Sjukfrånvaron tenderar att öka under högkonjunktur

I flera decennier har sjukdomar i rörelseorganen varit det vanligaste skälet att vara långtidssjukskriven i Finland. Så är det ännu idag, men inom de närmaste åren är det fullt möjligt att psykisk ohälsa blir det vanligaste skälet till långtidssjukskrivning.

År 2018 var 74 300 personer i Finland långtidssjukskrivna på grund av psykisk ohälsa. Det är fler än antalet invånare i Finlands trettonde folkrikaste stad Villmanstrand.

- Visst är det en utveckling som är oroande.

Det säger Jenni Blomgren, som är chef för ett forskningsteam på finländska Folkpensionsanstalten (som motsvarar Försäkringskassan i övriga Norden). Blomgren har i många år följt med utvecklingen kring sjukfrånvaro i Finland. Den goda nyheten är att Finland för två år sedan upplevde de lägsta sjukfrånvarotalen någonsin (statistiken sträcker sig tillbaka till slutet av 1960-talet). Trots att de sammantagna sjukfrånvarotalen sjunkit drastiskt i Finland sedan "toppåren" i början av 1970-talet, så är sjukfrånvaron kostsam både för den enskilda arbetstagaren, för arbetsgivare och för samhället.

- Om vårt samhälle inte tidigare stannat upp så är det dags att senast nu ta den psykiska ohälsan på allvar.

Jenni Blomgren tar en kort paus och pekar på några diagram i sitt arbetsrum. Att sjukfrånvaron ökar just nu kan inte förklaras med en enda faktor, men en starkt bidragande faktor är den att den finska ekonomin varit stark under flera år. Den statistik som Folkpensionsanstalten lutar sig tillbaka på är de sjukfrånvarodagar där myndigheten betalar sjukdagpenning åt arbetstagare som varit sjuklediga minst tio dagar i rad. Under de senaste åren har ungefär tio procent av de icke-pensionerade i arbetslivet varit långtidssjuklediga i Finland.

- Det finns mycket forskning både i Finland och i andra länder som visar att då ekonomin är stark och företagen kan rekrytera mer folk, då kommer också de personerna med i arbetslivet som kanske varit arbetslösa av hälsoskäl. Så när de kommer in i arbetslivet så tenderar sjukfrånvaron bland de anställda stiga, för då är de som har en bräckligare hälsa i arbetslivet.

Jenni Blomgren tillägger att under perioder av ekonomisk recession sjunker sjukfrånvarotalen.

- När ekonomin rullade dåligt efter den ekonomiska kraschen 2008 så ökade arbetslösheten, samtidigt som sjukfrånvarotalen sjönk.

Under åren mellan 2008 och 2016 var det många i Finland som gladde sig just åt trenden att allt färre var sjuklediga i långa perioder.

- Jag tror att det var många som tänkte att de ökade insatserna inom arbetshälsovården nu verkligen började bära frukt - att vi lyckats minska på arbetsbelastningen. Men sjukfrånvaron ökar nu åter sedan 2016.

Varför ökar uttryckligen frånvaron på grund av psykisk ohälsa?

- Arbetslöshet är ofta kopplad till olika typer av mentala problem och samtidigt så blir du mer utsatt för olika psykiska problem då du en gång blivit arbetslös,särskilt om du varit utan jobb en längre tid.

Blomgren påminner också om att arbetslivet på många vis blivit mer krävande, mer belastande. Kraven på att du som anställd ska ha uppdaterade färdigheter och färsk kunskap är idag väldigt höga i allt fler yrken.

- Det finns ett krav på att klara av allt fler komplicerade uppgifter på allt kortare tid.

Psykologisk förklaring

En ytterligare förklaring till varför fler sjukskriver sig då nationalekonomin mår bra - ja den är också psykologisk.

- När sysselsättningsläget är gott då vågar folk sjukskriva sig. Sjukfrånvaron ökar då de anställda inte är lika rädda för att bli arbetslösa.

Och omvänt: om konjunkturerna är svaga då tvingar sig folk till jobbet även om de är sjuka.

- Om det ligger ständiga hot om samarbetsförhandlingar på arbetsplatserna är folk rädda för att de som varit sjukskrivna ska vara de första som petas.

En viktig fråga, som också syns i Folkpensionsanstaltens statistik, är att sjukfrånvaro på grund av psykiska problem gradvis ökat från och med 1990-talet.

Tidigare maskerades problemen

- Då blev psykisk ohälsa på ett helt annat sätt godkänt i samhället och frågan lyftes upp i den samhälleliga debatten. Tidigare gömdes mentala problem undan och när det gällde att ansöka om sjukledighet kunde psykisk ohälsa "maskeras" som till exempel ryggproblem.

Även förtidspensioneringarna kopplade till psykisk ohälsa har ökat under de senaste åren.

- De förmåner som betalas för långtidssjukskrivning och förtidspensionering är båda kopplade till att personen ifråga har nedsatt arbetsförmåga. Om du varit sjukledig i ett år och fortfarande är sjuk kan du ansöka om förtidspension för att du är oförmögen att arbeta. Under det senaste året har det skett en drastisk ökning också bland dem som blir förtidspensionerade på grund av psykisk ohälsa.

Men att bli förtidspensionerad är inte ett definitivt och slutligt besked, påminner Jenni Blomgren om - det är fullt möjligt att förtidspensionerade finländare efter en tid återgår till arbetslivet. Och som Jenni Blomgren påpekar flera gånger under intervjun: de ekonomiska konjunkturerna förklarar bara en del av fluktuationerna i sjukskrivningstalen: många finländare sjukskrivs förstås oberoende av hur det går i ekonomin.