Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i I fokus i I fokus 2014 i Nye grep for bedre integrasjon i En minister besöker Möjligheternas kontor och Möjligheternas plats
En minister besöker Möjligheternas kontor och Möjligheternas plats
tema

En minister besöker Möjligheternas kontor och Möjligheternas plats

| Text: Gunhild Wallin, foto: Anette Andersson

- Det angelägna är att lyckas skapa en vi-känsla för alla som bor i Sverige och som ser en framtid här. Vill du leva här ska du också ha en framtid här, men då finns det saker som måste falla på plats och det handlar om jobb, språk och trygghet, säger Sveriges integrationsminister Erik Ullenhag

- Vad skulle du vilja göra om du fick bestämma? frågar Erik Ullenhag barn efter barn som flockats runt honom på SiS, Sollentunas international School. 

De härstammar från många av världens länder och döljer vare sig sin förtjusning eller nyfikenhet över att en minister kommer på besök till deras skola. Visserligen vet inte riktigt alla vad en minister gör, men Erik Ullenhag tar i hand, hälsar, ställer frågor och förklarar. Med lätthet rör han sig i hopen av pratande och skrattande barn.

Erik Ullenhag med barn

Han är på en dags besök i Sollentuna, en kommun med 57 000 invånare som ligger strax utanför Stockholm. Hit har han åkt för att möta människor och lära av hur de jobbar med integration och löser frågor som handlar om utanförskap, jobb, språk och trygghet. Dagen är grå och lika färglös som de miljonprogramhus som kallas Malmvägen och som tidvis varit lika illa beryktade som Stockholmsförorterna Tensta och Rinkeby eller likartade områden i Malmö och Göteborg. Erik Ullenhag åker regelbundet ut och lyssnar till människor som arbetar i problemtyngda områden. 

- Jag får en bild av vad som fungerar och ibland också nya idéer man kan göra verklighet av. Ibland är bilderna ganska likartade, till exempel problem som rör samarbetet mellan kommunen och Arbetsförmedlingen. Jag får också ett kontaktnät och kan jämföra olika delar av Sverige, säger Erik Ullenhag.

Var man föds handlar om tur 

Grundinställning slås fast redan i början av dagen. Erik Ullenhag håller inledningstal till en stor konferens om ensamstående flyktingbarn som samlat 400 deltagare från hela landet.  Allt fler ensamma barn mellan 13 och 17 år kommer till Sverige. Förra året sökte 4000 asyl, de flesta av dem pojkar. 

- Att vara född i Sverige handlar om att ha haft tur. Därför är det är en mellanmänsklig skyldighet att inse det och att hjälpa dem som inte har haft samma tur, utan fötts i ofrihet och fattigdom, till trygghet och utveckling, säger Erik Ullenhag. 

Han vill att Sverige ska vara ett öppet land och varnar för utvecklingen i Europa, som blir allt mer främlingsfientlig och stängd. Han hämtar exempel från ett möte med en BBC-journalist som sa ”Du välkomnar flyktingar och arbetskraftsinvandrare. Det skulle ingen brittisk politiker kunna säga”.  Han skildrar också risken med att främlingsfientliga partier kommer in i nationella parlament och de mer etablerade partierna börjar låna värderingar av dem för att gå invandrarkritiska medborgare till mötes. Effekten – synlig i flera länder – blir att de invandrarfientliga partierna växer samtidigt som den politiska kartan flyttas närmare en mer stängd och invandrarkritisk hållning. Erik Ullenhag tillägger att vi måste bestämma vilken kontinent vi vill ha – stängd eller medmänsklig? Att ta emot flyktingar och arbetskraftsinvandrare gör oss dessutom på alla sätt rikare – dels rent ekonomiskt men också genom de impulser och den kunskap de som flyttar till Sverige för med sig. 

Integrationen tar tid

Därmed inte sagt att integration är lätt, det visade till exempel förra årets upplopp i Stockholmsförorten Husby, där brinnande bilar kablades ut över en hel värld. 

 Erik Ullenhag i Sollentuna

 

Malmvägen i Sollentuna är inte lika känt, men har dragits med samma problem och det gick till och med så långt att Turebergsskolan, som låg mitt i området, stängdes och revs efter ett antal skadegörelser.  

Det tar också lång tid för utrikesfödda att etablera sig på arbetsmarknaden, även om det nyligen presenterades siffror som visade att 185 000 av de 260 000 nya jobb som skapats sedan 2006 gått till utrikes födda. Men samtidigt visar undersökningar att den som heter till exempel Muhammed har betydligt svårare att få jobb än den som heter Kalle, även om meriterna är exakt de samma.

Arbetslösheten är också betydligt högre för människor med utländsk bakgrund och unga avslutar oftare sin utbildning med ofullständiga betyg. Generellt har hatbrott minskat sedan 2008. Men en rapport som publicerades i veckan visar att personer med afrikansk bakgrund är betydligt mer utsatta för diskriminering och hatbrott i Sverige än andra invandrargrupper. De utsätts för verbala kränkningar, stängs ute från olika saker och diskrimineras i arbetslivet. Många afrosvenskar avstår dessutom att göra anmälningar eftersom de saknar förtroende för poliser och myndigheter. 

Så hur kommer man till rätta med problematiken? Vilka åtgärder fungerar i arbetet med att skapa ett vi? Hur bryter man myndighetsförakt och väcker framtidstro?

