Nytt koncept på arbetsförmedlingen väcker förtroende hos unga

- Hade jag inte fått den hjälp jag har fått här, hade jag aldrig mått så bra som jag gör idag. Jag är glad varje gång jag går till jobbet, säger Elin Stor, 22 år, som med stöd av Unga in fått drömjobbet som biblioteksassistent. 

Hon är anslående med rosa lugg som sticker fram under grön, stickad baskermössa. Ögonen glittrar bakom glasögonen, trots allvaret när hon delar med sig av sin långa, ofta smärtsamma och krokiga väg till arbete. 

Vid hennes sida sitter en ung man som ber att bli kallad RS. Han är 23 år gammal och vill inte stå fram med sitt namn eftersom han arbetar med barn och ungdomar i en förstaklass och på fritidshem – ett jobb han tycker är underbart. 

 - Hade du frågar mig för fyra år sedan att jag skulle göra det jag gör idag, hade jag inte trott det. Jag var mer imponerad av det jag såg i filmerna om Gudfadern, säger han. 

Petra Jansson och Anna Caballero, båda från Arbetsförmedlingen, lyssnar intensivt, flikar ibland in kommenterar till ungdomarnas berättelser. ”Det är ni som gör jobbet, vi erbjuder bara verktygen”, är budskapet. Anna Caballero, som är arbetsförmedlare, är väl känd med dem båda, Petra Jansson, som varit nationell projektledare för projektet Unga in, vars erfarenheter nu implementeras i UNGKOMP, möter dem för första gången. 

Uppgiften är att skapa tilltro

Vi möts en trappa ner i UNGKOMPs lokaler i Fryshuset i Stockholm, där både arbetsförmedlingen och Stockholms stad finns i samma lokaler. Stämningen är vänlig och lättsam, långt från byråkrati och officiell kontorsmiljö.  Hit kommer ungdomar som står långt från arbetsmarknaden och här får de på ett enkelt sätt kontakt med allt vad arbetsförmedlingen och kommunen, har att erbjuda för att hjälpa dem till arbete eller studier. Syftet är också att förbättra arbetssättet i kontakten med de många unga som har svårt att få jobb eller att komma i utbildning.

Problemet är stort. Enligt Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, fanns under 2012 i Sverige 117 025 personer i åldersgruppen 16-25 år som varken hade arbete, praktik eller studier. Risken att hamna utanför är större för utrikes födda, de som inte har klarat sig genom skolan och som har föräldrar med korta utbildningar. De ungdomar som är registrerade som arbetslösa är också många. Sverige har också internationellt sett en hög ungdomsarbetslöshet och det är framför allt till dem som varit inskrivna länge vid arbetsförmedlingen som UNGKOMP riktar sig.

 - De vi träffar har inget förtroende för samhället, för skolan, för arbetsgivarna och för myndigheterna. Jag ser därför som vår största uppgift att skapa en tilltro till samhället hos de unga och en vilja att vara en del av det. Det ska vara kul att vara vuxen och inget man som ung ska vara rädd för, säger Anna Caballero. 

Att bli sedd där man är

Utgångspunkten i det koncept som idag används är ungdomarna själva.  De fick helt enkelt berätta hur de ville de ha det och vilken hjälp de efterlyste. 

- De frågar ofta efter enkla saker. De vill bli sedda där de befinner sig och önskar att besök på Arbetsförmedlingen ska ge mervärde. De vill heller inte kastas in i åtgärder som de upplever att de inte har nytta av, summerar Petra Jansson.

För de unga som står långt från arbetsmarknad och utbildning fungerar den vanliga arbetsförmedlingen ofta dåligt, man försvinner lätt i mängden, tycker RS. Förr hängde han med sitt gäng och gjorde ”dumma saker”, som han beskriver det. 

- Vad ni inte förstår är att gå till arbetsförmedlingen kan vara det samma som att tappa anseendet. Det är ”skämmigt” är gå dit och att be om hjälp är ett misslyckande, man har för mycket stolthet för det. Men om ni erbjuder något som motiverar mig, så kan jag gå för att jag vill, säger han. 

Mötet med Unga in, numera UNGKOMP, förändrade allt. Här finns arbetspsykolog, socialkonsulent, yrkesvägledare, arbetsförmedlare och unga anställda med liknande bakgrund som målgruppen. Här finns också de samlade resurserna som kommunen och arbetsförmedlingen tillsammans kunde erbjuda. ”Lägg gärna till att samarbetet med Stockholms stad varit viktigt för mig”, skriver han i ett mail.

-Wow, här finns all hjälp jag behöver och det ger trygghet och skapar förtroende. Det har gått otroligt bra sedan jag kom hit, säger RS.

