Kvotering på kommando

Både i Finland och i Sverige pressar regeringarna näringslivet att öka andelen kvinnor i styrelserna med hot om att kvotering annars införs för att öka kvinnoandelen. En av orsakerna till att kvinnorna är så väl representerade i börsbolagens styrelser i Finland och Sverige är att regeringarna bestämt att de skall råda jämställdhet i de statsägda företagen, av vilka många är börsnoterade. Det ökar också trycket på de andra bolagen som tvingas stå till svars i offentligheten.

- Staten kan säga att vi har lyckats hitta duktiga kvinnor, varför har inte ni gjort det?, säger diskrimineringsombudsman Pirkko Mäkinen.

Centralhandelskammaren i Finland har också slagit fast att jämställdheten är ett strategiskt mål. Regeringen ska i sommar göra en utvärdering av hur väl börsbolagen lyckats hitta kvinnor till sina styrelser och i samma skede ska könskvotering diskuteras.

Lagstiftning om inte bolagen ändrar attityd

I Sverige har regeringen uppmanat börsbolagen nomineringskommittéer att anstränga sig lite extra i vår för att hitta kvinnor. Nyligen sade finansminister Anders Borg (M) i en Eko-intervju att han vill lagstifta om kvotering av kvinnor till bolagsstyrelser inom ett par år om inte näringslivet ”väsentligen ändrar attityd”.

Norge har alltså gått i bräschen för kvotering, men nu är hela EU på väg dit likaså. EU-parlamentet godkände i november kommissionens lagförslag om att införa 40 procentiga kvoter i börsbolagen 2020, men förslaget ska godkännas av medlemsländerna. I fjol var bara 17 procent av styrelseledamöterna kvinnor och endast i fyra procent av styrelserna leddes ordet av en kvinna.

Bollen ligger nu hos Tyskland och när nu Angela Merkels nya regering gått in för kvotering får resten av EU svårt att stå emot. Tyskland har slagit fast att andelen kvinnor skall vara 30 procent år 2016 i landets 120 företag med mer än 2000 anställda. Ännu fler skall sätta bindande mål om att öka antalet kvinnor på topposter och i styrelser.

Om tillräckligt många medlemsländer, två tredjedelar, backar upp förslaget före valen till europaparlamentet i maj blir förslaget om kvotering lag.

Skeptiska danskar

I Danmark är regeringen emot kvotering och förhåller sig även skeptisk till EU-kommissionens lagförslag. I stället har regeringen lagt fram en egen modell där 1100 största företagen själva skall sätta mål för könsfördelningen i styrelserna. Även Sverige röstade motsatte sig kommissionens förslag i fjol, men verkar nu alltså ha ändrat sig.

Storbritannien har också motsatt sig kvotering, trots att regeringen redan satt upp målet att minst 25 procent av styrelserna i de 100 största bolagen ska bestå av kvinnor. Labour har nu meddelat att partiet går in för 30 procentiga kvoter om man vinner valet nästa år. Delar av näringslivet har nappat på trenden och nyligen beslöt Lloyds bank att kvinnor ska ha minst 40 procent av bankens toppjobb år 2020.

Enligt EU-kommissionen databas över män och kvinnor i beslutsfattande i Europa toppas listan av Island och Norge, medan Danmark klarar sig sämst och ligger nära EU:s medelnivå. Materialet finns också samlat i en rapport från kommissionen om kön och ledarskap.

Källa:  EU-kommissionen