Det viktiga lyssnandet

- Man måste möta människor där de är och ta reda på vad de vill själva. Men vi tar heller inte över folks problem utan säger ”vad kan du göra ändå?”, berättar Annika Nordgren.

Hon arbetar på Möjligheternas kontor – en verksamhet som startades 1 april 2013 av kommunens utbildnings- och arbetsmarknadskontor. Den riktar sig till arbetslösa från 16 år och uppåt, som behöver stöd att finna egen försörjning. 

Erik Ullenhag och Abdulkadir Bulhan,

Tillsammans med kollegan Abdulkadir Bulhan möter hon ungdomar för samtal om framtiden. Vad kunde de innan de kom till Sverige? Vad är de bra på? Vilka steg behöver de ta för att kunna konkurrera med andra? Att vaska fram deras kunskap och lust, det som passar ju dem, och se till att de får rätt kontakter för att gå vidare är huvuduppgiften och till sin hjälp har de ett antal coacher. En fördel de nämner är att varken bedriver myndighetsutövning eller använder tiden till papperstyngd administration.  Under det knappa år de har varit verksamma har de mött närmare 400 personer och har idag 129 avslutade "ärenden". Av dem har 39 personer gått till jobb och fjorton till studier.

Erik Ullenhag sätter sig i en 17-årige muslimsk killes situation– kanske med betyg i tre ämnen, erfarenhet av diskriminering och en känsla av ”jag orkar inte”. Vad säger de på Möjligheternas kontor till honom då?

- Byt mentalitet! Vad tycker du själv att du är värd? Passera de okunniga och tenta upp dina betyg. Vi samarbetar med Kunskapsparken som finns här och kan sätta in studiemotiverande insatser, säger Abdulkadir Bulhan.

Bryt bekvämlighetszonen

Han är själv uppvuxen på Malmvägen och var inte särskilt studiemotiverad, men betygen var bra att han gick gymnasiet inne i Stockholm. Hans far blev så stolt över hans studentexamen att han själv tog betygen i näven och åkte till universitetet för att se till att sonen blev inskriven. Abdulkadir Bulhan, liksom flera av de unga vi möter, pratar om betydelsen av att bryta ”comfort” zonen. Det vill säga vikten av att ungdomarna ser något mer än sitt område och de förebilder och villkor som kan råda där. Det kan till exempel ske genom utbildning, resor, jobb i andra områden och i skilda verksamheter. Rivningen av Turebergsskolan kan på det sättet ha betytt att många elever från Malmvägen tvingades bryta denna bekvämlighetszon. På Möjligheternas kontor ordnade de också i somras jobb för många av ungdomarna. Tidiga insatser är A och O, konstaterar både Abdulkadir Bulhan och Annika Nordgren. 

 

Erik Ullenhag närbild Abdulkadir Bulhan

 - Utmaningen är att det i området finns onda krafter och att det finns ett myndighetsförakt. Många ser heller inte möjligheterna att studera vidare, utan konkurrerar om samma ströjobb som alla kämpar om istället för att plugga och hamna i en bättre konkurrenssituation, säger Abdulkadir Bulhan.

I området finns inte bara Möjligheternas kontor, utan också Möjligheternas plats. En ideell förening skapad av ungdomar från området för ungdomar. Syftet är att motverka destruktivitet och minska utanförskap. De ordnar aktiviteter, nattvandrar och arrangerar föreläsningar som berör ungdomarna. I somras lyckades de ordna fjorton sommarjobb till ungdomar i området, där de genomförde verkliga rekryteringsprocesser, som bland annat innebar att de unga fick skriva personliga brev, sina CV:n och komma på intervju.  

Ombytta roller

Erik Ullenhag lyssnar, ställer frågor – en av dem är ”Om ni skulle sitta i regeringen– vad ni besluta om eller förändra då?”

- Hjälpa ungdomarna med arbetslösheten, bedriva mer uppsökande verksamhet och motverka att ungdomar bara hänger utan att ha något att göra, summerar Anam Islam och Akan Yetke.

- Få till stånd ett fungerande samarbete mellan myndigheter och de människor som har ingångar i de här områdena. Tidiga insatser är viktigt och en bra skola, även om det är det som händer utanför skolan som ofta är avgörande. Man måste också få myndigheterna att ta diskrimineringen på allvar, säger Bashar Tancro Hussein, ordförande i Möjligheternas plats och coach på kurdiska och engelska.

Erik Ullenhag väcker också frågan om hur man kan beskriva diskriminering. Finns risk att själva beskrivningen av dess omfattning blir självuppfyllande?

- Problemet finns men tycker du synd om dig själv för det, så förstärker du den bara. Den finns men man kan ta sig igenom det, säger Abdulkadir Bulhan.

Studiebesöken är slut och Erik Ullenhag har bråttom till ett annat möte.  Han summerar dagen.

- Det positiva är den framtidstro som ändå finns, att unga människor pekar på att om man får hjälp och får utbilda sig så når man snabbt resultat. Det som bekymrar mig är att tillgången till narkotika verkar har ökat och vad det innebär för människor och för kriminaliteten som följer i dess spår.  Den stora frågan handlar om trygghet. Man kanske får ta det med en nypa salt men ett av barnen på skolan svarade på min fråga om att förändra att ”Jag vill ha bort pistolerna”. Det säger du ju inte överallt i Sverige, säger Erik Ullenhag.

Nyhetsbrev

Motta Arbeidsliv i Norden gratis med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment