Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i I fokus i I fokus 2020 i Tema: Framtidens arbetsliv i Jon Erik Dølvik: Uppdämd efterfrågan kan ge högre sysselsättning
Jon Erik Dølvik: Uppdämd efterfrågan kan ge högre sysselsättning
tema

Jon Erik Dølvik: Uppdämd efterfrågan kan ge högre sysselsättning

| Text och foto: Björn Lindahl

Det hittills största forskningsprojektet som arbetsministrarna under Nordiska ministerrådet finansierat var på väg att gå in för landning när coronapandemin bröt ut. Hur påverkar pandemin och den ekonomiska krisen i dess spår de råd som forskarna kommer att ge om framtidens arbetsliv?

Tillsammans med Kristin Alsos har Jon Erik Dølvik från den norska forskningsstiftelsen Fafo koordinerat de 30 forskarna från en rad forskningsinstitut och universitet i Norden. Det är också han som inleder den avslutande Future of Work-konferensen den 26 november – som arrangeras under det danska ordförandeskapet av Ministerrådet.

Dølvik kommer att befinna sig i Oslo. Det hela blir, föga överraskande, ett digitalt arrangemang. Det danska värdskapet är möjligen något distraherade av den politiska kris som utlöstes när den danske jordbruksministern beslöt – utan de rätta fullmakterna, visade det sig - att alla minkar i Danmark, ungefär 15 miljoner, ska avlivas. Därmed försvinner levebrödet till 6 000 danskar.

Det är bara ett exempel på att coronakrisen drabbar på sätt som är nästan omöjligt att förutse.

- Därför har vi också fått en förlängd frist att lämna in slutrapporten. Men den kommer att vara färdig innan det planerade ministerrådsmötet för arbetsministrarna i mars 2021, säger Jon Erik Dølvik.

- Jag är glad för den extra tiden, eftersom vi då bättre kan se hur sysselsättningen och ekonomin påverkas av den andra vågen av coronapandemin.

Fyra huvudområden

Forskningsprojektet om den nordiska modellen har lagts upp för att analysera de konsekvenser för arbetslivet som samhällsändringar på fyra huvudområden har:

  • Hur påverkas arbetsmarknaden av demografin, när Nordens (och Europas) befolkning blir allt äldre?
  • Hur kommer en ytterligare globaliseringen påverka arbetslivet – eller kommer globaliseringen att backa?
  • Hur kommer ny digital teknik och nya sätt att organisera arbetet att påverka jobben, kompetenskraven och sysselsättningen?
  • Vilka ramar ställer ändringarna i klimatet och miljön för de beslut som ska fattas?

Dessutom kommer forskarna att se på två horisontella frågor: Hur utvecklas arbetsmiljön, på tvärs av olika verksamheter? Och vilka krav ställer det till en förnyelse av den nordiska arbetsrätten? Till sist mynnar det ut i beskrivning av hur allt detta påverkar den nordiska modellen.

- Framtiden är öppen, men vi startar inte med blanka ark. Våra valmöjligheter begränsas och formas av de resurser och redskap vi ärver och de förhållanden som råder, ekonomiskt, socialt och miljömässigt, säger Jon Erik Dølvik.

Vad är annorlunda?

Det är inte första gången Dølvik presenterar Future of Work-projektet och det är inte heller första gången som Arbeidsliv i Norden intervjuar honom. Denna gång handlar intervjun mest om hur coronakrisen skiljer sig från andra kriser.

- Från tidigare kriser, som finanskrisen 2008, vet vi att det tar lång tid innan ett land är tillbaka på den sysselsättningsnivå det hade innan krisen bröt ut. För Danmark och Finland talar vi till exempel om nästan tio år efter finanskrisen. Efter den ekonomiska krisen på 90-talet tog det ännu längre tid i Sverige och Finland. Risken är att vi får en ännu kraftigare effekt denna gång. Ännu fler kommer att konkurrera om färre jobb i de delarna av arbetsmarknaden där lönerna är lägst och jobben mest osäkra.

- Hur går det för de som inleder sitt arbetsliv under krisen? Kommer vi att få en coronageneration som visar sig som en puckel i diagrammen över arbetslöshet framöver?  

En skillnad mellan coronakrisen och tidigare kriser är att det framförallt är tjänster som drabbats – produktionen av varor har inte påverkats så mycket.

- Coronakrisen drabbar speciellt de sektorer av samhället där tröskeln är lägst för de som har svårt att komma in på arbetsmarknaden; som handel, hotell- och restaurang och turism.

Samtidigt finns det delar av ekonomin som skjutit fart, som digital kommunikation, eller som inte har drabbats i form av permitteringar eller att aktiviteter stängts ned. De offentligt anställda har till exempel fortsatt att jobba som tidigare, många av dem i frontlinjen i kampen mot pandemin.

Dramatiska effekter

Effekterna av den första vågen av coronapandemin var dramatiska. Arbetslösheten ökade snabbt i till rekordnivåer i hela Norden. Samtidigt var de trepartsavtalade, statliga åtgärder som sattes in för att upprätthålla verksamheter, arbetstillfällen och inkomster av en omfattning som aldrig skådats tidigare.

- Resultatet var att det fallet i våras följdes av en nästan lika snabb uppgång efter sommaren – men fortfarande med mycket lägre aktivitet och sysselsättning än innan krisen. Frågan är om vi får samma utveckling under och efter den andra vågen av pandemin och om vi riskerar ännu djupare och långvariga effekter på arbetsmarknaden, säger Jon Erik Dølvik.

I en tidigare intervju talade han mycket om hur vinstfördelningen blir allt skevare, så att de största företagen får en allt större del av vinsterna och inkomsterna. Det är, enligt Dølvik, delvis en konsekvens av teknologin.

Företag som Google, Amazon och Facebook etablerar närmast ett monopol på vissa sorters tjänster, där den extra kostnaden för att betjäna en extra kund är minimal, eftersom allt är digitaliserat. Om inte de enorma förtjänsterna beskattas, eller investeras i verksamheter som ger sysselsättning, kan det bli brist på efterfrågan av arbetskraft.

Sparade pengar

- Under coronakrisen har det varit svårare att resa, gå på krogen och göra många andra saker som vi blivit vana vid, som att gå på träningsinstitut. Det har gjort att folk har sparat pengar. Om man bara ser på vad norrmän brukar använda på utlandsresor handlar det om ungefär 100 miljarder kronor i år.

Kilde: SSB

Vart tar pengarna som sparas på utlandsresor vägen? Diagrammet visar norrmännens utgifter under andra kvartalet 2002 - 2020. Den svarta linmjen är utgifter till semesterresor i utlandet, som stupar. Den gröna linjen är yrkesresor, som också stupar, men från en läghre nivå. Det blå strecker är utgifter till semesterresor i Norge. Trots mycket uppmärksamhet i medierna har utgifterna inte ökat till sådan resor.

- Det finns en ”lagrad efterfrågan” som vi måste se till att konsumera eller investera på ett sätt så att den får en sysselsättningseffekt.

Risken är annars att de sparade pengarna används på ett sätt så att folk bjuder över varandra på till exempel bostäder och fritidshus, vilket får bostadspriserna att öka, men som är ett nollsummespel utan ökad välfärd eller nya jobb för de cornadrabbade.

Enligt Jon Erik Dølvik är det alltså viktigt att se till att denna ”lagrade efterfrågan” leds över till investeringar i nya verksamheter och aktiviteter som skapar jobb. Men han är inte främmande för att införa en egen coronaskatt som kan användas till aktivitetsskapande åtgärder eller fonder i de nordiska länderna som kan investera i mer miljövänlig teknik, nya gröna jobb och kompetensutveckling för de som är drabbade av coronakrisen.

Demografin påverkar mest?

- En av de största utmaningarna för de nordiska välfärdsstaterna är emellertid den demografiska utvecklingen som både leder till att det blir fler äldre och samtidigt färre som kan ta hand om dem.

- Efter att de nordiska länderna har utökat sin arbetsstyrka kraftigt under en 60-årsperiod, så kommer det nu ett radikalt brott i möjligheten till utökad aktivitet, sysselsättning och finansiering av välfärd.

Eftersom åldringen är ännu kraftigare i Europa kommer detta troligen att förstärkas ytterligare av en ökad konkurrens om arbetare från det tidigare Östeuropa. Det kan både bli dyrare och svårare att locka till sig sådan arbetskraft.

- En nyckeluppgift för de nordiska länderna kommer därför vara att öka yrkesdeltagandet, kompetensen och inkluderingen bland som idag har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden, speciellt ungdom och andra med låg utbildning, därav många med minoritetsbakgrund. En förutsättning för att det ska ske är att skapa tillräckligt med tillväxt i ekonomi och ökad efterfrågan på arbetskraft, säger Jon Erik Dølvik. 

Produktivitetsökningar

Uppgiften är därför att både se till att skapa företag och aktivitet som förmår att utnyttja vinsterna av de produktivitetsökningar som tekniken kan skapa till mer fossilfri produktion och samtidigt, genom en omfördelning av inkomsterna, finansiera det ökande behovet av äldrevård, kompetensutveckling och andra välfärdstjänster?

- Kort sagt, kan vi – mitt i dagens omvälvningar och med de globala megatrenderna runt oss – bevara och förnya de nordiska verktyg vi har för att omfördela inkomster och förmögenheter på ett sätt så att det kan förstärka våra ekonomiers förmåga att möta den ökade efterfrågan på varor och tjänster och mobilisera arbetskraften och kompetens som behövs för att leverera dem? säger Jon Erik Dølvik.

arkivert under:
Future of Work

är en serie konferenser som hållits i nordiska huvudstäder. Bilden är från konferensen i Reykjavik 2019, där Jon Erik Dölvik också var en av huvudtalarna.

Nyhetsbrev

Motta Arbeidsliv i Norden gratis med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment