Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i I fokus i I fokus 2019 i Det stormar omkring välfärdstjänsterna i Förtroendet för SCB naggat efter fel i statstiken om arbetslösheten
tema

Förtroendet för SCB naggat efter fel i statstiken om arbetslösheten

| Text: Björn Lindahl

Den svenska statistiken för arbetslösheten under det senaste året har reviderats. En underleverantör har lämnat statistik som inte visade sig stämma och anklagas nu för fusk.

Hur hög sysselsättningen är och hur många som är arbetslösa är två av de viktigaste talen för den ekonomiska politiken. I höst visade SCB:s statistik för arbetslösheten en plötslig ökning. När talen nu revideras visar det sig att arbetslösheten i september i år inte låg på 7,1 procent, utan på 6,0 procent.

Källa: SCB

Arbetslösheten har både underskattats och överskattats under drygt ett år, Det som SCB nu anser är korrekt är den gula linjen. Källa: SCB

Arbetslösheten och sysselsättningen mäts i Arbetskraftsundersökningarna, AKU. Det sker genom att ett stort antal personer rings upp och får frågor om de arbetar eller inte. Undersökningarna baseras på ett representativt urval. Bruttourvalet under 2018 var cirka 365 000 personer varav drygt 189 000 svarande. De personer som väljs ut intervjuas en gång per kvartal under två år. Under den första intervjun kartläggs personens utbildning, yrke, arbetssituationen och så vidare. De påföljande intervjuer handlar mest om vad som förändrats.

AKU är en av de dyraste formerna av statistik som SCB samlar in. 2018 samlade SCB in statistik för 586 miljoner kronor. Arbetsmarknadsstatistiken kostade sammanlagt 150,8 miljoner kronor.

Först med att lägga ut AKU-intervjuer

SCB började, som den första av de nordiska statistikbyråerna, lägga ut insamlingen av arbetslöshetssiffrorna på en extern aktör 2015. Evry hade vunnit anbudet och fick till en början ansvaret för 20 procent av intervjuerna.

- Försöksverksamheten med extern leverantör för en del av insamlingen för AKU har visat att det går att upprätthålla svarsfrekvenser till en lägre kostnad, konstaterades det nöjt i SCB:s årsredovisning för 2016.

En förnyad upphandling gjordes 2017 och då ökade Evrys andel till 50 procent, från och med 2018. Relativt snabbt började det emellertid uppstå problem:

- De tidigare goda resultaten med hög svarsfrekvens hos den externa datainsamlaren har dock uteblivit och utvecklingen följs därför mycket noga och ett antal åtgärder har vidtagits, skrev SCB i sin årsrapport för 2018.

SCB:s egen graf över bortfallet

Så här ser den alarmerande utvecklingen av bortfallet ut, med SCB:s egen statistik. Bortfallet när personer inte kan kontaktas eller också vägrar den uppringde att låta sig intervjuas.

"Brister i datainsamlingen"

De 17 oktober i år gick SCB ut med ett pressmeddelande där de varnade för att AKU-talen inte var korrekta. ”SCB har identifierat brister i datainsamlingen”. Det berodde enligt myndigheten ”på en förändring av datainsamlingen” som lett till att delar av den insamlade informationen ”är av otillräcklig kvalitet”.

Aftonbladet undersökte vad som egentligen skett och hittade fram till det callcenter i källaren till Evrys svenska kontor i Solna utanför Stockholm. Där arbetade arbetade intervjuarna under mycket osäkra arbetsvillkor.

”Vi blir hela tiden pressade av arbetsledarna att jobba snabbare och det finns en utbredd rädsla bland alla som jobbar här. Eftersom vi inte har någon anställningstrygghet kan man bli av med jobbet när som helst,” sa en anställd.

Enligt flera oberoende källor till Aftonbladet skedde det ofta händelser i arbetet som pekade på att falska telefonintervjuer skickats in som underlag till SCB. Det kunde till exempel handla om att en anställd skulle ringa till en person som redan intervjuats tidigare och fick höra av den personen att det var första gången han eller hon blev kontaktade.

7 000 intervjuer per månad

När Aftonbladet konfronterade Evry med uppgifterna om påhittade intervjuer blev svaret:

”Personer som tidigare blivit intervjuade och vid efterföljande tillfälle inte vill delta, kan ibland svara att de inte känner till att de har varit med i en undersökning sedan tidigare, istället för att bara tacka nej. Detta förekommer, vilket vi är medvetna om. I ett sådant fall tackar intervjuaren för sig och lägger personen som ett bortfall.”

Evry genomförde ca 7 000 intervjuer per månad. Resultatet av rådatan skickades direkt till SCB som enlöigt Evry har haft full insyn i arbetssätt och vilken metodik som har använts.

Evry har på egen hand bett om en oberoende granskning av det som skett, som ska genomföras av konsultbolaget EY.

"Ingen koppling till bortfall"

När SCB beslöt sig för att avbryta avtalet med Evry betonade John Kling, som har ansvaret för AKU, att beslutet inte hade någon koppling till bortfallsnivån.

Det är emellertid den oroande utvecklingen i bortfallet som var en viktig orsak till att Evry fick uppdraget. För SCB innebar det att den egna personalen inskränktes med 40 personer. Nu måste SCB hitta en ny extern leverantör som blir dyrare – Evrys anbud låg 30 procent under konkurrenten med lägst pris och 50 procent under SCB:s kostnader.

Även om det kanske inte låter så mycket med en skillnad på 1,1 procentenhet i arbetslöshetsstatistiken för september, motsvarar det att det oreviderade talet var 18 procent för högt. 

Att SCB inte lyckas samla in data från en individ eller ett företag kan ha flera olika orsaker. Den vanligaste är att SCB inte lyckas komma i kontakt med den som ska svara, och att individen inte vill vara med i undersökningen.

Bortfallet är ett allvarligt problem. Till exempel är det tänkbart att personer som blir engagerade av frågorna i en undersökning svarar mera villigt än vad de mindre intresserade gör. Då riskerar statistiken att bli missvisande, "snedvriden". SCB använder, när det är möjligt, statistiska metoder som utnyttjar bakgrundsdata om personerna för att minska effekten av bortfallet.

Men var går gränsen för hur låg responsen bland de som väljs ut för att intervjuas för att arbetslöshetstalen inte längre går att lita på? Det blir allt svårare att både nå fram till de som ska intervjuas och att få de att ställa upp. Det är ett problem i hela Europa, men den svenska responsen är låg i förhållande till många andra länder.

SCB:s frekvens i förhållande till resten av Europa

Svarsfrekvensen i Norden och i tre stora länder i Europa. Källa: Eurostat

Arbetskraftsundersökningarna görs efter liknande modeller i hela Europa. I länder där intervjuarna gör hembesök, som i Tyskland, är svarsfrekvensen hög. En annan faktor är så kallad proxy-intervjuer, där en person i hushållet svarar för alla. Andelen proxyintervjuer kan förklara de bättre resultaten i vissa fall, men vissa länder, som Storbritannien, har en låg svarsfrekvens trots hög andel proxyintervjuer.

Proxyintervjuer SCB och andra länder

Andelen proxyintervjuer i Arbetskraftsundersökningarna 2017. Källa: Eurostat

- SCB:s insamlingsavdelning, som redan hanterade 50 procent av urvalet, kommer att sköta datainsamlingen framöver. Det är inte aktuellt att ta in en extern leverantör, utan vi kommer att trappa upp vår egen insamling. Dock inte till samma nivåer som tidigare. Vi jobbar med kompletterande metoder, till exempel registerdata, för att säkra framtidens AKU, säger Johannes Cleris, tf pressansvarig på SCB.

arkivert under:
Nyhetsbrev

Motta Arbeidsliv i Norden gratis med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment