Harpa i Reykjavik: Återuppbyggnadens symbol i Island

Harpas historia går långt tillbaka i tiden. Islänningarna började redan 1881 drömma om att bygga ett konserthus men överst på listan stod andra projekt, till exempel nationalteatern och grundandet av Islands symfoniorkester. Det var inte förrän senare som man på riktigt började tänka på ett musikhus. 

Det enda projektet 

Musikentusiaster kom överens om byggandet av konsert- och operahuset 1983 men det var inte förrän under 1990-talet som den isländska staten och Reykjavik stad bestämde sig för att delta i projektet. Den nya byggnaden fick en tomt vid hamnen i Reykjaviks centrum.

Byggandet av Harpa påbörjades under 2007 men stannade av i oktober 2008, när den isländska ekonomin kraschade. I mars 2009 – efter en debatt om det omdiskuterade byggandet skulle fortsätta eller ej - återupptogs byggnadsarbetet igen. Harpa blev det enda byggnadsprojektet som var på gång i Island under flera år efter kraschen.

Därför var det efterlängtad stund för många när byggnaden formellt togs i bruk i augusti 2011 och ljusspelet på byggnadens fasad tändes för första gången. Nu flockas islänningarna och utländska besökare till Harpa när det är någonting intressant på repertoaren eller konferenser av olika slag.

Prisbelönad arkitektur 

Byggnaden fick 2013 den Europeiska unionens pris för samtidsarkitektur, det så kallade Mies van der Rohe-priset för den enastående arkitekturen, med glasfasaden som söker sin inspiration  i den isländska naturen. Fasaden består av flera mindre glas- och stålbitar och liknande spegelbitar finns i taket. Konstnärens idé var att flytta basaltblocken som finns på flera håll i den isländska naturen närmare invånarna. Glasfasaden är inspirerade av pelarbasalt i naturen.

Konstnären leker sedan med ljusen som tänds under den mörka årstiden på Island och som återkastas på byggnadens fasad. Ljuset bildar en magisk ljusshow som påminner om norrsken eller det vackra ljuset och färgerna som reflekteras på himlen under olika tider på året när vädret skiftar.

Enorma förluster

Men Harpa har inte varit lätt för islänningarna. Byggnaden kostade 18,6 miljarder isländska kronor, eller mer än en miljard svenska kronor. Verksamheten förlorade över en miljon isländska kronor i timmen under år 2012 eller över 58 000 svenska kronor. Orsaken? Fastighetsskatten blev högre än planerat, verksamheten blev också dyrare och inkomsterna inte lika höga som beräknat. Skattebetalarna har fått betala.

 En av salongerna på Harpa, fortfarande inte färdigbyggd.

Så dyrt har det blivit att det sommaren 2013 till och med diskuterade om man skulle stänga Harpa helt och hållet. Direktören för Decode Genetics på Island, Kári Stefánsson, sade till RÚV att Island inte har råd med Harpa när universitetssjukhuset Landspítalinn har så stora ekonomiska problem. Harpas ordförande Haraldur Flosi Tryggvason undersökte möjligheten att stänga Harpa. 

Men direktören för Harpa, Halldór Guðmundsson, svarade att skattebetalarna nästan inte skulle tjäna någonting på att  Harpa stängdes. Det krävs tid och tålamod. Verksamheten kan bli vinstbringande. Antalet konferenser ökar och de ger stora inkomster, inte bara Harpa utan också  nationalekonomin drar nytta av dem.