Personlig support

Den första kontakten sker inte bakom en dator i kontorsmiljö. Istället har man ett inledande samtal i en soffa, där den unge får veta vilka resurser som finns, men också vad som förväntas. 

- Det spelar ingen roll hur mycket  vi som arbetar här vill, om ungdomen själv inte är villig att vara en del av arbetet som krävs, säger Anna Caballero.

Hela arbetsgruppen arbetar med metoden personlig support. Det innebär att man kan följa med till andra myndigheter för att skapa en samplanering runt ungdomarna, så att de känner att de har kontroll över och är delaktiga i sin egen utveckling. Samtliga anställda stöttar också ungdomarna vid behov. 

Genom Unga In fick RS en ungdomsanställning som trygghetsvärd. 

- Att få ett jobb, en lön. Det underlättar allt. Jag visste också att om jag gjorde det bra så skulle jag kunna gå vidare. Man mognar och inser konsekvenserna av att göra dumma saker, inte bara för sig själv utan också för andra människor som är viktiga, säger RS vars dröm numera är att bli socionom och öppna boende för ungdomar. 

Många av de ungdomar som hamnar, eller riskerar hamna utanför, kan ha en funktionsnedsättning som aldrig diagnostiserats. Så var det för Elin Stor. Allt sedan hon lärde sig läsa har hennes passion i livet varit svenska språket och ända fram till gymnasiet hade hon höga betyg. I gymnasiet blev det annorlunda med starkare krav på inlämningsuppgifter och betygen störtdök. Riktigt dåligt mådde hon när hon fick ett slätstruket G i favoritämnet svenska. 

- Då sjunker man. Det var så hårt. Jag älskar att vara intelligent, jag läser jämt och så får jag bara G i svenska som är min största grej. Vad är mitt värde då, säger Elin Stor.

Hon började på skrivarlinjen på Fryshuset, men hoppade av under andra året. Under några år hankade hon sig fram med dagisjobb och ett jobb med dåliga villkor i garderoben på ett stort hotell. Elin Stor mådde allt sämre, orkade inte fortsätta jobba, hade inga pengar och dessutom en högt älskad katt med kostsamma tandproblem. 

- Jag var arbetslös med ett sjukt djur. Det gick inte ihop. Jag tänkte att min katt inte ska ha ont för att jag mår dåligt. Det blev en drivkraft, berättar Elin Stor.

Hon sökte sig till en Mäster Olofsgården i Stockholm som hjälper ungdomar att komma igång i arbete och som också ordnar ateljéer i kreativa ämnen. Hon fick praktik på en Science Fiction-bokhandel i Gamla Stan, fick hålla i en skrivarkurs och blev erbjuden att hålla skrivarateljé på Mäster Olofsgården. 

”Hur mår du idag?”

När hon mådde som sämst var hon i kontakt med psykiatrin och fick diagnosen ADD. Plötsligt förstod hon varför hon inte kunnat koncentrera sig och klarat inlämningsuppgifterna på gymnasiet.  Det var inte hennes fel, hon hade helt enkelt inte fått rätt förutsättningar för att bemästra sin funktionsnedsättning. Nu har hon gått kurs för att bemästra det som ADD innebär och använder sig av sin diagnos när hon söker jobb. Hennes ADD är både hennes bästa och sämsta sida. Den hjälper henne att fokusera, men kan också bidra till att hon vill för mycket och blir för trött. 

Elin Stor sökte sig till Unga in, skrev in sig där och började arbeta mer långsiktigt på sin framtid. Hennes uppskattning av den hjälp hon fått är enorm.  Det handlar om jobb, framtidsplaner och försörjning. Det handlar om att få peppning och stöd, inte minst att bli uppringd och få frågan ”Hur mår du idag?”. Den korta frågan kan förändra en dag, konstaterar hon. Hennes plan är att läsa upp betygen, gå på Bibliotekshögskolan och så småningom starta en second hand bokhandel med vegancafé. 

- Jag vill vara realistisk och ta en bit dröm i taget, säger hon. 

Stolta arbetsförmedlare

De båda ungdomarna ger sig iväg och vi andra rundar av det långa samtalet. 

- Jag brinner för samverkan. Vi är ett arbetslag, ett multikompetent team. Vi har också förmånen att ha en arbetssituation där jag kan säga att jag kommer från arbetsförmedlingen och känna mig stolt över det, säger Anna Caballero.

- Samordning och samlokalisering med kommunen är en avgörande del när vi arbetar med multikompetenta team. Tack vare en bred kompetens kan vi samla resurserna runt den unges behov. Det ger korta ledtider och är kostnadseffektivt. Det vi gör är att satsa på bemötande och att paketera om allt som finns inom arbetsförmedlingen på ett annat sätt, påpekar Petra Jansson.