Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i I fokus i I fokus 2019 i Jämställdhet och jämlikhet i Basinkomst gjorde finländare lyckligare
tema

Basinkomst gjorde finländare lyckligare

| Text: Björn Lindahl

Det finska experimentet med att ge 2000 arbetslösa personer en basinkomst i två år istället för andra bidrag avslutades vid årsskiftet. En sammanfattning av resultatet är att de som omfattades av försöket inte jobbade mer, men de blev lyckligare.

Experimentet har en budget på 20 miljoner euro (drygt 200 miljoner kronor). Det är nu halvvägs, eftersom det hittills bara finns registerdata för det första av de två åren och den slutliga analysen därmed först kommer 2020. Ytterligare en stor intervjuundersökning ska också genomföras.

När den finske finansministern Petteri Orpo inte ville förlänga experimentet med ytterligare ett år framställdes det i många utländska medier som om projektet hade misslyckats. Men när resultaten presenterades under ett seminarium den 8 februari i Helsingfors var både Finlands social- och hälsominister Pirkko Mattila och forskningsledaren professor Olli Kangas från Folkpensionsanstalten, FPA stolta:

- Experimentet har uppmärksammats brett runt om i världen och det har haft en positiv effekt på Finlands image. Det har gett oss unik information som vi kan använda i den kommande vårdreformen, sa Pirkko Mattila.

Bäst ändå

- Projektet genomfördes inte på det sätt som vi ursprungligen presenterade det. Av olika orsaker som finansiering, tid och lagstiftningen i både EU och Finland, var det ett krympt och urvattnat projekt som genomfördes. Trots det är det exceptionellt och det bästa forskningsprojektet om basinkomst som någonsin genomförts, sa Olli Kangas.

Han oroade sig för hur projektet kommer att uppfattas men påpekade att resultaten inte betyder att forskningsprojektet inte lyckades. Målet var inte att få arbetslösa att arbetar mer, utan att se vad som skedde om de istället för arbetslöshetsbidrag, med de krav som det medför, fick en basinkomst.

Anhängarna av att medborgarna ska få en basinkomst framhäver att en sådan reform skulle vara frigörande. Basinkomsten skulle ge folk möjligheten att vara kreativa, de skulle bli starkare och den finansiella osäkerheten skulle minska. Dessutom skulle deltagarna slippa byråkratin och tidsåtgången med att fylla i blanketter och att leta efter jobb på en arbetsmarknad där arbetslösheten låg på 7,6 procent, utan istället kunna skapa egna verksamheter.

Blanketthelvete 

- Myndigheternas blanketthelvete är inte friskt, och stressen blir bara värre av att man inte vet om man ens får sina pengar. Dessutom behöver jag inte längre delta i arbetskraftsbyråns obligatoriska kurser där de tar folk för idioter, sa Liisa Ronkainen, en av de som deltog i försöket, till Yle.

För barnfamiljer fanns emellertid möjligheten att ansöka om arbetslöshetsbidrag istället för basinkomsten, eftersom den var högre, vilket gjorde att en del av gruppen ändå valde att fylla i blanketter.

När de intervjuades i slutet av 2018 var deltagarna positiva till att basinkomst bör införas. 57,2 procent av testgruppen var helt eniga i att det skulle minska byråkratin med att acceptera ett jobb, mot 37, 3 procent som svarade det i kontrollgruppen. Skillnaden på nästan 20 procentenheter är den största i undersökningen.

På alla de frågor som ställdes om den subjektiva hälsan, finansiell säkerhet, möjlighet att påverka sin egen situation och tilliten till myndigheterna var testgruppen mer positiv än kontrollgruppen.

De som svarade delvis eller helt enig på frågor om deras livssituation:


TestKontroll
God hälsa 55,4% 46,2%
God finansiell säkerhet 42,2% 30,3%
God tro på egen framtid 58,2% 46,2%
God möjlighet påverka egen situation 28,9% 22,6%

 

Deltagandet var obligatoriskt, vilket gör att det finska försöket skiljer sig från alla tidigare försök, som byggt på frivillighet. Motståndet mot basinkomstprojektet har emellertid varit stort. I en enkät som gjordes av  Lännen Media var 7 av de 10 största fackföreningarna negativa till tankarna om basinkomst för alla. 

Passiverande effekt?

Huvudargumentet mot basinkomst var risken för att det skulle få en passiverande effekt.

- Inte kan man börja ge pengar utan motprestation till människor som sitter ensamma hemma och pysslar. Det är inte sunt för vare sig nationalekonomin eller för individen. Arbete är grunden för det finländska välbefinnandet, sade lärarfacket OAJ:s ordförande Olli Luukkainen, i enkäten.

De som är emot införandet av basinkomst kommer också påpeka att experimentet inte gav någon sysselsättningseffekt. Testgruppen arbetade bara en halv dag mer än kontrollgruppen.

Men som en av forskarna i projektet, Ohto Kanninen, påpekade under seminariet:

- Det kan vara att två år inte är tillräckligt för att kunna mäta någon effekt, eller att det bara var en begränsad mängd byråkrati som testgruppen slapp . Tack vare de finska registren kan vi följa testgruppen även efter att experimentet avslutades.

- Att det inte är någon skillnad på de två grupperna är fakta som är intressanta, och betyder inte att experimentet misslyckades . Testgruppen hade starkare incentiv för att ta jobb, eftersom de inte riskerade att deras basinkomst skulle blir lägre, påpekade han.

arkivert under:
Fakta om experimentet
  • 2 000 personer valdes ut bland de som var arbetslösa i november 2016. 
  • De fick 560 euro i basinkomst i månaden 2017 och 2018 istället för arbetslöshetsbidrag.
  • De kunde jobba utan att basinkomsten minskades.
  • Flera lagar ändrades för att kunna göra experimentet obligatoriskt.
  • Deltagarna och kontrollgruppen intervjuades i slutet av 2018 om hur de hade det.
Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment