Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i I fokus i I fokus 2019 i Jämställdhet och jämlikhet i Blygsam ökning i jämställdheten på Nordens maktpositioner

Blygsam ökning i jämställdheten på Nordens maktpositioner

Under det senaste året var det två regeringsombildningar i Norden och flera ändringar bland topparna av arbetsmarknaden. Men effekten på könsfördelningen blev blygsam. Kvinnorna får ett poäng mer och hamnar på 66 poäng i AIN:s jämställdhetsbarometer, där 100 poäng innebär lika mycket makt för bägge könen i Norden. Island går om Norge.
Opp ett nivå

Denne mappen er tom. For å legge til innhold, bruk 'Legg til nytt innhold'-knappen eller lim inn fra en annen mappe.

Side-alternativer

Inget att se upp till

Danmarks statsminister Lars Løkke Rasmussen kikar upp på Finlands statsminister Juha Sipilä. I bägge länderna är det val inom kort och den 8 mars meddelade Sipilä att han och regeringen avgår. Kanske Finlands placering  i jämställdhetsbarometern blir bättre efter valet? 3 poäng är inte mycket, där 20 poäng betyder jämlikhet bland män och kvinnor på 24 maktpositioner i varje land. I Norge har kvinnorna haft mer än det under Erna Solbergs tid som statsminister, men i år får landet 17 poäng. Island får 19 och ligger därmed bäst i Norden.

Så här mäter vi

Att ha 50 procent kvinnor i en regering kan ge intrycket av att jämställdheten har uppnåtts. Men det handlar också om vilka positioner kvinnorna innehar.

Vi har fördelat 200 poäng, 40 för varje nordiskt land. 100 kvinnliga poäng motsvarar full jämställdhet.

Vi har sett på 13 ministerposter. De ger vardera ett poäng bortsett från statsministern (5) poäng, finansministern (3) och utrikesministern (2).

Vi har också tagit med ledarna för de största fackförbunden och arbetsgivarorganisationerna:

LO-ordförande (4), tjänstemannafackordförande (2), akademikerfackordförande (2), arbetsgivarordförande (2) och arbetsgivar-vd (2).

Samt sex viktiga symbolpositioner:

Statschef, ordförande i högsta domstolen, centralbankschef, ärkebiskop, polischef och överbefälhavare

Statsöverhuvudet, får tre poäng, medan de övriga får ett var. Vi har inte tagit med ledare för stora företag, eftersom de inte utses genom en demokratisk process. 

För Island har det gjorts några anpassningar. Eftersom det bara finns sju departement har några ministrar fått extra poäng i Island, som därmed också har maximalt 40 poäng.

Förbehåll

Jämställdhetsbarometern mäter vem som har makten kl 08.00 den 8 mars varje år. Det kan ske oförutsedda ändringar innan dess. I så fall justeras barometern.

h
This is themeComment