Färsk global statistik från ILO visar att både olycksfall på arbetet och arbetsrelaterade sjukdomar med dödlig utgång ökar under 2010-talet. Det kan förklara varför Finlands initiativ i september om att omvandla alla fina deklarationer för bättre arbetsmiljö och arbetshälsa till praktisk verklighet runtom i världen tagits emot med stor entusiasm
Kvicksilvret låg på omkring 30 grader i Singapore de fyra dagar då Världskongressen för säkerhet och hälsa på arbetsplatsen arrangerades i början av september.
Från det hypermoderna glassiga kongresscentret Sands Expo kan det mentala avståndet till underbetalda arbetare som jobbar övertid, dödsolyckor och arbetsskador känts lång. Eller i migrantarbetares fall: hotet om att bli deporterade om de kräver skäliga löner och drägliga arbetsförhållanden. Dessa underbetalda kuvade arbetare finns runt om i världen men också i Singapore.
Att Världskongressen för arbetsmiljö hölls just i Singapore är emellertid ingen slump – landet har jobbat mycket för att bygga på strategier som ska komma åt problemen på arbetsplatserna. Precis som i Finland. Social- och hälsovårdsministeriet i Finland har i åratal varit med om att beräkna den globala statistiken över olycksfall i arbetet och arbetsrelaterade sjukdomar för den Internationella arbetsorganisationen ILO:s räkning. Färska siffror visar att 2,8 miljoner människors död kan kopplas till arbetsolyckor eller arbetsrelaterade sjukdomar.
I Finland har man också särskilt under 2000-talet satsat hårt på att i preventivt syfte minska på riskerna i arbetslivet. Finlands social- och hälsovårdsminister presenterade under världskongressen i Singapore ett initiativ om ett globalt steg för bättre arbetsmiljö.
− Både i de anföranden jag höll och i bilaterala samtal på kongressen lyfte jag fram det finländska initiativet om att gå från ord till handling i arbetarskyddsfrågor. Jag tror att det spelade en central roll att initiativet uttryckligen kom från en minister, säger Pirkko Mattila, Finlands social- och hälsovårdsminister.
Flera nyckelspelare som ILO, Världshälsoorganisationen WHO och EU samt de europeiska arbetsmarknadsparterna gav preliminärt sitt stöd till initiativet.
Hur ska det gå till att ta det stora klivet från ord till handling?
− Det är klart att det inte blir en enkel uppgift. De egentliga verktygen för att få en förändring till stånd finns i de enskilda ländernas lagstiftning. På de internationella mötena förbinder man sig till förändringarna och så har vi ILO som kan trycka på. Det gäller för de nationella lagstiftarna att skapa sanktioner för att ge mer tyngd åt arbetarskyddet, säger Mattila.
Minister Pirkko Mattila får frågan om hur arbetsgivare, särskilt multinationella bolag, ska uppmuntras och uppmanas att garantera drägliga arbetsförhållanden för arbetstagarna.
− Här hos oss i Norden är läget på de flesta ställen bra och vi har en dialog mellan arbetstagare och arbetsgivare och det finns en princip om att jobba för en nolltolerans mot dödsfall i arbetet. Men klart att det finns väldiga skillnader i hur företag verkar ute i världen. För många företag handlar trygga och drägliga arbetsförhållanden också om att de har ett rykte att bevara, säger Mattila.
En facklig representant från Finland som deltog i arbetsmiljökongressen i Singapore är Mika Poikolainen, arbetsmiljöexpert på det nybildade Industriförbundet, som är en sammanslagning av Metallförbundet, Team och Träfacket.
− Om vi tänker på de företag som bryter mot lagstiftningen både i Finland och globalt så anser jag att det behövs betydligt strängare straff. Det behövs hårdare sanktioner och striktare myndighetskontroll. Jag anser att det behövs bojkotter av företag och stater som trampar ner arbetstagares rättigheter. Vi får inte godkänna företag som gör sina vinster med blodspengar, anser Mika Poikolainen.
Han framhöll hur viktigt det är att påminna sig om hur farliga ämnen kan leda till dödsfall långt efter att de förbjudits.
− Bland de fackliga representanterna talade vi på kongressen om hur facken tryckt på och lyckats förbjuda asbest i många länder. Men hos oss dör folk än idag för att de arbetat på byggen där det fanns asbest på 1960- och 1970-talet. Och ännu idag är asbest tillåtet i stora delar av världen − det behövs mycket arbete och globalt samarbete för att förbjuda asbest i hela världen, säger Poikolainen.
Under intervjun påpekar Mika Poikolainen flera gånger att preventivt arbete – att vara ett steg före är nyckeln till framgång.
En av de verkligt stora riskfaktorerna vad gäller säkerhet på arbetsplatsen är om arbetare jobbar för långa skift. Trötta arbetstagare löper större risk att skada sig eller sina kolleger.
− Det är ibland lätt att glömma varför vi har en arbetstidslagstiftning, den finns för att skydda arbetstagarna! Från arbetsgivarhåll får vi ofta höra hur det behövs flexibilitet och öppna gränser. Men det är verkligen en risk att folk jobbar för mycket, det behövs begränsningar av övertidstimmar, säger Poikolainen.
Apropå övertid kan vi här igen ta Singapore som exempel. Enligt den i Singapore verkande medborgarorganisationen Transient workers count too jobbar nästan 70 procent av de utländska byggnadsarbetarna så mycket övertid att de bryter mot lagstiftningen om högst 72 övertidstimmar per månad. En av tre byggnadsarbetare arbetar mer än 12 timmar per dygn i sträck.
Wiking Husberg, konsultativ tjänsteman på social- och hälsovårdsministeriet i Finland har arbetat länge med dessa frågor. Också han är fullt medveten om att det inte blir en enkel uppgift att sprida god praxis globalt. Han konstaterar att det är en komplex fråga att förbättra arbetsmiljön. Det handlar om att minska risken för olycksfall och sjukdomar, farlig exponering, förbättra ergonomi och psyko-sociala frågor samt att främja människovärdiga arbetsavtal och arbetsformer.
− En väldigt viktig poäng är att om företagen och arbetsmiljöspecialisterna baserar sitt arbete på den så kallade noll visionen (inga skador, inga olyckor, inga arbetsrelaterade sjukdomar), så inverkar det på alla olika delområden. Denna nollvision har lyckligtvis slagit igenom både på hög nivå, som bland G7 länderna och inom ILO och på företagsnivå. Jag kan nämna Finland som exempel: vi har ett nollvisionforum med över 400 medverkande företag, säger Wiking Husberg.
Under hösten pågår ett arbete att för att få så många länder, sammanslutningar och samarbetsparter att sluta upp i en slags koalition för bättre arbetsmiljö och bättre arbetshälsa.-− De parter som går med förbinder sig att jobba för att hjälpa varandra och börja tillämpa i praktiken alla de fina principerna in de många olika deklarationerna. Vi jobbar nu över hela världen med att öka antalet partner som är intresserade och villiga att delta i och bidra till arbetet. En så stor internationell koalition startas inte upp under fyra dagar på en kongress. En liten arbetsgrupp förbereder tillsammans med ILO ett världomspännande möte där intresserade länder och organisationer kan bekräfta sitt engagemang och meddela hurdana resurser de kan bidra med, säger Husberg.
En av de centrala aktörer som arbetar med arbetsmiljö- och arbetshälsofrågor i Europa är EU-organet EU-OSHA (European agency for safety and health at work). EU-OSHA arbetar för att främja ett säkert och hälsosamt arbetsliv. Europeiska arbetsmiljöbyrån uppmuntrar europeiska aktörer att verka för ett bättre arbetsliv bland annat via forskning, samarbete och olika informationskampanjer.
På Världskongressen för säkerhet och hälsa på arbetsplatsen i Singapore presenterade Europeiska arbetsmiljöbyrån siffror om arbetsskador och arbetsolyckor som de tagit fram tillsammans med bland annat ILO. Den färska statistiken visade bland annat att arbetsolyckor och arbetsskador, förutom mänskligt lidande av omätbara proportioner, kostar EU 476 miljarder euro årligen, detta är 3,3 procent av unionens bruttonationalprodukt.