Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i I fokus i I fokus 2015 i Svart økonomi - nordiske strategier mot arbeidskriminalitet i Allt färre svenskar vill köpa eller utföra svarta jobb
Allt färre svenskar vill köpa eller utföra svarta jobb
tema

Allt färre svenskar vill köpa eller utföra svarta jobb

| Text och foto: Gunhild Wallin

Nästan tre gånger så många svenskar har idag en negativ hållning till svarta jobb jämfört med för sex år sedan. En förklaring till de ändrade attityderna är skatteavdraget för husarbete som infördes 2007 och 2008. Nu minskar regeringen avdragsrätten och kritikerna varnar för att det svarta arbetet kan öka.

Bakom varje svart jobb, oavsett om man säljer eller köper tjänsten svart, finns en människa som gör ett val – vill jag betala skatt eller inte? Naturligtvis finns det undantag. Svarta jobb kan också erbjudas av papperslösa invandrare vars enda sätt till inkomst är att jobba svart, vilket också kan sätta andra överväganden ur spel för den som köper en svart tjänst. Men för majoriteten i ett land styrs valet mellan svarta och vita jobb av synen på skatt – vill man fuska eller vill man bidra till det gemensamma? Mekanismerna är komplicerade och sammansatta, berättar Katarina Nordblom, docent på Nationalekonomiska institutionen vid Göteborgs universitet. 

– Bakom skattefusk finns rent ekonomiska incitament som ”tjänar jag på att fuska och finns risk för att åka fast?” Men om man bara såg till de ekonomiska incitamenten skulle fusket vara större än vad en sådan modell visar. Det som också vägs in i beslutet om skattefusk är sociala normer och de egna värderingar man har, det inre motståndet, man får dåligt samvete och det känns inte bra, säger Katarina Nordblom.

Det finns också ett socialt tryck om normen i ett samhälle är att betala skatt. Den enskilde väger in vad folk skulle kunna säga om man fuskar.  Just detta sociala tryck, denna gemensamma syn på skatt, skiljer länder åt. Men vad skapar då normen?

– Det hänger nära ihop med tilliten till politikerna och att de förvaltar pengarna väl. Anser man däremot att politikerna är odugliga och tjänstemännen korrupta så känns det bättre att behålla pengarna själv, men dessa normer kan ändras över tid, förklarar Katarina Nordblom.

Ändrad syn på svart arbete

Hennes specialområde som ekonom är beteendeekonomi och hur vi agerar i förhållande till skatter. För dagen är hon på besök i Stockholm för att föreläsa för Finansdepartementet om hur skatteavdragen för husarbete, ROT och RUT, som infördes 2007 och 2008 har påverkat svenskarnas skattebeteenden.  2006 gjorde Skatteverket en mätning genom ett slumpmässigt urval om hur svenskarna såg på att anlita svart arbetskraft. Då tyckte 17 procent av de tillfrågade att det var helt fel att köpa sådana tjänster. 2012 ställdes exakt samma fråga och då ansåg 47 procent att det var helt fel att anlita svart arbetskraft. Skatteverkets egna undersökningar visar också på en växande ovilja mot svarta jobb hos skattebetalarna. På forskares vis uttrycker sig Katarina Nordblom noggrant:

-Jag kan inte säga att den förändrade synen på svart arbetskraft absolut beror på ROT och RUT, men det indikerar ett starkt samband, säger hon. 

RUT och ROT som infördes för sju, respektive åtta år sedan innebär att man får göra avdrag för husarbete. RUT står för rengöring, underhåll och tvätt, medan ROT står för renovering, ombyggnad och tillbyggnad. Hittills har man som skattebetalare fått göra ett femtioprocentigt avdrag för vardera området på upp till sammanlagt 50 000 kronor per skattebetalande person. Nu ändrar den rödgröna regeringen villkoren för både RUT och ROT. RUT-avdraget maximeras till 25 000 per skatteskyldig person och vissa delar tas bort. Redan borttaget är det omdiskuterade avdraget för läxhjälp. Avdragen för ROT-tjänster blir mindre, från dagens 50 till 30 procent, men taket på 50 000 är kvar. Motivet för att dra ner på skatteavdragen är framför allt fördelningspolitiska.

