I Värmland är humor ett verktyg för jämställdhet

– Ni gör fina tabeller, ja ni har lagt ner år av arbete för att ta reda på att ni är sämst. Det kan man ju ta med sig: ”Ni är sämst på jämställdhet, men bra på statistik”, skämtar Ludde Samuelsson, en av de rikskända ståuppkomiker som är med och lanserar kampanjen ”Aha Värmland”.

Kampanjen lanserades i mitten av februari på en av gymnasieskolorna i Karlstad. En av ståuppkomikerna var på plats för att lätta upp de hårda fakta som kommer fram i den värmländska statistiken om jämställdhet och två klasser fick tänka till om vilka frågor de tycker är de viktigaste för jämställdhet.  Samma rättigheter, var det viktigaste budskapet, men också lika lön och samma möjligheter.

Det är med skratt som värmlänningarna, och just i den här kampanjen särskilt de unga, ska inse att jämställdhet mellan män och kvinnor skapar både ett bättre liv och ett bättre samhälle. Ett ”haha”, ska omvandlas till ett ”aha”. Kampanjen drivs i samarbete med Länsstyrelsen och är ett av sju projekt i Sverige som fått finansiering av Tillväxtverket.

– Vi vill presentera den statistik vi tagit fram på ett nytt sätt, framförallt till de yngre som ju har många val framför sig, till exempel val av yrke, hur de kan välja att vara föräldralediga och att de faktiskt kan välja att vara med och ha makt, säger Marianne Nilsson, projektledare för jämställd regional tillväxt på Region Värmland.

Marianne Nilsson, genusutvecklare Region Värmland och Katarina Jakobsson, särskilt sakkunnig jämställdhet, Länsstyrelsen Värmland.

Dyster jämställdhetsstatistik

2006 började Länsstyrelsen ta fram statistik som rör jämställdhet i Värmland, ett arbete sedan 2012 görs tillsammans med Region Värmland, som samlar länets sexton kommuner och landstinget. Den visar att läget för jämställdhet är ganska dyster och att utvecklingen de senaste fem åren har stått i stort sett stilla.  Till exempel innehas 9.3 procent av VD-posterna i värmländska företag av kvinnor, endast tre av de sexton kommunerna har kvinnliga ordföranden och bland de högsta politikerna och tjänstemännen är det 79 procent män och 21 procent kvinnor. Många arbetsplatser är också antingen mans- eller kvinnodominerande, vilket bland annat kan förklaras med att Värmland har sina huvudsakliga näringar stål- och verkstadsindustri och skog- och skogsindustri medan kvinnorna sökt sina arbeten inom vård och omsorg. Också löneskillnaderna är stora och i genomsnitt tjänar männen 55 000 kronor per år än kvinnorna. Männen är arbetslösa mer än kvinnorna, men av utlandsfödda kvinnor står 51 procent utanför arbetsmarknaden.

Ser man framåt, finns risk för att könsskillnaderna kommer att bestå. I gymnasieskolan söker sig kvinnor till typiska kvinnolinjer, som omvårdnad och förskola medan de unga männen väljer utbildningar inom teknik, bygg- och industri. Och i Värmland, liksom i många andra kommuner växer skillnaden i utbildningsnivå mellan unga män och kvinnor. År 2015 hade nästan 50 procent av kvinnorna en eftergymnasial utbildning, medan samma siffra för männen var 23 procent. Antalet som fortsätter utbilda sig på högskola är också lägre i Värmland än i riket i övrigt.

– Värmland ligger under snittet för riket inom i stort sett alla områden, konstaterar också Marianne Nilsson.

Ett attraktivt län för både kvinnor och män

Men trots den nedslående statistiken verkar det sjuda av optimism på Region Värmland och vilja till förändring av rådande förhållanden.  

– Det finns en stor vilja till jämställdhet i regionen nu. Om vi ska kunna rekrytera och behålla personal måste vi vara ett län som är attraktivt för alla. Det är en överlevnadsfråga och en tillväxtfråga, säger Marianne Nilsson var placering på tillväxtavdelningen i sig är ett uttryck för sambandet mellan jämställdhet och tillväxt.

Hon får medhåll av regiondirektören Lars Christensen.

– Vi har pratat om jämställdhet länge, men det är först nu som det känns som om vi har kommit till en vändpunkt, en ”tipping point” och det är först då det kan börja hända saker, säger han.

Hans förklaring är dels att de arbetat länge för att skapa en medvetenhet om vad jämställdhet innebär. 140 organisationer är med i ”Ett jämställt Värmland” och ett flerårigt projekt som kallas ”Schyst” har verkat för att skapa genustänkande ner till minsta möte. En handbok har tryckts upp i 24000 exemplar och både sålts och delats ut, bland annat har den beställts av 1400 organisationer. Det har också hållits över hundra föreläsningar och workshops. Målet har varit att förstå att genustänkande finns i sättet vi kommunicerar, positioner oss i rummet, hur vi förhåller sig till makt och till varandra.  Det idoga arbetet har väckt uppmärksamhet, som i sin tur ökat självförtroendet i jämställdhetsarbetet.

– Genom ”Schyst” blev vi mera medvetna om hur vi kan jobba. Vi har också blivit efterfrågade vilket gett oss mer självförtroende. Allt fler kommer på våra konferenser och allt fler vill ha vår hjälp. Jämställdheten har blivit en fråga, säger Marianne Nilsson.

 – Schyst kommunikation betydde allt. Det har skett en långsiktig attitydförändring genom utbildning och kompetensutveckling, säger Lars Christensen.

Inget skuldbeläggande

En annan förklaring till det växande intresset för jämställdhet är att det sker en generationsväxling.

 – Idag går det inte att anställa en man eller kvinna i organisationer med gamla strukturer och förhållningssätt, till exempel till föräldraledighet eller arbetstider. Säger Lars Christensen, som själv varit pappaledig.

 Samtidigt är han, liksom också Marianne Nilsson, noga med att inte skuldbelägga de äldre männen.  I Värmland ska inte jämställdhetsarbetet ske genom skuld och pekpinnar.

– Vi ska inte vara rädda för att beskriva läget, men vi ska ge skuld utan istället nycklar och verktyg. Jag tror det fått intresset att växa, säger Marianne Nilsson.

Lars Christensen beskriver hur medvetenheten ökat och att målet är en jämställd tillväxt. Många av regionens tillväxtfrågor väger in aspekten jämställdhet och det finns en enighet på högsta regionnivå. ”Det här handlar inte om att det ska se bättre ut i statistiken – det här är viktigt på allvar för utvecklingen i Värmland”, säger regionråd Tomas Riste i det pressmeddelande som gick ut i samband med kampanjen ”Aha”.

De unga männen behöver ta sig i kragen

Och även om länets kommuner ser mycket olika ut – från tillväxtområden som Karlstad Hammarö, till gränspendlingens Årjäng och de tidigare bruksorterna i Klarälvdalen, så berör frågan om jämställdhet alla, hävdar Lars Christensen. Han ser också ett växande intresse hos företagen för jämställdhet. ”Vi talar och de gör”, som han sammanfattar det, men vill samtidigt påpeka att det ligger i regionens uppdrag att ”tala” och att den offentliga sektorn många gånger är lika effektiva på att ”göra” som näringslivet. När man betraktar den värmländska statistiken vill han också betona att näringslivets struktur är mansdominerad och förändringar inom jämställdhetsområdet kommer att ta tid.  

 – Det finns inte en modell för staden och en för landsbygden. Frågan om jämställdhet är lika intressant i Torsby som i Karlstad. Vi måste ta tag i grundstrukturerna, till exempel utbildning. Idag läser tjejerna vidare och killarna stannar kvar. Det är i sig en utmaning - männen måste ta sig i kragen och de unga kvinnorna måste få plats. Det är inte fel att stanna kvar, men det är viktigt att höja utbildningsnivån, säger Lars Christensen.

Han tvekar inte ett ögonblick med svaret om jämställdhetens betydelse för tillväxt.

– Företag som är jämställda och som har en mångfald har högre vinst och är attraktiva. Det är vedertagen kunskap och därför har jämställdhet stor betydelse för regional utveckling, säger han.

Och arbetet för jämställdhet går vidare. Pengar satsas bland annat på forskning, på att utveckla kunskap och på att bryta ny mark. Centralt är också att få med sig männen, att inte göra jämställdhet till kvinnofråga utan att få männen att se värdet. Detta sker bland annat genom ett projekt med Färjestads hockeylag. 

– Vi kan inte bara möta de som säger ja till jämställdhet. Ingen har ensamrätt på frågan och det är först när det angår alla som vi kan skapa ett bättre samhälle och ett bättre liv, säger Lars Christensen.