Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i I fokus i I fokus 2017 i Tema: Norden i EU i Norge med initiativ mot arbetslivskriminalitet under EU-toppmötet
Norge med initiativ mot arbetslivskriminalitet under EU-toppmötet
tema

Norge med initiativ mot arbetslivskriminalitet under EU-toppmötet

| Text och foto: Björn Lindahl

Norges statsminister Erna Solberg tog tillfället i akt när hon deltog på EU-toppmötet om sociala rättigheter. Hon lanserade en offensiv mot arbetslivskriminalitet. Norge erbjuder sig bland annat att som ett pilotprojket samarbeta med ett EU-land för att utveckla mer effektiva kontrollsystem.

Även om Norge inte är ett EU-land så är det en del av det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EES. Med några få undantag som bearbetade jordbruksvaror och fiske, gäller de fyra friheterna även i Norge. Med sin starka ekonomi är det också ett av de länder som tagit emot flest arbetsinvandrare, med polacker, litauer och svenskar som de största grupperna.

När Erna Solberg fick ordet som första talare i en av de tre separata konferenserna under toppmötet berättade hon att hon hade sänt ett brev till EU-kommissionens president Jean-Claude Juncker, där hon föreslår ett konkret samarbete. Norge betalar motsvarande en medlemsavgift till EU för att få ta del av den gemensamma marknaden, men har större kontroll över dessa pengar. Erbjudandet kommer därför med en möjlighet till finansiering.

- Den sociala pelaren säger att lagar och regler ska följas i det landet du är i. När vi har så stor rörlighet inom arbetskraften måste vi ha system som säkrar oss att det sker, säger Erna Solberg, till Arbeidsliv i Norden.

Prioriterad fråga

Hennes regering har haft arbetslivskriminalitet, eller social dumpning som det ofta kallas i Norge, som en av sina prioriterade frågor under de senaste fyra åren.

Arbetslivskriminaliteten handlar ofta om att många olika lagar bryts. Det kan handla om ID-brott, falska löneutbetalningar, skattefusk och trafficking, Därför har Norge på sju platser i landet upprättat operativa enheter där polisen, skattemyndigheten och NAV, som är den myndighet som har hand om sociala rättigheter, samarbetar tätt och kan utväxla information. Samarbetet har gett goda resultat och behövs, eftersom arbetslivskriminaliteten också blivit mer organiserad.

Bland det som avslöjats är att utländska företag som erbjuder arbetskraft i Norge ibland kräver att de anställda måste betala tillbaka delar av lönen eller jobba gratis när de kommer tillbaka till hemlandet. Även norska företag kan fuska genom att den utländska arbetskraften bara den avtalsenliga lönen på pappret, men inte i verkligheten. Nya betalningstjänster gör det svårare att spåra var pengarna tar vägen.

När myndigheterna börjar undersöka vad som har skett slås företaget konkurs och verksamheten flyttas till ett nytt företag, ofta i ett annat land. Därför behövs det också ett internationellt samarbete.

- Vilket gemensamt intresse finns det med avsändarlandet att prioritera en sådan fråga?

- Jag förstår att det kan finnas länder som har andra och större problem än att se till att de arbetare som fått högavlönade jobb i Norge får det de har rätt till. Men det är en viktig fråga för balansen på hela den fria arbetsmarknaden.

- Fri rörlighet innebär inte att seriösa företag ska kunna konkurreras ut av oseriösa företag som bryter de lagar och regler som finns, säger Erna Solberg.

Foto: Björn Lindahl

 

Ett dilemma för flera nordiska länder är att arbetsmarknadens parter avvisar att införandet av minimilöner som en del i kampen mot osund konkurrens. Den norske LO-chefen Hans-Christian Gabrielsen deltog också på EU-toppmötet.

- Minimilöner vill vi inte ha över huvud taget, säger han.

Istället har Norge infört det som kallas allmängiltligförklaring. Det innebär att om en del av arbetsmarknaden utsätts för en stor press från inhyrd arbetskraft så kan det genom ett domstolsbeslut krävas att kollektivavtalet inom en viss sorts verksamhet gäller för alla företag i det området.

- Möjligheten infördes i förbindelse med att Norge skulle bli medlem av EES, men det dröjde ända till 2004 innan den användes för första gången, säger Hans-Christian Gabrielsen.

Han säger att det är ett ökande intresse för modellen i flera europeiska länder, däribland Storbritannien.

- Vi har fått besök både av TUC, som är det brittiska LO och även andra fackförbund.

Flexibel modell

Statsminister Erna Solberg stöder också den norska modellen.

- Jag anser att allmängöringslagen fungerar väl för oss som är medlemmar av den gemensamma marknaden, men inte i EU. Andra länder får förstås bestämma hur de ska ha det. Men den norska lagen är en flexibel lösning. Det vi behöver är att kunna gå in på områden som är under press, som byggnadssektorn i Osloregionen är nu.

 - Samtidigt är det många andra delar av Norge som inte behöver ett sådant skydd, För med regler kommer också kontroll, papper och mer byråkrat. Det handlar om att ha ett flexibelt system, säger hon.

Tio åtgärder mot social dumpning:

 

  1. Utveckla en gemensam europeisk strategi för att bekämpa arbetslivskriminalitet.
  2. En guide för hur information ska kunna utväxlas mellan olika myndigheter i Europa.
  3. Ett nordiskt projekt där arbetsmiljömyndigheterna samarbetar kommer att genomföras. De baltiska länderna kommer bjudas in.
  4. Norge erbjuder sig att vara tillgänglig för ett pilotprojekt med ett annat europeiskt land där deltagare från olika offentliga myndigheter i bägge länderna samarbetar operativt.
  5. För att bekämpa arbetslivskriminalitet behövs gemensamma informationsinsatser.
  6. De bör det bli lättare att få information om företag i andra europeiska länder.
  7. Det bör klargöras vilka frivilliga nationella insatser som visar vilka företag som uppträder ansvarsfullt är tillåtna enligt tjänstedirektivet.
  8. Egna ID-kort för att kunna bekämpa arbetslivskriminalitet.
  9. Det europeiska samarbetet vad gäller kontroll av vägtransporter bör styrkas.
  10. Åtgärder för att förbättra spårbarheten av olika elektroniska betalningstjänster bör beaktas. 
Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment