Hälsosamma organisationer skapas inte av en slump

- Det är lätt att få en dyster bild när man läser tidningarna, men man ska också komma ihåg att dystra rapporter är mer intressanta för media än positiva. Hälsan tiger still, men jag skulle önska att hälsan bullrade lite mera, säger Eva Vingård, professor emeritus i arbets- och miljömedicin vid Uppsala Universitet. 

Flera rapporter har kommit under sommaren och hösten som visar på en ökning av sjukfrånvaron och en negativ utveckling av framför allt av den psykosociala arbetsmiljön.  

Enligt Jobbhälsobarometern 2014, som årligen genomförs av Sveriges Företagshälsor och som släpptes i oktober, anser 29 procent av kvinnorna under 30 år och 27 procent av männen i samma åldersgrupp att deras arbeten kommer att påverka hälsan negativt under de kommande två åren. Jobbhälsobarometern, som bygger på enkätsvar bland drygt 9000 personer mellan 20 och 65 år, visar också att de yngre är oftare sjukskrivna än de äldre och att betydligt fler av de yngre inte känner sig motiverade av arbetet. 46 procent av kvinnorna under 30 år svarade till och med att de ibland känner psykiskt obehag av att gå till jobbet. Också den expertpanel som finns hos Sveriges Företagshälsor bekräftar bilden av att det är de psykosociala faktorerna, inte minst stress, som idag är det allvarligaste arbetsmiljöproblemet.  

Arbetsmiljö har inget kön

En annan undersökning, nyligen gjord av Arbetsmiljöverket, visar att arbetsgivarna har dålig beredskap för denna utveckling. Verket besökte 1705 arbetsplatser i hela landet för att se hur de arbetar med stress och fann att sex av tio arbetsplatser saknar beredskap för att arbeta med stress och psykisk ohälsa. Resultatet av de dystra rapporterna har blivit ett växande fokus på framför allt unga kvinnors hälsa. Men Eva Vingård, som ägnat sitt yrkesliv åt att forska kring arbetsmiljö, anser att det inte behöver vara lika dystert som det ser ut. Stress och press är inte nyuppfunna storheter utan har alltid funnits. Däremot är hon tveksam till att könsmärka arbetsmiljöproblem. 

- Det är inte fel att det uppmärksammas, men jag vänder mig emot att man fokuserar på kvinnors ohälsa.  De dåliga arbetsplatserna sitter inte i könet, utan i stället tycker jag man ska fokusera på att skapa bra hälsa i den offentliga branschen som helhet. Risken finns annars att kvinnor blir ett kollektiv av offer. Jag har jobbat med arbetsmiljö i manliga branscher som slakteri- och byggbranschen, men då var det aldrig någon som sa att vi skulle ta hand om männens arbetsmiljö, säger hon. 

Tretton friskfaktorer

Eva Vingård började sin arbetsmiljöforskning i ”eländesbranschen”, som hon beskriver det. Då handlade arbetsmiljö om att undvika risker och faror. Sedan 2008 har hon forskat kring vad som kännetecknar det friska företaget eller arbetsplatsen från det sjuka – både inom privat och offentlig sektor. Hon fann tretton faktorer som skapar en frisk arbetsplats - positiva, tillgängliga ledare, utvecklad kommunikation, samarbete och teamarbete, positivt och socialt klimat, medinflytande och delaktighet, autonomi och ”empowerment”, tydlighet i roller och förväntningar och mål, erkännande, möjlighet att utvecklas och växa i arbetet, lagom tempo och arbetsbelastning, administrativt och/eller personligt stöd i arbetet, bra fysisk miljö och bra relation med intressenterna, det vill säga patienter eller kunder. 

- Inget är egentligen viktigare än något annat, men det måste finnas en struktur för att arbeta så. Det räcker inte med en eldsjäl utan måste genomsyra företaget eller organisationen. Det måste också finnas möjlighet att jobba åt det hälsofrämjande hållet. Självklart är också högsta ledningen viktig. En bra struktur kommer inte av sig själv och en hälsosam organisation är inte skapad av en slump, säger hon.

Numera finns ett växande intresse för hälsofrämjande arbete, det vill säga förebyggande arbetsmiljöarbete. 

- Flera faktorer skiljer en arbetsplats med bra arbetsmiljö från en annan. Framför allt handlar det om att det finns en frisk struktur som bland annat rymmer ett bra ledarskap, rättvisa och bra kommunikation, säger Eva Vingård.

Ledarskapet viktigt för arbetsmiljön

Forskningen visar att det är lättare att skapa en bra struktur i privata företag än inom det offentliga. I privata företag finns ofta ett tydligt uppdrag och en tydligare ledning. I det offentliga är uppdragen mer komplexa, inte minst ledningsmässigt. Offentlig verksamhet styrs av en politisk ledning, tjänstemannaledning och av uppdraget. Så hur gör då de offentliga verksamheterna som fungerar bra, som i exemplet från Karlstad?

-Ja, det undrar vi också,  men vi ser att det hälsofrämjande arbetet kommer från ett starkt, humanistiskt och människoälskande ledarskap, säger Eva Vingård.

Att intresset ser ut att växa för förebyggande arbetsmiljöarbete tillskriver hon dagens arbetsmiljö, som ser annorlunda ut än på den tid då det framför allt gällde att eliminera buller, lösningsmedel eller andra fysiska faror i arbetsmiljön. I dag är det de psykosociala faktorerna som är det största arbetsmiljöproblemet.

- En dålig chef kan man inte eliminera, även om man ibland skulle ha lust. De psykosociala faktorerna är svårare att lösa i efterhand, men lättare att förebygga, säger Eva Vingård.

Visst tror hon att det kan vara svårare att bedriva ett bra arbetsmiljöarbete med dagens många otrygga anställningar, men det kan finnas lösningar vi ännu inte ser. 

- Strukturförändringar som globalisering, flexibla arbeten och 24-timmarssamhället kan man inte stoppa, men det gäller att finna avarterna och kunskaperna om vad som är fel. Min oro för arbetsmiljöarbetet är att man lever kvar i en förgången värld, dominerad av storföretag och bruksorter, och inte ser dynamiken i dagens förändringar. Vi måste vara i framkant, se vart arbetsmiljöarbetet är på väg och tänka ”vad måste vi veta idag för att inte få skador i morgon?, säger Eva Vingård.