt Rachel Botsman finns det fyra faktorer som avgör om verksamheten lyckas:

  • Det måste finnas en kritisk massa som gör att de som erbjuder en tjänst eller en vara hittar en konsument. Med Internet och smarttelefoner har det skapats möjligheter att para ihop folk och tjänster.
  • Det måste finnas en outnyttjad kapacitet – lägenheter som är tomma, bilar som står parkerade 23 timmar om dagen osv.
  • Det måste finnas ett förtroende som gör att man byter och handlar med okända personer. Detta underlättas av teknologin som gör det möjligt att bygga upp ett förtroendekapital. Varje transaktion spåras och betygssätts.
  • Till sist handlar det också om ett paradigmskifte där det viktiga inte är att äga något. Det är inte CD-skivan, utan musiken som är viktig.

Både myndigheter och fackföreningar kommer att utmanas av delningsekonomin.  

Airbnb

Frukost på terassen på en av de många lägenheter som Airbnb kan erbjuda i Rom.

Nyhetsbrev

Motta Arbeidsliv i Norden gratis med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment