Blygsam ökning i jämställdheten på Nordens maktpositioner
Side-alternativer
Side-alternativer
Danmarks statsminister Lars Løkke Rasmussen kikar upp på Finlands statsminister Juha Sipilä. I bägge länderna är det val inom kort och den 8 mars meddelade Sipilä att han och regeringen avgår. Kanske Finlands placering i jämställdhetsbarometern blir bättre efter valet? 3 poäng är inte mycket, där 20 poäng betyder jämlikhet bland män och kvinnor på 24 maktpositioner i varje land. I Norge har kvinnorna haft mer än det under Erna Solbergs tid som statsminister, men i år får landet 17 poäng. Island får 19 och ligger därmed bäst i Norden.
Att ha 50 procent kvinnor i en regering kan ge intrycket av att jämställdheten har uppnåtts. Men det handlar också om vilka positioner kvinnorna innehar.
Vi har fördelat 200 poäng, 40 för varje nordiskt land. 100 kvinnliga poäng motsvarar full jämställdhet.
Vi har sett på 13 ministerposter. De ger vardera ett poäng bortsett från statsministern (5) poäng, finansministern (3) och utrikesministern (2).
Vi har också tagit med ledarna för de största fackförbunden och arbetsgivarorganisationerna:
LO-ordförande (4), tjänstemannafackordförande (2), akademikerfackordförande (2), arbetsgivarordförande (2) och arbetsgivar-vd (2).
Samt sex viktiga symbolpositioner:
Statschef, ordförande i högsta domstolen, centralbankschef, ärkebiskop, polischef och överbefälhavare
Statsöverhuvudet, får tre poäng, medan de övriga får ett var. Vi har inte tagit med ledare för stora företag, eftersom de inte utses genom en demokratisk process.
För Island har det gjorts några anpassningar. Eftersom det bara finns sju departement har några ministrar fått extra poäng i Island, som därmed också har maximalt 40 poäng.
Jämställdhetsbarometern mäter vem som har makten kl 08.00 den 8 mars varje år. Det kan ske oförutsedda ändringar innan dess. I så fall justeras barometern.