Motiven för att införa RUT och ROT, som tillsammans kallas husavdraget, var flera. Nya jobb skulle skapas i tjänstesektorn, de yrkesarbetandes liv skulle underlättas och arbetslinjen skulle främjas genom att frigöra tid hos yrkesarbetande. Fler svarta jobb förväntades bli vita eftersom det blev billigare och enklare att köpa vita tjänster. 

Avdragen gynnar de högavlönade

RUT och ROT har varit omdiskuterade men också populära och allt mer använda. 2014 registrerades 4,5 miljoner köp, en ökning med 2,5 miljoner köp sedan 2012.  Kritikerna har invänt mot den fördelningsmässiga aspekten – avdragen gynnar de som redan har det bra och skattemedel dras bort från åtgärder som gynnar alla. Statistik visar också att det är vanligare bland dem med högre inkomster att göra husavdrag. 2014 uppgick skattesubventionen enbart för ROT-avdraget till 16,9 miljarder kronor.  Förespråkarna har bland annat visat på att det skapats många nya jobb, inte minst för kvinnor som tidigare haft svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. I den lagrådsremiss som föregår höstens budget, sägs dock att en förändring av taket för avdrag på 25 000 drabbar få köpare och att förändringen därför tros ha liten effekt på sysselsättningen. 

Frågan är då vad förändringarna i reglerna för RUT och ROT betyder för viljan att köpa vita tjänster? I lagrådsremissen förutspår en rad remissinstanser ökat svartarbete, bland andra Ekobrottsmyndigheten, Företagarna, Sveriges Byggindustri för att nämna några. Enligt en undersökning gjord av Skatteverket skulle 56 procent av de som köper tjänster med ROT-avdrag fortsätta at köpa vita tjänster om ROT inte hade funnits och sex procent skulle köpa svart. Motsvarande skulle 26 procent av köparna av RUT-tjänster fortsätta köpa vitt om avdraget försvann helt och åtta procent skulle köpa svart.

Normerna har förändrats 

Hur förändringarna i RUT och ROT kommer att påverka skattebeteendet är i dagsläget svårt att svara på, konstaterar Katarina Nordblom, som dock ser ivrig ut vid tanken på att kunna forska på utvecklingen. 

– Det är inte bara så att man fått folk att köpa vita tjänster, men normerna har förändrats och det påverkar även de som inte köper tjänster.  Att köpa tjänster svart eller vitt har också uppmärksammats mer och sakta har motståndet mot att köpa svart ökat. Någonstans finns en gräns där normen är etablerad och frågan är om vi nått den gränsen, men det vet vi inte, säger Katarina Nordblom.

Se alla artiklarna i tema

arkivert under:
Fakta

2007 införde den borgerliga alliansregeringen ett skatteavdrag för hushållsnära tjänster, det så kallade RUT-avdraget. Förkortningen står för rengöring, underhåll och tvätt. ROT är en förkortning av renovering, ombyggnad och tillbyggnad och har funnits i Sverige sedan december 2008.  Tillsammans kallas RUT och ROT husavdraget. 

Skattesubventionerna har varit 50 procent på utförda tjänster med ett tak på vardera RUT och ROT på 50 000 kronor per år och skatteskyldig. Antalet användare har stigit år efter år och 2014 registrerade Skatteverket 4,5 miljoner köp med husavdrag. 

Den rödgröna regeringen vill nu halvera taket för RUT-tjänster och införa vissa begränsningar av tjänsterna. Taket på 50 000 kommer att vara kvar för ROT-tjänsterna, men skatteavdragsmöjligheten minskar från 50 till 30 procent. Effekten av de föreslagna avdragsändringarna beräknas ge statskassan 5,78 miljarder kronor. 

Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment