Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i I fokus i I fokus 2014 i Ungdomsarbeidsløsheten: lysner det? i Norska arbetsgivarorganisationen Virke vill ha fler lärlingar
Norska arbetsgivarorganisationen Virke vill ha fler lärlingar
tema

Norska arbetsgivarorganisationen Virke vill ha fler lärlingar

| Text och foto: Björn Lindahl

Det är svårt att hitta en bättre förebild för lärlingar än Henrik Tanum. Han bubblar av entusiasm och arbetsvilja. Just nu är han också den norska arbetsgivarorganisationen Virkes ansikte utåt, eftersom han lär sig vad det innebär att sitta i receptionen.

- Jag tycker att det är både kul och utmanande här på Virke. På skolan kan man lära sig yrket, men man får inte praktisera det man lär sig. Efter ett år här känner jag fortfarande att jag lär mig nya saker varje dag och har en personlig utveckling, säger han.

Foto: Björn Lindahl 

Han har redan intervjuats flera gånger i olika medier eftersom Virke hör till de organisationer som satsat mest helhjärtat på den kampanj som fackförbunden, arbetsgivarna och regeringen drog igång i december i fjol, som kallas ”Lærlingløftet”. Målet är att öka antalet lärlingsplatser med 20 procent innan utgången av 2015, jämfört med hur många det fanns vid utgången av 2011.

Lærlingløftet är en del av det samhällskontrakt som ingicks mellan regeringen och arbetslivets parter i april 2012 för att gemensamt arbeta för att öka statusen till yrkesutbildningen och för att fler ska motiveras till att avsluta den.

För även om Henrik Tanum är entusiastisk så har alla de nordiska länderna problem med sin yrkesutbildning. Problemet sammanfattades nyligen så här i en nordisk utredning:

”Man lockar inte resursstarka och ambitiösa studerande genom att marknadsföra utbildningar mot studiesvaga grupper och man ökar inte heller utbildningens status.”

Skoltrötta ungdomar

Lite brutalt uttryckt så sliter yrkesskolorna med en image om att det är en plats där man placerar skoltrötta ungdomar och inte en karriärväg för att utbilda sig till ett attraktivt yrke. Därför har många av de stora verksamheterna etablerat sina egna internutbildningar. Det finns Kiwiskolor, Hennes & Mauritz-skolor, Clas Ohlson-skolor och ICA-skolor.

- Vi är inte ens i närheten av att nå målet om 20 procent fler lärlingsplatser, erkänner Marianne Westbye, som är koordinator for Samfunnskontraktet på det norska Utdanningsdirektoratet.

- Men vi hoppas på ketchupeffekten, att det blir många fler mot slutet av perioden. Det tar tid att ändra attityder, säger hon.

En regional satsning har gjorts i Østfold fylke, som tidigare var bland de sämsta i landet i förhållande till antal lärlingsplatser. Ett hundratal nya platser har upprättas där.

Arbetsgivarorganisationen Virke, som har 18 000 medlemsföretag i många olika sektorer av det norska näringslivet , märker emellertid av ett ökat intresse från företagens sida.

- 73 procent av våra verksamheter efterlyser olika former av kompetens som man inte lär sig på skolan, som entreprenörskap, initiativförmåga och handlingskraft. Det är sådant som man lär sig på arbetsplatsen, säger Anne K. Eggen Lervik, som har ansvaret för yrkesutbildning inom Virke.

Egen karriärväg

- Vi måste jobba med omdömet så att det blir attraktivt att välja yrkesskolan och att det blir en karriärväg. De som väljer den idag är väldigt nöjda med sitt val och får uppleva mycket intressant.

För att göra yrkesutbildningen mer attraktiv tror Virke på att de behöver göras ändringar på tre områden. Lika många pilotprojekt har därför upprättats.

  • Det behövs mer växling mellan studier och arbete. Den norska modellen är två år på skolbänken, följt av två år som lärling i en.
  • Internutbildningen på verksamheterna bör inlemmas i yrkesutbildningen.
  • Lärarna i yrkesskolorna bör hospitera mer i verksamheterna.  

- Det tar för lång tid innan eleverna kommer ut om lärlingar. Det är det som ger motivationen, säger Anne K. Eggen Lervik.

Henrik Tanum håller med. Skillnaden mot att sitta på skolbänken beskriver han som att han mognats snabbare, än när man bara umgås hela dagen med jämnåriga. Att som 17-åring flytta från Larvik, där han växte upp, till Oslo, har säkert också bidragit till det.

Fler möjligheter till vidareutbildning

- Virke vill att yrkesutbildningarna ska bli mer erkända. Det måste skapas fler karriärvägar, där yrkesskolan ger kompetens till att studera på högskolan. Vi kallar det för y-vägen till högre utbildning. Det innebär till exempel att en elektriker kan studera vidare och bli elektroingenjör, säger Anne K. Eggen Lervik

- Det har också upprättas y-vägar inom försäljning, kontor och turism för 6-7 år sedan, så att man t ex kan ta en bachelor i service management, men det är inte tillräckligt många som vet att den möjligheten finns.

För Henrik Tanum är valet att gå direkt ut i arbete efter att han är färdig med de två åren som lärling. Lönen har trappats upp från 11 000 i månaden det första året till 17 000 kronor i månaden det andra året.

- Förutom att jag är lärling jobbar jag extra som telefonförsäljare på Aftenposten med ett ansvar som gruppledare och jag driver också ett företag, Russepakken, med tre andra ungdomar, säger han.

I Norge sker firandet efter gymnasiet med att eleverna, som då kallas för ”russ” går omkring i röda eller blå overaller. Många bildar grupper där de hyr en gammal buss och inreder den som ett rullande diskotek. Henrik och hans företag utvecklat logo och låtar för de som vill ha en egen särprägel på sitt firande.

- Det går att bli russ även i yrkesskolan, men jag har inte varit det. Men min motivation att studera vidare har inte blivit mindre. Jag tar nog en påbyggnadskurs, men först vill jag få mitt yrkescertifikat, säger Henrik.

Nyhetsbrev

Motta Arbeidsliv i Norden gratis med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment