Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i I fokus i I fokus 2015 i Nordjobb fyller 30 år: Här skapas framtidens nordister i När Gunvor Kronman blev Gunnar på lagret i Aalborg
När Gunvor Kronman blev Gunnar på lagret i Aalborg
tema

När Gunvor Kronman blev Gunnar på lagret i Aalborg

| Text: Carl-Gustav Lindén, foto: Cata Portin

För somliga betyder Nordjobb att livet tar en ny och intressant riktning. För Gunvor Kronman fick jobbet i danska Aalborg en dramatisk och helt avgörande betydelse.

Året var 1985 och Finland var en avkrok i Europa. Sovjetunionen var närmaste granne och samhällsklimatet inkrökt. Finland landsfader Urho Kekkonen var inne på sitt sista år. Gunvor Kronman läste filosofi, litteratur och nordiska språk vid Helsingfors universitet. Hon hade en idé.

- Jag ville lära mig läsa Søren Kierkegaard på originalspråket.

Gunvor Kronman var medlem i föreningen Pohjola-Norden och såg en annons i föreningens medlemstidskrift. Där presenterades Nordjobb, en möjlighet för ungdomar att pröva på arbetslivet i ett annat nordiskt land. Nordjobb var helt nytt, detta var första året och allt gick kanske inte helt som tänkt.

Feminist

I början av sommaren anlände Gunvor Kronman i den danska staden Aalborg och anmälde sig för tjänstgöring vid Fællesforeningen for Danmarks Brugsforeninge, FDB, som äger COOP. Personen som tog emot henne tittade lite konstigt. I pappren nämndes att Gunnar Kronman från Finland skulle köra truck i skift med de andra 210 männen i lagret för dagligvaror. När det klarnade att Gunnar var Gunvor som inte hade körkort anvisades hon istället en plats i kontoret.

- Jag sade nej, ni får lära mig att köra truck, säger hon och fortsätter :

- Jag var ju feminist.

Hon bodde i Fjärde Maj kollektivet med alla dessa män, lastade och lossade pallar med varierande framgång. Några av dem ramlade omkull. Men männen i arbetslaget, vars lön bestämdes av hur väl gruppen jobbade, sade aldrig ett ord om att Gunvor Kronman drog ned på ackordslönen.

Flera av hennes arbetskamrater kom från Island för vid den tiden studerade många islänningar i Danmark. De här hade stannat kvar över sommaren för att jobba. Det var också där hon för första gången fick smaka på den isländska specialiteten rutten haj.

Trevlig man

När jobbet var slut företog Gunvor Kronman ensam en tågresa ut i Europa och redan på sträckan från Danmark till Hamburg träffade hon en trevlig dansk man. Han var något förvånad över att en ung och söt, vad han trodde, dansk flicka talade sitt språk med en så mustig arbetardialekt, men den hade hon lärt sig i lagret utan att inse dess sociala betydelse.

Henrik Thostrup och Gunvor Kronman blev ett par och lever fortfarande tillsammans medan de två vuxna döttrarna har flyttat ut. Hennes man blev senare också nordjobbare i Finland, som biolog vid kemiföretaget Kemira.

Efter att de träffats fortsatte Gunvor Kronman studierna vid Aarhus universitet där hon tog sin examen inom ramen för Nordplus. Avtalet mellan Helsingfors universitet och Aarhus var visserligen förberett men Gunvor Kronman såg till att det blev undertecknat så att hon kunde åka till Danmark igen. Hon var alltså inte bara först inom ramen för Nordjobb, men även inom studieutbytet Nordplus.

Familjen har bott i Danmark i flera repriser, bland annat då Gunvor Kronman arbetade för de nordiska Röda Korset-organisationerna som koordinator för humanitära insatser i Afrika. Senare blev hon anställd av Knud Enggaard, tidigare dansk försvarsminister för Venstre, som Nordiska Rådets koordinator för Baltikum och nordvästra Ryssland.

- För mig blev Nordjobb ett vägskäl som bestämde många val i livet. Det öppnade porten till Norden.

Gunvor Kronman

Språkfrågan

Gunvor Kronman upplever mobilitetsmöjligheterna som den allra bästa delen av det nordiska samarbetet.

- Om vi menar allvar med en mobil nordisk arbetsmarknad och en nordisk studiemarknad så underlättar dessa system.

För Finland, som står utanför den skandinaviska familjen, är språkfrågan kritisk. Nordjobb kräver att den person som vill ha jobb i ett annat nordiskt land måste ha kunskaper i det nationella språket. I dag är det inte självklart att unga finskspråkiga personer har läst något annat språk än engelska och har annat än bristfälliga kunskaper i svenska.

- Jag är en produkt av den finländska språkundervisningens guldålder som läste två inhemska och tre utländska språk.

Efter den nordiska sejouren flyttade hon till Afrika och arbetade i flera år för Röda korset och Röda halvmånen med humanitärt bistånd. I dag är hon VD för Hanaholmen – kulturcentrum Sverige-Finland och fortsätter att arbeta för de nordiska frågorna.

- Nordjobb har gett mig en nordisk plattform i livet.

Se alla artiklarna i tema

 
arkivert under:
Gunvor Kronman

är direktör för Hanaholmen, ett kulturcentrum utanför Helsingfors.

Nyhetsbrev

Motta Arbeidsliv i Norden gratis med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment