Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i I fokus i I fokus 2014 i Historisk likestilling i Norge lyfter jämställdheten i Norden
Norge lyfter jämställdheten i Norden
tema

Norge lyfter jämställdheten i Norden

| Text: Björn Lindahl, Foto: Erlend Aas, Scanpix

För första gången har ett nordiskt land nått full jämställdhet i Arbeidsliv i Nordens jämställdhetsbarometer. Den speglar om det är en man eller kvinna som sitter i 24 olika maktpositioner i samhället. Det är Norge som i samband med regeringsskiftet i fjol höst kom upp i 22 poäng. 20 poäng krävs för full jämställdhet.

Att mäta jämställdheten kan göras på många sätt. Att en kvinna blir minister behöver inte betyda att hon därmed för en politik som gynnar jämställdheten. Men vem som sitter vid makten är inte likgiltigt. Det påverkar hur vi ser samhället och vilka möjligheter som finns. Att Norge samtidigt har både en kvinnlig statsminister och en kvinnlig finansminister, samtidigt som både LO och arbetsgivarorganisationen har kvinnliga chefer, har aldrig skett tidigare i Norden.

I andra länder har det varit tillbakaslag. Det gäller framförallt Island, som 2013 bara var två poäng från jämställdhet i barometern. Efter regeringsskiftet i maj rasade Island till åtta poäng. Det är på samma nivå som Finland.

 

Land Poäng 2014 Ändring
Danmark 16 -1
Finland 8 -
Island 8 -10
Norge 22 +13
Sverige 10 -
Norden 64 +3

 

 

Tack vare Norge blev talet för hela Norden 63 poäng, tre poäng fler än 2013. Eftersom varje land har maximalt 40 poäng, eller 200 poäng för hela Norden, motsvarar 100 poäng full jämställdhet. Det är därför fortfarande långt kvar. I den nuvarande takten blir hela Norden jämställt – mätt med AiN:s barometer – först 2035.

Vår mätpunkt är kl 08.00 den 8 mars varje år. Det är fortfarande tre dagar dit, så med förbehåll för att det kan ske ändringar i sista stund, här är en sammanfattning av det som skett det senaste året: 

Norge 8 mars 2014

Norge

Det hade inte gått många dagar efter kvinnodagen 2013 förrän det norska tjänstemanna- och yrkesförbundet YS valde Jourunn Berland till ny ledare. Det skedde den 10 mars, vilket gav Norge två poäng. Så följde Gerd Kristiansen som LO-chef, en tung position som i vår barometer får fyra poäng.

Vid stortingsvalet i september kom den stora skrällen. Erna Solberg från Høyre blev statsminister (5 poäng ) och Siv Jensen från Fremskrittspartiet blev finansminister ( 3 poäng). Dessutom fick den nya regeringen fem ministrar på poster som finns med i jämställdhetsbarometern.

Norge gick därför upp från nio till 22 poäng (där 20 poäng motsvarar full jämställdhet) Betyder det att hela landet nu är jämställt? Nej, det är en överdrift, eftersom det finns områden där jämställdheten inte nått så långt

AiN:s jämställdhetsbarometer mäter till exempel inte jämställdheten i näringslivet. Där finns det fortfarande bara ett fåtal kvinnliga koncernchefer. Men Norge och Island har lagstiftat om att vardera kön ska vara representerade med minst 40 procent i de publika företagens styrelser. 

Flera av de svåraste frågorna för den nya norska regeringen har handlat om frågor som feministerna prioriterat, som prostitution och abort. Regeringen vill dra tillbaka sexköpslagen och införa en reservationsrätt för husläkare som inte vill hänvisa kvinnor som vill ta abort  till ett sjukhus. Detta har mött kraftigt motstånd från oppositionen och kvinnoorganisationer.

Island 8 mars 2014

Island

Förra årets etta, Island, var bara två poäng från att uppnå det jämställdhetsmålet 2013. Men valet som genomfördes under våren gav ett regeringsskifte den 23 maj. Det innebar att Island rasade på barometern. Johanna Sigurðardóttir avgick efter fem år som statsminister. Sigmundur Davíð Gunnlaugsson från Framsóknarflokkurinn (som motsvarar Centerpartiet i de övriga nordiska länderna) tog över makten.

Den isländska regeringen består av sju departement, inklusive statsministerns kontor, men det finns mer än ett statstråd i ett par av dem. Ragnheiður Elín Árnadóttir blev näringsminister, Eygló Harðardóttir blev socialminister och Hanna Birna Kristjánsdóttir blev inrikesminister. Den senare posten ger inga poäng i vår barometer. Eftersom Island saknar arbets-, försvars- och kulturdepartemnet har vi gett extra poäng till de ministrar som har ansvaret. Socialministern, som även hanterar arbetslivsfrågor, får därför ett extra poäng. Kulturen hör under utbildningsministern, medan försvarsfrågor närmast hanteras av utrikesminister. De två senare posterna bekläs av män.

Island får också fyra poäng för att både tjänstemanna- och akademikerfacket leds av kvinnor. Den 24 juni blev  Agnes M. Sigurðardóttir den första kvinnliga biskopen. Island har bara en biskop och får därför poäng för det. Sammanlagt får islänningarna åtta poäng, en halvering mot året innan.

Danmark 8 mars 2014

Danmark

I Danmark har det varit en regeringsombildning i samband med att Sosialistisk Folkeparti lämnade den rödgröna regeringen som Helle Thorning-Schmidt bildade 2011. Det fick inga större konsekvenser i vår barometer.

Även i september 2013 var det en del utbyten. Den nya kvinnliga kommunikationsministern Pia Olsen Dyhr som utnämndes kunde inte kompensera för att både jordbruks- och miljöminister blev män. Det blir därför ett poäng mindre för Danmark.

Finland 8 mars 2014 korrFinland

I Finland har den politiska situationen varit mer stabil. Men genom en mindre ändring i regeringen blev Pia Viitanen kommunikationsminister den 24 maj i fjol. Landet får därmed ett poäng mer i år och hamnar på åtta poäng. Den enda kvinnan på de symboliskt viktiga funktionerna, är Pauliine Koskelo, som leder Högsta Domstolen. 

Sverige 8 mars 2014Sverige 

Sverige har fått en ny arbetsmarknadsminister med Elisabeth Svantesson, men hon efterträdde en kvinna.  I övrigt är det inga förändringar och Sverige får därmed 10 poäng, som i fjol.

Det är emellertid redan avgjort att arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv kommer att få en ny kvinnlig VD, Carola Lemne. Hon börjar jobba i sin nya roll i maj i år och har haft flera chefsställningar in läkemedelsföretag och sjukvården. Till hösten är det val i Sverige.

 

Så här mäter vi

Att ha 50 procent kvinnor i en regering kan ge intrycket av att jämställdheten har uppnåtts. Men det handlar också om vilka positioner kvinnorna har uppnått.

Vi har fördelat 200 poäng, 40 för varje nordiskt land. 100 kvinnliga poäng motsvarar full jämställdhet.

Vi har sett på 13 ministerposter. De ger vardera ett poäng bortsett från statsministern (5) poäng, finansministern (3) och utrikesministern (2).

Vi har också tagit med ledarna för de största fackförbunden och arbetsgivarorganisationerna:

LO-ordförande (4), tjänstemannafackordförande (2), akademikerfackordförande (2), arbetsgivarordförande (2) och arbetsgivar-vd (2).

Samt sex viktiga symbolpositioner:

Statschef, ordförande i högsta domstolen, centralbankschef, ärkebiskop, polischef och överbefälhavare

Statsöverhuvudet, får tre poäng, medan de övriga får ett var. Vi har inte tagit med ledare för stora företag, eftersom de inte utses genom en demokratisk process. Vår mättidpunkt är klockan 08.00 den 8 mars varje år.

För Island har det gjorts några anpassningar. Eftersom det bara finns sju departement har några ministrar fått extra poäng i Island, som därmed också har maximalt 40 poäng.

För alla detaljer, ladda ner: Kvinnliga makthavare i Norden 1970-2014.

h
This is themeComment