Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i I fokus i I fokus 2017 i Et godt arbeidsmiljø - Nordens styrke i Från sot till sol - lång kamp mot yrkessjukdomar
Från sot till sol - lång kamp mot yrkessjukdomar
tema

Från sot till sol - lång kamp mot yrkessjukdomar

| Text: Björn Lindahl, foto: Cata Portin

Har 250 års kamp mot yrkessjukdomar nått sitt slut? När Europeiska arbetsmiljöbyrån målar upp dagens hotbild är det inte sot, radon eller asbest som är den största risken. Nej, det är vanligt solljus.

Eftersom arbetet för att förbättra arbetsmiljön gett resultat är det inte stenkolslungor, hörsel- och vibrationsskador, eller mer moderna åkommor som musarmar, som är de vanligaste yrkessjukdomarna. Det är cancer.

52 procent av alla dödsfall på grund av yrkessjukdomar inom EU beror på cancer, enligt EU-OSHA:s statistik. Hjärt- och kärlsjukdomar står för 24 procent av de sammanlagt 106 000 dödsfallen per år, medan arbetsolyckornas andel bara är 2 procent. Alla andra sjukdomar står för 22 procent av dödsfallen.

Bland cancerformerna är hudcancer störst. Och den cancerframkallande faktor som flest anställda utsätts för – med stor marginal – är solljus vid utomhusarbete.

Eftersom många cancerformer tar lång tid innan de utvecklas är det inte vad de anställda utsätts för idag som ger de stora sjukdomstalen. Istället är det hur arbetsmiljön såg ut för 10-30 år sedan som påverkar statistiken mest.

Ser man på de viktigaste cancerframkallande faktorerna i cancerdatabasen CAREX för 15 EU-länder under åren 1990-93 ser statistiken ut så här:

Källa EU-OSHA

Uppdaterar man antalet i hela EU-28 blir talet ännu högre idag. 14,5 miljoner anställda inom EU utsätts idag för solstrålning under 75 procent eller mer av arbetstiden , vilket motsvarar 7,4 procent av alla anställda.

1990-1993 utsattes 7,5 miljoner anställda för passiv rökning, som var den näst största risken.
under den perioden.

Sedan dess har förbuden mot rökning på arbetsplatser och i restauranger gjort att färre utsätts för dessa ämnen.

Stendamm (kvarts), dieselavgaser, radon och trädamm låg relativt lika. 2,5 till drygt 3 miljoner anställda utsattes för dessa ämnen.

Starkt samband


Redan 1992 drog IARC, som är Världshälsoorganisationen WHO:s forskningsorgan på cancer, slutsatsen att ”det finns tillräckligt med bevis för att solstrålning är cancerframkallande”.

Det finns tre sorters hudcancer:

Malignt melanom är den farligaste sorten. Den utvecklas gradvis från hudceller som börjar växa okontrollerat. I sitt sista stadium bildar den metastaser som sprids till andra delar av kroppen.

Skivepitelcancer  är en ytlig form av cancer som uppstår  i de delar av huden som fått mest solljus. Prognosen att överleva är god om den behandlas i tid.

Basalcellscancer är den vanligaste formen av hudcancer. Den sprids inte och nästan alla som får behandling blir av med sjukdomen. 

För malignt melanom finns det också genetiska orsaker, men enligt forskarna har det varit ett uppenbart samband mellan solstrålning och risken för att utveckla både skivepitelcancer och basalcellscancer, i alla fall sedan 2011. 

- Att många medlemsländer i EU fortfarande inte har omformat den kunskapen i adekvata strategier för att förhindra sjukdomen är ofattbart, skriver den tyske hudcancerforskaren Claas Ulrich och forskare från tio andra länder i en sammanfattning av forskningen.

Hudcancer är en sjukdom som ökar med 3-8 procent varje år de senaste 30 åren bland ljushyade personer i Europa, Australien och Nordamerika.  Statistiken från Sverige ser ut så här: 

Källa: Socialstyrelsen

 Antalet hudcancerfall ökar bland de med ljus hud. Statistik från Sverige.

Trots det stora antalet hudcancerfall är det emellertid en yrkessjukdom som inte fått den uppmärksamhet den förtjänar, enligt Swen Malte John and Nikos Manaras, professor i dermatologi vid det nederländska Osnabrück universitetet , respektive EU-koordinator på den europeiska akademin för dermatologi, EADV.

- De arbetare som utsätts för strålningen är osedda, orapporterade, otestade, obehandlade och okompenserade, sammanfattar de situationen i en artikel i Euractive.

Huvudskälet är att den ultravioletta strålning som man får när man arbetar inte skiljer sig från den man får på fritiden.  Dessutom tillkommer den dos som många självmant utsätter sig för genom att besöka ett solarium eller på utlandsresor. 

Foto: Björn Lindahl

Solstrålning påverkar olika beroende på vilken sorts hud man har. Forskarna delar upp känsligheten i fyra grupper. På en sandstrand i Spanien är det lätt att se skillnaderna - och hur olika personer skyddar sig mer eller mindre. Foto: Björn Lindahl

Arbetsgivarna kan hävda att det är stråldoserna man fått i sig på fritiden som är den avgörande faktorn, men en anställd ska inte behandlas olika för att han eller hon har en ljusare och mer känslig hud än andra. 

- Individen ingår i försäkringen i befintligt skick. Detta innebär att den som har en ökad känslighet kan insjukna vid lägre grad av exponering än genomsnittspersonen, skriver Birgitta Meding i ett kapitel om hudsjukdomar som arbetsskada, i ett av standardverken om arbetssjukdomar.

Solarier ökar risken

2009 togs även ultraviolett strålning från andra ljuskällor än solen med – till solstudiornas stora förtret. Studier hade då visat att solarier, där man under en kortare eller längre period utsätts för solstrålning som är tre gånger starkare än solen vid ekvatorn mitt på dagen, också är en stor cancerrisk.

Risken är direkt knuten till hur ofta man solar sig i ett solarium. De som solar sig 10 eller färre gånger har 34 procent större risk att få hudfläckscancer (malignt melanom), som är den dödligaste hudcancerformen. De som solade sig 100 eller fler gånger har en 272 procent högre risk.

Fortfarande är det bara ett fåtal länder i Europa som tagit med ultraviolett strålning från solen som en godkänd orsak för att få yrkesskadeersättning. Danmark var ett av de första länderna som gjorde det redan 2005.

Bara ett 50-tal danska fall av yrkesrelaterad hudcancer på grund av solstrålning har emellertid rapporterats sedan dess. Situationen är liknande i flera andra länder. Men i Tyskland är situationen annorlunda. Där rapporterades 6 000 fall av yrkesrelaterad skivepitelcancer eller förstadier till detta, inom tolv månader från att denna sorts hudcancer togs upp som en yrkessjukdom den 1 januari 2015.

- De sektorer inom industrin som är mest berörda är jordbruket och byggarbete. Men spektret är brett och omfattar också offentliga tjänster. Utvecklingen i Tyskland ger utan tvivel ett första intryck av den utmaning som ligger framför oss, skriver Claas Ulrich.

Foto: Björn Lindahl, Queensland Department of Health

Olika klädsel för utomhusarbete - arbetare i Oslo och i Queensland i Australien, där arbetaren har långa ärmar, solglasögon och en solhatt. Foto: , Björn Lindahl och Queensland Health Department

Vid en arbetsskadebedömning avseende eventuellt samband mellan UV-exponering i arbetet och uppkomst av hudtumör i Sverige måste exponeringen i arbetet överstiga fritidsexponeringen.

Tyskland har gått på en annan linje. Där räcker det om den ultravioletta strålningen som man utsatts för i arbetet är minst 40 procent av den totala dosen. Dosen räknas i en enhet som kallas SED: 

Nedanstående tabell  visar hur många år man måste arbeta utomhus för att kvalificera till ersättning:

Ålder50607080

Livstidsdos, (SED)

6500 7800 9100 10400
Yrkesrelaterad dos 2600 3100 3640 4160

År med utomhusarbete

för att få kompensation. 

15 18 21 24

Den årliga ultravioletta stråldosen i Tyskland utanför jobbet uppskattas till 130 SED per år, 170 SED om utomhusarbete tas med. Källa: JDDG

Efter pensioneringen ökar den andel av stråldosen man fått på fritiden. Antalet år som man måste har arbetat för att få rätt till kompensation enligt det tyska systemet ökar därför .

arkivert under:
Bönder - från lågrisk till högrisk

Bönder som den finlandssvenske Johan Eklund, hörde tidigare till de yrkesgrupper som hade lägst risk för yrkessjukdomar. Men med ändrade solvanor, utlandssemestrar och solarier blir den samlade exponeringen av solljus så stor att det behövs åtgärder. Johan Eklund på bilden ovan, brukar jorden i Brutuby, som ligger i Vanda. Han själv bor i Sibbo.

Sotare Olidligt lång tid från diagnos till handling

1775 skrev en engelsk kirurg, Percival Pott, en rapport om flera tillfällen av cancer på pungen som han upptäckt hos sotare i London. På den tiden användes ofta barn som sotare, eftersom de var så små att de kunde firas ned i skorstenarna.  Från barndomen tills de blev gamla jobbade de därför i en miljö med sot och tjära från bränt kol.

I snart 250 år har vi därmed känt till att det finns cancerframkallande ämnen i många arbetsmiljöer. Men steget från den insikten till att något gjordes för att eliminera hälsorisken har ofta varit olidligt lång.

Redan 1870 upptäcktes det att många gruvarbetare i Centraleuropa dog av lungcancer. Först 50 år senare slogs det fast att det var radioaktivt damm som var orsaken. Men hundra år senare arbetade fortfarande tusentals amerikanska arbetare i urangruvor som tredubblade risken att få lungcancer.

Vid sekelskiftet upptäckte forskarna att det finns något som kallas för aromatiska aminer inom färgindustrin som ledde till cancer i urinblåsan. På 1970-talet fanns det fortfarande industrier där arbetarna kom i kontakt med ämnen som bensidin och betanaftylamin – på en bensidinfabrik fick hälften av alla anställda cancer.

För 50 år sedan förstod man att asbest inte bara orsakade lungsjukdomar, men också lungcancer. Men fram till mitten av 70-talet fanns det dussinvis av asbestfabriker och hundratals företag som använde asbest – dammet var i vissa fabriker så tjockt att ljuset inte kunde tränga igenom det. 30-40 procent av alla som arbetad med asbest beräknades få lungcancer.

Källa: Wikipedia, Cancer and the Worker, red B. Boland and P. Lehman. Målning: Frans Wilhelm Odelmark

Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment