Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i I fokus i I fokus 2017 i 100-årsbølgen treffer Nordens arbeidsliv i Etableringen av nyanlända kan vara kommuners överlevnad
Etableringen av nyanlända kan vara kommuners överlevnad
Nyhet

Etableringen av nyanlända kan vara kommuners överlevnad

| Text: Gunhild Wallin

År 2030 kan glesbygden i Sverige ha tappat en tredjedel av sin arbetsföra befolkning jämfört med 2000. Det betyder sviktande skatteunderlag, större vårdbehov och brist på arbetskraft. I många kommuner står nu hoppet till framgångsrik etablering av nyanlända. Krokoms kommun är en av dem.

– Den vanligaste frågan vi får från invånarna i kommunen är ”Vad gör ni för att flyktingarna ska stanna?” Vår största utmaning framåt är inte flyktingarna utan hur vi ska rekrytera arbetskraft, säger Elisabeth Wickzell, integrationschef i Krokom kommun.

Krokoms kommun är en av de tio kommunerna i landet som lyckats bäst med att integrera nyanlända, visar färska siffror från Arbetsförmedlingen. Efter två år har 56 procent av de flyktingar som kommit till kommunen någon form av arbete, vilket kan jämföras med riksgenomsnittet på 27 procent.

– Vi gör många parallella insatser och här finns både ett stort engagemang och en stor kreativitet när det gäller att få nyanlända i jobb, säger hon.

Åre-Krokom modellen

Också grannkommunen Åre ligger högt på listan – där är 53 procent av de nyanlända i arbete efter två år. De båda kommunerna talar om Åre-Krokom-modellen och har ett ständigt utbyte med varandra för att få idéer och tips om hur de kan utveckla arbetet. Det började med att integrationsansvariga i Åre var mentor för kolleger i Krokom, men så småningom har det ersatts av ett mer jämställt utbyte.

– Vi stjäl idéer fram och tillbaka från varandra. Ibland är det som ett racerlopp – ibland drar den ena och ibland den andra. Det sporrar oss på ett positivt sätt och vi har båda målet att bli bäst i Sverige på att få nyanlända i jobb, säger Elisabeth Wickzell.

När en person anländer till Sverige ligger det ekonomiska ansvaret på staten de första två åren och det är Arbetsförmedlingen som har huvudansvaret för den nyanländes etablering på arbetsmarknaden. I Krokom har man inte låtit sig nöja med detta, utan kommunen är själv aktiv från den dag den nyanlände kommer och har ett nära samarbete med Arbetsförmedlingen, bland annat delar man på en tjänst som etableringskoordinator.

– De nyanlända får det bästa från två världar. De får arbetsförmedlingens kunskap och vår frihet. Vi sitter också i samma hus och har en rad gemensamma projekt, säger Elisabeth Wickzell.

Riktade insatser mot äldreomsorgen

Kommunen är liten och det underlättar, anser hon. Det blir lättare att ha koll både på de som kommer och vad de kan, men också vad arbetsgivarna i den till ytan stora kommunen behöver. Ofta inleds mötet mellan den nyanlände och arbetsgivaren med språkpraktik, som övergår till praktikplats och som därefter blir jobb med anställningsstöd. Förhoppningen är att processen slutar med ett vanligt jobb.

– Vi följer också upp hur det går ute hos arbetsgivarna. Ibland kan det vara små saker som stör, till exempel hur det fungerar med kaffekassan, berättar Elisabeth Wickzell.

Att få in flyktingarna på arbetsmarknaden är viktigt för integration och självförsörjande, men är också en nödvändighet för arbetsmarknaden. Centralorten Krokom har stor inflyttning, medan kommunens glesbygdsområden tappar folk. Med de nyanlända kan skolor räddas och förhoppningen är att de också söker sig till bristyrkena, inte minst äldreomsorgen, där det blivit allt svårare att rekrytera år för år.

– Min fasta övertygelse är att det är helt nödvändigt att lyckas med att etablera nyanlända för att vi ska klara framtidens behov av arbetskraft, säger Elisabeth Wickzell.

Hon får medhåll av Anna Berkestedt Jonsson, socialchef i Krokom.

– Nu gäller det att skapa bra vägar in till bristyrken. Fram till 2020 ska det rekryteras 128 000 undersköterskor till äldreomsorgen. Det klarar vi inte utan de nyanlända, säger Anna Berkestedt Jonsson.

Kommunen arbetar därför med riktade insatser mot äldreomsorgen. Den nyanlände paras ihop med en svenskfödd person, som står långt från arbetsmarknaden. Den nyanländes energi kombineras med den svenskföddes språkkunskaper. Tillsammans bildar de ett serviceteam som till exempel tvättar, viker tvätt, städar, dukar borden inför måltiderna med mera. På så sätt frigörs tid för undersköterskorna och de får koncentrera sig på det de kan bäst, vilket i förlängningen kan öka yrkets status. Kommunal, facket som organiserar undersköterskor är positiva.

– Ibland fungerar det fantastiskt, andra gånger sämre, men det finns ingen som inte gillar konceptet, säger Anna Berkestedt Jonsson.

Vågar ta i problemen

Naturligtvis är det inte bara oproblematiskt med flyktingarna, men kommunen har hela tiden försökt att vara öppna med problem som kan uppstå och också varit aktiva med information, så att medborgarna haft chans att förhålla sig till den process som till exempel ett boende för ensamkommande innebär. Eftersom många av dem som arbetar med integration, själva har en utländsk bakgrund, vet de ofta vad som kan skapa problem. 

– Vi har varit öppna med problem som kan uppstå, till exempel jämlikhet mellan män och kvinnor och huruvida de ensamkommande verkligen är arton år eller inte.

Hon, liksom socialchef Ann Berkestedt Jonsson, prisar alla frivilliga krafter som är aktiva med allt från språkstöd till olika aktiviteter. Kommunen stöttar upp olika aktiviteter ekonomiskt och också med personal om det behövs.

– Att vi lyckats så bra beror på en kombination av duktiga, engagerade yrkespersoner och engagerade samhällsmedborgare, säger Ann Berkestedt Jonsson.

En viktig faktor för att integrationsarbetet fungerar är att det satsats både på vuxna och barnen. Trivs barnen, så blir föräldrarna trygga och kan ägna sig åt att komma in i det nya samhället och att lära sig språket.

Exemplen på det frivilliga engagemanget är många. Anna Berkestedt Jonsson nämner sin egen idrottsförening Nälden IF som exempel. När flyktingströmmen kom bestämde idrottsföreningen att alla barn i kommunen skulle ha chans att idrotta. Hockeyutrustningar och skidor samlades in och idag är barn från Somalia, Sudan och Afghanistan fullfjädrade medlemmar i det lokala hockeylaget. 

– Det är jättehäftigt att se, säger hon och tillägger:

– Man ska aldrig underskatta föreningslivet.

Anna Berkestedt Jonssons råd till andra kommuner som arbetar med integration är att se den potential som flyktingarna innebär.

– Det är viktigt att ha inställningen att alla människor vill bli självförsörjande. Och har man kommit hit den svåra vägen över Medelhavet, så har man kraft. Försök se potentialen, möjligheterna och inte problemen, säger hon.

arkivert under:
h
This is themeComment