Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i I fokus i I fokus 2015 i Arbetslivsforskning och framtiden i Är bilden av det nya arbetslivet sann?
Är bilden av det nya arbetslivet sann?
tema

Är bilden av det nya arbetslivet sann?

| Text: Björn Lindahl

I många år har det talats om det nya arbetslivet, där jobbet handlar mer om att göra något meningsfullt än att tjäna pengar. Men håller det verkligen på att växa fram en ny sorts självständiga arbetstagare som tycker att kollektivavtal och fast anställning bara är en begränsning?

Under årets YS-konferens den 13-14 oktober hade fyra forskare från Arbeidsforskningsinstituttet (AFI) i Oslo en seans där det såg på vad den årliga YS-barometern kan säga om det nya arbetslivet. Barometern är en undersökning som genomförs av AFI  för det norska fackförbundet för sjunde året på rad.  Mer än 3 000 arbetstagare svarar i den på frågor inom olika temaområden, som fackföreningarnas legitimitet, arbetsvillkor, jämställdhet och uppslutning om kollektivavtal.

Cathrine Egeland inledde med att visa bilden av Charlie Chaplin i Moderna Tider, som försvinner in i en maskin mellan kugghjulen. Hon påminde om att bilden av det nya arbetslivet är intimt förbunden med antaganden om att den gamla arbetarklassen håller på att försvinna, med sina monotona arbetsuppgifter inom industrin eller kontor. Istället håller en ny och kreativ klass på att växa fram. Den symboliseras ofta av en bild där en person sitter med sin laptop på stranden under palmerna.

- Den nya kreativa klassen kan jobba när och var den vill. Lön och trygghet är hopplöst ålderdomliga begrepp – påstås det. Men har vi låtit oss bli förförda av den bilden? Stämmer den? sa Cathrine Egeland.  

AFI-forskare

Tillsammans med Ingar Brattbakk, Anne Cecilie Bergene och Arild H. Steen, som är chef för AFI,  presenterade de en matris med två underliggande dimensioner. Den ena är hur de som deltog i YS-barometern har svarat på flera olika frågor som handlar om de är kollektivt eller individuellt anlagda, som hur lönerna ska sättas. Den andra dimensionen handlar om det är pengar eller att realisera sig själv som är viktigast.

De fyra grupperna kan symboliseras av industriarbetaren, som vill ha kollektiva avtal och där pengar betyder mest; säljaren som är lika intresserad av pengar men anser att var och en är sin egen lyckas smed; sjuksköterskan som är för kollektivet, men där det är viktigare att jobbet ger mening och är samhällsnyttigt än att lönen är hög och slutligen den kreative frilansaren där det som är viktigast är att realisera sig själv och vara så självständig som möjligt.

- Ser man på hur svaren i YS-barometern fördelar sig står fortfarande ”industriarbetaren” starkt, det är den största gruppen med 37 procent. ”Försäljarna” är den näst största gruppen, med 27 procent, följd av ”sjuksköterskan” med 22 procent, sa Cathrine Egeland.

- De som både var intresserade av att realisera sig själv och individuella lösningar var den minsta gruppen, bara 15 procent. De kollektiva grupperna står för två tredjedelar av arbetslivet.

Genom att studera grupperna närmare går det att se vilka faktorer som påverkar varför man hamnar i den ena eller andra gruppen. En viktig faktor är kön. Kvinnor dominerar bland de som är orienterade mot kollektivet. Andra faktorer är ålder, utbildning och inkomst.

- Ser vi på alla dessa faktorer visar det sig att det som påverkar mest om du är intresserad av att realisera dig själv är om du är kvinna, har hög inkomst, arbetar i den offentliga sektorn och är äldre, sa Ingar Brattbak.

Det ger en annorlunda bild av arbetslivet än vi är vana vid. Den grupp som är mest stolt över sitt jobb och som tycker om att berätta om det för andra är arbetstagare som är kollektivt orienterade och som ända vill realisera sig själva. 

- Det är ”sjuksköterskan” som är stoltast över sitt jobb och samhällsnyttan spelar en stor roll i det. Att realisera sig själv handlar inte bara om mina egna mål, det finns en kollektiv aspekt också, sa Ingar Brattbak.

Cathrine Egeland spetsade till det ytterligare;

- Berättelsen om det nya arbetslivet måste modereras och berättas på nytt, med en huvudrollsinnehavare som både vill realisera sina egna mål men också de mål som sätts av samhället och gemenskapen. Kanske det handlar om en femininisering av arbetslivet?

Anne Cecilie Bergene pekade slutligen på några konsekvenser som facket kan dra av undersökningen om den nye arbetstagaren:

- Som berättelsen av det nya arbetslivet har presenterats kan det verka som om fackföreningarnas roll är omöjlig, sa hon. 

- Men om vi ser på dem som är individuellt anlagda så har tre fjärdedelar varit medlemmar i en fackförening tidigare och en tredjedel kan tänka sig att bli det.

Högst uppslutningen om kollektiva avtal finns bland dem som har hög utbildning men låg lön. 

- Där önskar hela 80 procent att fackföreningarna förhandlar om lönen. Den största utmaningen för fackföreningarna är inte att behålla medlemmar som är negativa till facket, utan de som är apatiska, sa Anne Cecilie Bergene.

Se alle artiklene i tema

arkivert under:
Arbete eller fritid?

Inte lätt att veta när laptopen följer med överallt, här vid en kanal i Köpenhamn (bilden ovan).

Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment