Arbetsmiljön utmanas när teknik och människor vävs ihop

Rapporten handlar om hur de nordiska arbetsmiljö- och yrkesinspektionerna ska hantera ny teknik och företeelser med potentiellt negativa – eller positiva - konsekvenser för de som är yrkesverksamma:

• Övervakning
• Att jobba tillsammans med robotar
• Artificiell intelligens
• Nya verktyg som 3D-skrivare
• Hur arbetet organiseras
• Big Data

Det är Finland som var initiativtagare och en stark drivkraft för rapporten. Det finländska social- och hälsovårdsministeriet poängterar att rapporten är unik på flera sätt:

”För det första fokuserar rapporten på arbetsmiljöinspektioner och yrkesinspektioner. Detta perspektiv är inte vanligt i studier och analyser om arbetet i framtiden. För det andra ges praktiska rekommendationer för yrkesinspektioner. För det tredje har rapporten ett helt nordiskt perspektiv på teman av regional och global betydelse inom ramen för yrkesinspektion.”

Fyra megatrender

Fyra megatrender påverkar arbetsmiljöområdet: ny teknik, demografin med allt fler äldre, globaliseringen samt miljö- och klimatförändringarna. Nya arbetsmiljöfrågor har trängt sig på tidigare. På 70-talet var det till exempel få som ansåg att rökning på arbetsplatsen var ett problem som arbetsmiljöverken behövde bry sig om.

Samtidigt hänger de gamla problemen med. Muskel- och skelettbesvär är något vi kommer att dras med i många år till. Inte ens asbest är ett löst problem eftersom många byggarbetare fortfarande utsätts för asbest när gamla byggnader ska rivas eller saneras.

Elsparkcyklar på Karl Johan i Oslo.

Ändringstakten har emellertid ökat. För några år sedan hade få sett en elsparkcykel. Nu får den centrala akutmottagningen i Oslo in åtta personer som skadats av eller på en elsparkcykel, varje dag. Ett motsatt problem är inaktivitet – stillasittande jobb räknas nu som ett av de största arbetsmiljöhoten i Europa.

Rapporten har skrivits av Nordic Future of Work Group, som består av specialister från de nordiska arbetarskyddsinspektionerna. De började jobba 2016. Att det är  arbetarskyddsinspektörer och andra myndighetspersoner som gjort rapporten, gör att den är mer konkret och rätt på sak än många forskarrapporter. Det här är vad de skriver om de olika företeelserna som nämns inledningsvis:

Övervakning

Övervakning i förhållande till arbetsmiljön brukade handla om att följa med på vad som sker genom att se på hälsan till de som arbetade och olika arbetsmiljöfaktorer.

- Men med de nya sorters jobb som finns och med den teknik som är tillgänglig är det möjligt att övervaka arbetarna konstant, både visuellt och digitalt. Detta är möjligt genom videokameror, appar och smartmobiler, såväl som bärbar teknik.

- Även om denna teknik ger arbetsgivarna möjlighet att förbättra effektiviteten och övervaka säkerheten till arbetarna, så ger det också möjlighet till konstant kontroll och oavbruten evaluering av arbetsinsatsen. Sådan konstant invadering av den personliga sfären kan påverka arbetarnas psykosociala hälsa.

Jobba med robotar

Tidigare har arbetare och industrirobotar jobbat tillsammans, men på ett sätt där de är åtskilda från varandra, till exempel genom att roboten står i en stålbur. Men nu närmar sig snabbt tekniken för att göra proteser. Detta kan göra att människornas förmåga utvidgas.

I många yrken kommer det introduceras robotar som utför uppgifter i samarbete med en människa. Ett uttryck för detta är ”cobots” (från collaborative robots). Hittills har arbetare haft en begränsad erfarenhet att jobba tillsammans med robotar. Robotar i samma arbetsområden som människor kan medföra allt från risk för kollisioner till psykosociala konsekvenser.

Roboten Asimo har utvecklats av det japanska företaget Honda. Här samarbetar två robotar med att servera mat. Asimo kan känna igen  tio olika personer och tilltala dem med namn. Den kan uppfatta rörliga objekt, hur folk står och de gester de använder.  Foto: Honda.

- Att jobba med en robot som både har fysisk styrka och emotionell intelligens kan bli en utmaning, enligt rapportskrivarna.

Ett artificiellt exoskelett är en typ av dräkt som kan användas för att skydda personer i farliga miljöer eller för att öka en arbetares styrka.

Exoskelett som inte passar perfekt kan medföra för kraftig press på nerver, oproportionerlig belastning av ryggraden eller sammantryckning av bröstpartiet, varnar forskarna.

Artificiell intelligens

Allt fler arbetsuppgifter styrs eller påverkas idag av artificiell intelligens (AI). Det kan vara vilken Uber-chaufför som får köra en passagerare, vilken diagnos som ställs eller vilka personer som anställs.

- Mjukvaran som används i dessa teknologier är inte tillgänglig för utomstående eller inspektörer; det är bara de som skriver koden som har tillgång och som vet hur det fungerar. Därmed är bedömningar, utvärderingar och beslut baserade på AI inte transparenta, skriver forskarna.

Problemen kan uppstå först när den artificiella intelligensen används, genom att den information som människor tillför processerna är skev redan från början och bara förstärks med tiden.

Big Data

Samtidigt kan förstås också ny teknik användas av arbetsmiljömyndigheterna för att upptäcka risker snabbare och för att fokusera verksamheten. Det är bara ett litet urval av alla företag och verksamheter som kan kontrolleras och då gäller det välja de som har den största risken. Ju större arbetsplatsen är, ju fler nationaliteter som arbetar där och hur erfarna arbetarna är påverkar risken för olyckor.

När rapporten presenterades i ett webinar var det många positiva reaktioner.

- Den här rapporten kommer samtidigt med att 11 andra länder inom EU är i färd med att se över sitt arbetsmiljöarbete, sa William Cockburn, forskningschef på EU:s arbetsmiljöbyrå, EU-OSHA.

- Rapporten kommer verkligen i rätt tid, eftersom EU håller på att att göra en ny strategi för arbetsmiljön efter 2020, sa Charlotte Grevfors Ernoult, ordförande i EU:s Yrkesinspektörskommitté (SLIC).

- Den här rapporten är den första av sin sort och den är också relevant för andra länder än de nordiska, sa Joaquin Nunes, chef för ILO:s arbetsmiljö och inspektionsenhet.

72 rekommendationer

Vad är det då för rekommendationer som rapporten kommer med? Sammanlagt är det 72 olika rekommendationer som ges för vad arbetsmiljömyndigheterna kan göra. Några är generella, som att utveckla nya indikatorer som även fångar upp det som sker i plattformsbaserat arbete och arbetsuppgifter som påverkas av ny teknik.

Andra är mer specifika rekommendationer som att utveckla metoder för hur de som arbetar hemifrån själva kan delta i att kartlägga arbetsmiljörisker, ha regelbundna arbetstider och rapportera potentiell stress och belastningar till sina arbetsgivare.

Den enda rekommendationen som kritiserades under webinaret var att utöka samarbetet med nya organisationer för de som är sina egna arbetsgivare, eller utför digitala eller globaliserade arbetsuppgifter.

- Varför tror vi alltid att nya situationer behöver nya lösningar?  Om vi inte samarbetar med organisationer som är representativa riskerar vi att  de som leder de nya organisaionerna bara talar för sig själva, sa Kris de Meester, seniorrådgivare på Business Europe.