Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i I fokus i I fokus 2014 i Island på rett kjøl i Havsbaserat isländskt kluster ger mer än salt till maten
 Havsbaserat isländskt kluster ger mer än salt till maten
tema

Havsbaserat isländskt kluster ger mer än salt till maten

| Text: Guðrún Helga Sigurðardóttir, foto: Baldur Kristjansson

Näringslivsklustret Íslenski sjávarklasinn eller Ocean Cluster i Reykjavik är ett samarbetsprojekt som under de två senaste åren pågått mellan innovationsföretag och fiskerinäringen på Island. Utländska besökare visar stort intresse. Det är mycket möjligt att andra länder kommer att starta liknande center i framtiden.

Íslenski sjávarklasinn har en stor fiskeribyggnad vid gamla hamnen i Reykjavik. På kontoret jobbar ekonomen Bjarki Vigfússon samt annan personal. De flesta medlemsföretagen har sina kontor i byggnaden. Många företag är intresserade av medlemskap och möjlighet till ett utrymme i byggnaden. De vill gärna utnyttja möjligheten till samarbete med experter på olika nivåer. 

Idéer föds

Klustret väcker stort intresse bland utländska besökare. Bjarki Vigfússon tror att liknande center eller kluster kommer att skapas utomlands i framtiden. 

Centret samlar ihop olika företag som annars inte skulle samarbeta. Alla – både gamla och nya företag – har det gemensamt att vara kopplade till havssektorn på något sätt, inte nödvändigtvis genom fiskerinäringen utan också på andra områden. De tjänar på att ha sina lokaler i samma byggnad, där idéer föds och samarbete utvecklas. Företagen hittar helt oväntade samarbetsprojekt och partners. 

Bjarki Vigfússon- Vi har bra exempel på hur företagens personal träffas under lunchen och slumpmässigt hittar lösningar på problem som företagen ibland brottats med under flera månader, förklarar Bjarki Vigfússon. 

- Byggnaden blir på det sättet grogrund för idéer och verkställande av idéerna. Den är på det sättet unik så vitt vi vet, säger han.

Studiekamrater började samarbeta

Han nämner som exempel företaget Norðursalt som producerar havssalt i Reykhólar på nordvästra Island. Det började som ett samarbetsprojekt mellan en islänning och en dansk vid ett universitet i Danmark. Studieprojektet har blivit ett företag som producerar ekologiskt certifierade livsmedel. Havssaltet är den första produkten på den isländska marknaden.

Fabriken i Reykhólar ger många personer arbete. Företaget har bland annat ett kontor i den byggnad där Sjávarklasinn finns. Högteknologiföretaget 3X Technology hade sitt kontor på samma ställe och då uppstod samarbete mellan Norðursalt och 3X Technology, som har kompetenta tekniker som producerar maskiner och utrustning för fiskeriindustrin. 3X Technology hjälpte Norðursalt hitta lösningar på problem med pumpning från havet. 

Norðursalt 

- Det är ett bra exempel på problem som har lösts när folk träffas under kaffepausen på morgonen, säger Bjarki Vigfússon. 

- På det sättet tjänar företagen på att ha sina kontor inom samma byggnad. Personalen träffas och pratar om sina projekt. Det leder till lösningar som man annars inte skulle hitta, fortsätter han. 

Forum har bildats

Íslenski sjávarklasinn har på det sättet lyckats bilda ett forum för företag som letar efter finansiärer och samarbetspartners. Pionjärarbetet kan vara svårt men om flera företag finns inom samma lokal bildas ett forum för företagen. De nya företagen får stöd och lyckas bättre lyfta fram sina idéer och väcka finansiärernas intresse. 

Alla pionjärer på Island har svårt  att hitta kapital och investerare. Íslenski sjávarklasinn kommer att börja arbeta med finansiering nu på hösten. 

- Investerare får möjligheten att besöka alla nya företag. Det har stor betydelse för företagen, också dem som redan har existerat under flera år men letar efter kapital, säger Bjarki Vigfússon. 

Han går igenom centrets historia. Det grundades vintern 2011-2012 när dr Þór Sigfússon slutförde sin doktorsexamen, där han kartlade havs- och fiskerirelaterade företag på Island och  undersökte hur omfattande påverkan från fiskerinäringen var på isländskt näringsliv.

Mindre affärskostnader

Bjarki Vigfússon säger att fokus låg på det tekniska i början. Flera små tekniska företag fanns på Island men de kände inte till varandras existens och därför hade de inte heller något samarbete.  Nu 2-3 år senare har företagen börjat samarbeta, till exempel genom marknadsföring utomlands och bland fiskeriföretagen på Island. 

- De tekniska lösningarna är lika bra och möjligen bättre än utomlands, men företagen har inte haft möjlighet att presentera sin teknik utomlands för att de är så små. Nu kan de göra det genom samarbete, säger Bjarki Vigfússon.

- Samarbete ger uppenbarligen ett bra utbyte också för större företag, till exempel genom mindre affärskostnader för företagen, fortsätter han. 

Näringslivsklustret Íslenski sjávarklasinn grundades av ca 70 företag i början. Inom klustret finns flera olika samarbetsgrupper, till exempel en teknologigrupp och en transport- och hamngrupp, som träffas några gånger under året. Det råder hård konkurrens mellan många företag inom samma grupp men de kan alltid hitta en möjlighet till samarbete och komma fram till en gemensam policy inom näringen. 

- Det har företagen aldrig gjort tidigare, säger Bjarki Vigfússon.

Gardar Stefansson

kontrollerar havsaltproduktionen i Reykhólar (bilden ovanför).

Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment