Lärlingsavtal populära inom finska skogsindustrin

- De första erfarenheterna av utbildningsprogrammet är väldigt positiva och vi går vidare som planerat, säger personalchefen Kai Latvala som svarar för UPM:s två år långa program.

Som bäst går han och kollegerna igenom ansökningarna och kallar in de mest lovande, flera hundra kandidater, för intervju. Det är en massiv process som ska få ta tid.

- Vår modell skiljer sig från andras, det är koncept vi tänkt ut från början till slut och är inget som vi gör tillfälligt för bara ett år.

Han säger att skogsbranschens offentliga bild kanske inte är den bästa, men på bruksorterna upplevs fabrikerna som bra arbetsgivare och branschen som en där framtidsutsikterna är goda. Detta avspeglas också i antalet sökande.

Konkurrenten Stora Enso har också fått uppleva att intresset för lärlingsavtalsplatserna är stort, men bolaget har inget systematiskt program utan intagning sker efter behov.

Unga saknas

Skogsindustrin dras med en sned åldersstruktur och de senaste årens hårda saneringar har inneburit att en yngre generation av fabriksarbetare saknas.

Ungdomarna lockas av möjligheterna till gå i lära som ger lön under inskolningen och den vägen skaffa sig ett yrke. Latvala säger att målet är att anställa alla som håller måttet.

I ett större perspektiv visar erfarenheterna att arbetsanpassad yrkesutbildning leder till lägre ungdomsarbetslöshet. I Finland är lärlingsavtal ändå relativt ovanliga och omfattar bara några hundra ungdomar årligen, framför allt dem som redan har arbetserfarenhet. Det är en utbildningsform som kräver en stor insats från arbetsgivarens sida samt att ungdomarna är motiverade och självgående. Inte ens statliga lönebidrag har hjälpt upp situationen, men nu kanske något håller på att hända i Finland.