Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i I fokus i I fokus 2019 i Sjukfrånvaron i fokus igen i Vabba eller vobba? Det är frågan i vabruari
Vabba eller vobba? Det är frågan i vabruari
tema

Vabba eller vobba? Det är frågan i vabruari

| Text: Gunhild Wallin, foto Anette Andersson

I Sverige kallas februari ofta för vabruari, eftersom det är den månad som flest föräldrar vabbar, det vill säga tar ut ersättning för vård av sjuka barn. Men det har blivit allt vanligare att föräldrar stannar hemma hos sina sjuka barn och samtidigt jobbar. Det kallas att vobba och väcker blandade känslor.

– På kvällen den första februari förra året fick Irma vinterkräksjukan, så det vara bara att inse att jag inte kunde gå till jobbet dagen därpå. I år dröjde den till kvällen den fjärde februari, berättar Lovisa Henriksson som är väl införstådd med begreppet vabruari.

Hon är ensamstående mamma till lilla Irma som är fyra och ett halvt år och som vanligtvis under vardagarna är hos en dagmamma, medan Lovisa Henriksson arbetar som advokatsekreterare i Stockholms city. Men, vid vinterkräksjuka är regeln obönhörlig. Då måste barnen vara hemma i minst 48 timmar efter sista symptomet, för att inte sprida smittan vidare. 

– För dagmamman är det okej om hon är lite snorig och hostig, men jag tycker ofta det är bättre om Irma får vara hemma när hon är hängig, så hon inte blir sjukare sen, säger Lovisa Henriksson. 

Inte alltid populärt

Hon är en av de 865 761 föräldrar som 2018 använde sig av rätt till tillfällig föräldrapenning för vård av sjukt barn, som i dagligt tal kallas vab och som också gett upphov till verbet vabba.

Sedan 1978 har föräldrar med barn upp till tolv år rätt att ta ut 120 så kallade vab-dagar per år för vård av sjukt barn. 2018 togs det sammanlagt ut 6,9 miljoner vab-dagar. Uttaget var ojämnt fördelat mellan män och kvinnor. 4 250 194 dagar togs ut av kvinnor, medan männen stannade hemma med sjuka barn 2 654 218 dagar.

Antalet uttagna dagar skiljer sig också beroende på löne- och utbildningsnivå. De som tjänar allra mest tenderar att ta ut färre vab-dagar, liksom de med allra lägst inkomster. Ersättningen är 80 procent av lönen med ett tak på drygt 28 000 kronor. Under 2018 blev kostnaden för vab drygt 6,5 miljarder kronor, enligt Försäkringskassan, som administrerar den tillfälliga föräldrapenningen.

Ett tema vid utvecklingssamtal

Lovisa Henriksson är glad över möjligheten att kunna vara hemma med sin dotter när hon är sjuk. Att vara hemma med sjuka barn är en rättighet, men inte uppskattat av alla på den affärsjuristbyrå där hon arbetar.

– 2017 hade jag elva vabdagar och förra året 20 och det tycker jag inte är så farligt när min flicka är så liten. Ändå kommenterar alltid min chef mina vab-dagar på utvecklingssamtalen och kan säga saker som ”när mina barn är sjuka stoppar vi i dem Alvedon och låter dem gå till skola och dagis”.  Det är sådana föräldrar som gör att andra barn blir sjuka, säger hon och rösten får en skärpa.

Hon tillägger:

– Så jag får inte så mycket empati från min chef när Irma är sjuk och jag måste stanna hemma, däremot får jag stöd från många andra på kontoret, inte minst mina sekreterarkolleger.

Chefens inställning får henne att känna sig stressad när hon stannar hemma med sin lilla dotter. Som om hon stannade hemma i onödan.

– Jag är ju inte hemma med Irma när hon är sjuk för att det är kul och dessutom slår det mot ekonomin. Men jag känner mig stressad och dömd när jag måste vara hemma och det har också bidragit till att jag tagit mycket hjälp av min pappa och moster. Det har räddat mig, men jag vill ju vara hemma med mitt sjuka barn.

Jobba hemma blivit vanligare

Vi möts en lördag morgon hemma hos Lovisa Henrikssons bror Jon. Han är på väg ut med sin systerdotter Irma och sin dotter Thea till ett lekland, medan Lovisa Henriksson ska njuta av en dag på stan tillsammans med sin elvaåriga brorsdotter Ella. Några förkylningar, vinterkräksjukor eller andra åkommor vilar inte över barnen denna tidiga förmiddag. Tvärtom. De är uppspelta och ystra inför dagens olika äventyr.

 Foto: Anna AnderssonLovisa Henrikson och hennes bror och barnen Irma Henriksson 4,5 år, mellanbarnet Thea Henriksson Wong, 7 snart 8, och äldsta barnet Ella Henriksson Wong 11, snart 12.

Innan de försvinner ut berättar Jon Henriksson i förbigående att han brukar vobba istället för att vabba, vilket betyder att han jobbar hemma när någon av döttrarna är sjuka. Att vobba är en relativt en ny företeelse och ett nytt begrepp, som fick status av nyord 2011.

– Jag vabbar aldrig, utan vobbar när mina döttrar är sjuka, berättar Jon Henriksson.

Han är säljare av datakommunikation och ringer bara jobbet när barnen är sjuka och meddelar att han jobbar hemma. I hans jobb är det resultatet som räknas, inte när han gör jobbet. Den som vobbar har sin lön som vanligt.

– Visst kan det bli extra stress, men ekonomiskt är det fördelaktigt, säger Jon Henriksson.

Svårt att släppa jobbet för vård av sjukt barn

Att vobba har blivit allt vanligare bland tjänstemän, visar en nyligen genomförd undersökning, utförd av Novus på uppdrag av fackföreningen Unionen. 1560 medlemmar intervjuades och det visade sig att var fjärde tjänsteman, oftast kvinnor, vobbar istället för att använda sig av den lagstadgade vabben. Den främsta anledningen, enligt de som deltog i undersökningen, är att hinna med jobbet eller att det inte finns någon att lämna över arbetsuppgifterna till för den som behöver vara hemma med sitt sjuka barn. Unionens förbundsordförande Martin Linder är kritisk till utvecklingen. 

– Det är en lagstadgad rättighet att vabba. Arbetsgivaren ska organisera jobbet, så att man har möjlighet att göra det om man önskar, säger han i ett pressmeddelande.

Hänsyn till kolleger är ett annat skäl till det allt vanligare ”vobbandet”, men den lägre ersättningen spelar också roll. En fjärdedel uppgav att deras kunder förväntade sig att de skulle vara tillgängliga och tolv procent upplevde det som ett krav från sin arbetsgivare att vobba istället för att vabba. Men många, fyra av tio, upplevde det stressande att jobba samtidigt som de var hemma med de sjuka barnen, och skulle ha fördragit att vabba.

Lovisa Henrikssons arbete som advokatsekreterare kräver att hon är på plats, så för henne finns ingen möjlighet att vobba. Hon kan heller inte se hur det skulle vara möjligt att jobba hemma med ett litet barn. Ibland säger hennes vänner att hon borde byta bransch till något som var mera familjevänligt, men det vill hon inte.

– Jag trivs med mitt administrativa arbete och tycker om att ge bra service till dem jag arbetar med. Nu har jag sagt upp sig och fått ett arbete på en annan advokatbyrå med lite mjukare stämning, berättar hon.

arkivert under:
Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment