Mansrollen i Finland i förändring

-Jag totalvägrade som protest mot krig och för det som armén stod för. Genom mina vänner visste jag att det inom armén talades om att göra pojkar till män så som det också gjorde i andra sammanhang. En enkelspårig manlighet med sexism och problematiska beteenden kring minoriteter, som i värsta fall kan bli våldsam.

Det var 1999 som Tom Kettunen klev innanför fängelsemurarna. Efter sex och en halv månad kom han ut igen. Då hade det hunnit bli ett nytt millennium.

Arton år senare, i november 2018, hade Miehet (på svenska Män), en feministisk förening för män, sitt konstituerande möte.

Tom Kettunen bidrog med det förarbete som krävdes för att föreningen skulle kunna grundas och sitter idag i styrelsen. 

– Föreningen behövs eftersom patriarkala strukturer missgynnar inte bara kvinnor utan också män. Strukturerna skapar dåliga beteenden som kan handla om makt, men också om andra saker. Till exempel är män inte så ofta föräldralediga som de skulle kunna vara, på grund av normerna på vissa arbetsplatser. Det är en liten strukturell grej, men den får stora konsekvenser. Att papporna känner sina egna barn blir avgörande för relationen. Idag måste en man i Finland vara stark och normbrytande för att vara en bra pappa, säger Tom Kettunen.

I Miehet ansvarar han för internationella uppdrag och för att bilda både mindre och större diskussionsgrupper där finska män får möjlighet att prata med varandra.               

- I Finland råder brist på öppenhet, så många män visar inte hur de känner och vad de tänker, kanske förstår de inte själva hur de känner och vad de tänker för de pratar inte om det. Det får ödesdigra konsekvenser. Vi har till exempel mycket våld i parrelationer, det är ett stort problem, säger Tom Kettunen.

I styrelsen för Miehet sitter även Juho Pylvänäinen, han är vice ordförande. I motsats till Tom Kettunen gjorde han värnplikten. Därefter valde han att stanna kvar i försvaret och har idag tjänst som båtsman vid marinen i Pansio.

Samma värdegrund

– Jag hade länge funderat på social rättvisa, att alla människor måste behandlas lika. Det var först när jag lärde känna några finska feminister som jag förstod att jag hade samma värdegrund som de. Det handlar om  hur man vill att folk ska bemötas och behandlas.

Föreningens höll sitt konstituerande möte i Kvinnosaksförbundet Unionens  i Helsingfors. Något som de båda styrelsemedlemmarna är både glada och tacksamma för.

– Vi känner oss över lag välkomna på det feministiska fältet. Är vi många som arbetar med jämställdhetsfrågor ger det mer kraft och när flera föreningar samarbetar blir det enklare att koordinera insatserna. Och så har vi mycket att lära av Unionen, den föreningen bildades redan 1892, säger Juho Pylvänäinen. 

– Eftersom vår organisation fungerar helt på frivilligbasis är det viktigt att ha samarbetsprojekt med andra organisationer som jobbar med jämställdhet och mänskliga rättigheter, supplerar Tom Kettunen. 

Två yrkesmilitärer

På jobbet har Juho Pylvänäinen endast fått positiva kommentarer när Miehet kommit upp till diskussion.  

– Vi är två stycken yrkesmilitärer i förening och jag vet att det finns andra inom försvaret som delar våra åsikter och stödjer vårt arbete, säger han.

Sedan ett år tillbaka är Juho Pylvänäinen tjänstledig för att studera samhällsvetenskap vid Åbo akademi och vid Åbo Universitet.

– Jag läser bland annat socialvetenskap och genusvetenskap för att lära mig mer om samhället och dess strukturer, säger han, med siktet inställt på en kandidatexamen. 

Miehet har under sitt första år fått stor uppmärksamhet och även blivit inbjudna att delta i olika kampanjer som bland annat handlat om diskriminering, klimatförändring, värnplikt och våldtäktslagstiftning.

Intresset för föreningen uppskattas av dess medlemmar, men det händer att de får påminna journalister och andra om att det finns de som kan det här med jämställdhet mycket bättre än vad de kan, som den finska kvinnorörelsen med sin långa historia.

Manliga privilegier

– Det visar på ännu ett privilegium som vi män har, hur lätt det är att få cred när vi startar en förening som jobbar för jämställdhet och som vill bryta problematiska mansnormer. Så vi passar på att upplysa om alla de smarta grejor som redan har gjorts. Av kvinnor, säger Tom Kettunen.

Även om utrymmet numera är större för män att vara män på flera olika sätt än tidigare, finns det mycket kvar att göra för att nå jämställdhet mellan könen, anser Tom Kettunen, och tar den finska värnplikten som exempel:

 – I Finlands grundlag står det skrivet att alla ska vara lika inför lagen. Trots det är endast finska män skyldiga att göra värnplikt. Det kan man betrakta som en form av legaliserad diskriminering.

Ny utredning

Han är inte ensam om detta ifrågasättande. Även den finske försvarsministern har reagerat och därför tillsatt en kommitté som ska utreda kvinnlig värnplikt, enligt Svenska Yle.

Dessutom är Svenska Yle igång med att kritiskt granska den finska värnplikten med anledning av det reformarbete över värnplikten kallat Utbildning 2020, som försvarsmakten gör. Granskningen sker ur flera olika perspektiv, under september månad tillsammans med publiken för att få berättelser om ” mobbning, diskriminerande eller kränkande beteende som du utsatts för i samband med värnplikten”, skriver Svenska Yle på sin webbplats. 

Tusen kvinnor

I Finland gör cirka 20 000 personer årligen värnplikten varav cirka 1 000 är kvinnor som frivilligt anmält sig. I de kompanier där kvinnor deltagit har de upplevt mer sexuell trakasserier och mobbning än män, berättar Esa Janatuinen, civilanställd sociolog på försvaret och arbetar bland annat med jämställdhet och könsdiskriminering.

– Efter att ledaren för varje kompani fått order om att fokusera på jämlikhet, har problemen minskat. Oftast har det varit muntliga ofredanden när det förekommit sexuella sådana, säger han och fortsätter:

– Vi arbetar mycket med att undvika pennalism och blir långsamt bättre. Våra årliga undersökningar visar att fler anställda och värnplikt är nöjda med deras arbete och militärtjänst.

Esa Janatuinen anser att det finns behov av en förändrad mansroll och välkomnar att det i Finland har bildats en feministisk förening för män.

– Ett bra initiativ. Inom försvaret förespråkar vi jämlikhet och då är det en hjälp att få stöd i det arbetet, säger Esa Janatuinen.

På finska försvarsmaktens webbplats står det: ”Försvarsmakten har sedan 2006 målmedvetet arbetat med frågor som gäller jämställdhet och likabehandling” De har också en riksomfattande jämställdhets- och likabehandlingsplan.